Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nouart, by i franska dep. Ardennes - Nougat, provens, (af nucatum, tillredning af nötter) - Nouhuys, Willem Gerard van, holländsk skald - Noumait [nom-], miner. Se Garnierit. - Nouméa [noméa]. Se Numéa. - Noumen, Noumenon, filos. Se Numen. - Nourrit [nori], Adolphe, fransk operasångare - Nourry, Nicolas le, lärd benediktinmunk af maurinernas kongregation - Nousis, fi. Nousiaisten pitäjä, socken i Åbo och Björneborgs län - Nous verrons, fr., "vi skola se" - Nouveauté, fr., nyhet - Nouvelle-Anvers, Nya Antwerpen, Bangala, Liboko, stad i belgiska Kongo - Nouvelle Calédonie, fr. Se Nya Kaledonien. - Nouvelle Orleans, fr. Se New Orleans. - Nouvelle revue, La, fransk tidskrift. Se Adam, Juliette. - Nouzon, stad i franska dep. Ardennes (Champagne), vid Maas - N. 0. V. Se Nykterhetsorden Verdandi. - Nova (eg. Stella nova), "ny stjärna" - Nova Braganca de Ceara, stad. Se Ceara 2. - Nowaczynski, Adolf, polsk författare - Nova Friburgo, Neu-Freiburg, koloni i brasilianska staten Rio de Janeiro - Nova-Gradiska, köping. Se Gradiska. - Novaja, ry. Se Novyj. - Novaja Ladoga ("nya Ladoga")
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
marschriktningen, drog sig snart undan. Den
senare stannade på platsen.
C. O. N.
Nougat [noga’], provens, (af nucatum, tillredning
af nötter), kokk., ett slags knäck, som urspr.
tillverkades i Provence (den bästa i Montélimart), af
ljus honung från Narbonne, som blandad med hvit och
grön mandel eller pistacie hopkokas till någorlunda
konsistens och beströs med fint mjöl af violrot. Detta
är hvit nougat. Lägges mandeln i karamelleradt
socker, fås brun nougat. Nougat kan göras "hård"
eller "mjuk". Åtskilliga slags efterrätter kunna
tillredas med nougat; den kan användas som innanmäte
i chokladpraliner o. d.
Nouhuys [nau’höjs], Willem Gerard van, holländsk
skald, f. 22 juni 1854 i Zalt-Bommel, var till 1891
fabrikör i sin fädernestad och har sedan egnat sig
uteslutande åt författarskap. N. debuterade med 2
bd dikter, öfvergick sedan till dramat (Eerloos
1891, Het goudvischje 1893, De sterkste 1895,
In kleinen kring s. å., Egidius en de vreemdeling
1899) och novellen (Eenzamen 1893, Zijn kind 1895,
Dageraad 1899). Litterära essayer af N. äro samlade i
Letterkundige opstellen (1894), Studien en critieken
(1897), Uren met schrijvers (1902), Nederlandsche
belletrie 1901-1903 (1904) och Uit Noord- en
Zuid- Nederland (1906).
Noumait [nom-], miner. Se Garnierit.
Nouméa [nomea]. Se Numéa.
Noumen, Noumenon, filos. Se Numen.
Nourrit [nori], Adolphe, fransk operasångare,
f. 1802 i Paris, d. 1839 i Neapel, son till en
omtyckt, vid Stora operan anställd tenorsångare, som
han efterträdde 1826, sedan han efter sångstudier
för M. Garcia 1821 debuterat som Pylade i Glucks
"Iphigénie en Tauride" och gjort stor lycka,
hufvudsakligen på grund af sin stora likhet med
fadern. N. var länge publikens och kompositörernas
förklarade gunstling. Genom trägna studier ernådde
han stor böjlighet i sin röst; hans frasering var
särdeles behagfull, uppfattningen inträngande,
föredraget lidelsefullt accentueradt. Många roller
skrefvos enkom för honom, såsom Masaniello i "Den
stumma", Arnold i "Vilhelm Tell", Robert, Eleasar i
"Judinnan" och Raoul i "Hugenotterna". Han var äfven
sångprofessor vid konservatoriet och författade
libretter till flera för Taglioni och Fanny
Elssler skrifna baletter (La sylphide, La tempéte
m. fl.). Duprez’ anställande som tenorist jämte
honom vid Stora operan förmådde N. att ta afsked
(1837). Därefter gaf han gästspel i Belgien,
södra Frankrike och Italien; men hans känsliga
och svårmodiga sinne lämnade honom ingen ro, och
slutligen tog han lifvet af sig genom att kasta
sig ned från en takterrass. Biogr, af Quicherat
(3 bd, 1867) och Boutet de Monvel (1903).
A. L.*
Nourry, Nicolas le [nikåla le norri], lärd
benediktinmunk af maurinernas kongregation, f. 1647 i
Dieppe, d. 1724 i S:t Germain-des-prés, ingick 1665 i
benediktinorden och tog verksamt del i denna ordens
lärda forskningar. Hans förnämsta verk är Apparatus
ad Bibliothecam patrum maximam, omfattande de fyra
första århundradenas kyrkliga skriftställare (1694,
1703, 1715).
Nousis [nå’osis], fi. Nousiaisten pitäjä, socken
i Åbo och Björneborgs län, Masku domsaga och
härad, Finland, utgör ett imperiellt pastorat af
3:e kl., Åbo ärkestift, Virmo kontrakt. Areal 196
kvkm. 3,042 inv. (1910), finsktalande. N. församling
är en af de allra äldsta i Finland; vid dess kyrka
var biskopssätet i första tiden beläget. Det heter
äfven, att Finlands apostel, biskop Henrik af Uppsala,
enligt egen önskan blifvit begrafven där, hvarifrån
hans ben först efter 1300 öfverflyttades till den då
färdigblifna domkyrkan i Åbo. Biskop Tomas (till 1245)
berättas ha låtit flytta biskopssätet från N. till
Räntämäki (S:t Marie), hvarifrån det sedermera
förlades till Åbo. Denne biskop kallade pastorn i
N. sin "kapellan" (1234). Sedan domprostämbetet i
Åbo upprättats (1340), lades N. som prebende under
detsamma. A. G. F.
Nous verrons [no verrå’], fr., "vi skola se",
d. v. s. jag skall se till, hvad jag kan göra, låtom
oss se tiden an.
Nouveauté [novåte], fr., nyhet; nyss inkommen
modevara; boknyhet.
Nouvelle-Anvers [novä’l ãvä’rs], Nya Antwerpen,
Bangala, Liboko, stad i belgiska Kongo, vid Kongo,
2° 20’ s. br., 375 m. ö. h., anlagd 1884. Genom
folkmängd och handel en af de viktigaste orterna
i Kongo och den förnämsta vid öfre Kongo.
J. F. N.
Nouvelle Calédonie [novä’l kaledånī], fr. Se Nya
Kaledonien.
Nouvelle Orleans [novä’l årleã’], fr. Se New Orleans.
Nouvelle revue, La [la novä’l rəvȳ], fransk
tidskrift. Se Adam, Juliette.
Nouzon [noså’], stad i franska dep. Ardennes
(Champagne), vid Maas. 7,795 inv. (1901). Viktig
järnvägsknut. Järnvägsindustri.
J. F. N.
N. O. V. Se Nykterhetsorden Verdandi.
Nova (eg. Stella nova), "ny stjärna". Se Variabla
stjärnor. Ordet användes mest i förbindelse med
resp. stjärnbilds namn för att beteckna olika
nya stjärnor, t. ex. Nova Aurigæ (= den
nya stjärnan i Kusken), Nova Persei, o. s. v.
B-d.
Nova Bragança de Ceara [nå’və bragã’sə də sia’rə],
stad. Se Ceara 2.
Nowaczynski [nåvatjy’njski], Adolf, polsk författare,
f. 1876 i Krakau, debuterade 1899 med
uppseendeväckande satirer af politiskt och socialt
innehåll samt litterära studier och skisser. Bland
hans sceniska arbeten märkas den dramatiserade
krönikan om Napoleons återtåg från Ryssland, Bog wojny
i Car samozwaniec, samt Car Dymitr Joannowicz,
en samvetsgrann, men dramatiskt misslyckad historisk
studie. A-d J.
Nova Friburgo [nå’və fribo’rgå], Neu-Freiburg
[nöj fra’jborg], koloni i brasilianska staten Rio
de Janeiro, 1819 anlagd af katolska schweizare
från Fribourg, till hvilka tyskar och brasilianare
sedermera sällat sig. Omkr. 12,000 inv. Producerar
kaffe och grönsaker (för Rio de Janeiro).
Nova-Gradiška [-diʃka], köping. Se Gradiška.
Novaja, ry. Se Novyj.
Novaja Ladoga ("nya Ladoga"), kretsstad i ryska
guv. S:t Petersburg, vid Volchovs utflöde i Ladoga och
vid Ladogakanalen. 4,144 inv. (1897). 12 km. ofvanför
N. ligger Staraja Ladoga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
