- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
75-76

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nottaljekätting ("nödtaljekätting"), sjöv. - Nottaljeskänkling. sjöv. Se Nottaljekätting. - Nottaljor, sjöv. Se Nottaljekätting. - Nottebohm, Martin Gustav, tysk musikskriftställare - Nottebäck med Granhult, kyrkosocken i Kronobergs län - Nottingham. 1. N. l. Notts, grefskap i England. - 2. Hufvudstad i nämnda grefskap - Nottingham, earl af, titel - Nottinghamsystemet. Se Förliknings- och skiljenämnder. - Nottryck - Notts. Se Nottingham 1. - Notturno, it., mus. Se Nocturne. - Notviken, gård i Nederluleå socken, Norrbottens län - Nouart, by i franska dep. Ardennes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

akterkant fäst kort kätting. Den ena ändan fästes
vanligtvis i en från rodret utgående järnarm;
i den andra insplitsas eller inhugges den
s. k. nottaljeskänklingen, som sedan fästes
till krampor i hvalfvet och skeppssidan,
lämnande tillräcklig bukt för rodrets vridande
åt sidorna. Skulle rorpinnen springa sönder eller
styrinrättningen inombords bli obrukbar, huggas i
skänklingarnas främre ändar de s. k. nottaljorna,
hvarmed fartyget kan nöjaktigt styras. Denna
anordning är afsedd äfven för rodrets bärgande
och bogsering, ifall det vid grundstötning
eller af annan anledning skulle hoppa af hakarna.
R. N.*

Nottaljeskänkling. sjöv. Se Nottaljekätting.

Nottaljor, sjöv. Se Nottaljekätting.

Nottebohm [nå’ttebåm], Martin Gustav, tysk
musikskriftställare, f. 1817, d. 1882, elev
af L. Berger, Dehn, Mendelssohn, Schumann och
Sechter, gjorde sig från 1846 i Wien bekant
som solid tonsättare samt skicklig piano-
och kompositionslärare, men framför allt som
grundlig musikvetenskaplig forskare, särskildt öfver
Beethoven. Han utgaf kritiska tematiska förteckningar
öfver Beethovens tryckta arbeten (1868) och Schuberts
(1874), vidare två skissböcker af Beethoven (1865,
1880), Beethoveniana (1872, 1887), Beethovens studien
(1873) och Mozartiana (1880). A. L.*

Nottebäck med Granhult, kyrkosocken i Kronobergs län,
Uppvidinge härad, omfattar de två kommunerna Nottebäck
och Granhult. 21,122 har. 2,455 inv. (1912), hvaraf
komma på Nottebäck 17,466 har, 2,166 inv. och på
Granhult 3,656 har, 289 inv. N. med Granhult utgör
ett pastorat i Växjö stift, Uppvidinge kontrakt.

Nottingham [nå’tiŋəm]. 1. N. l. Notts, grefskap i
mellersta England, omgifvet af grefsk. Lincoln,
York, Derby och Leicester. 2,185 kvkm. 344,194
inv. (1911), oberäknadt staden N., som bildar eget
grefskap (county borough). Med undantag af norra
delen, som är ett marskland, samt de jämna Trent- och
Idledalarna företer N., ehuru till större delen lågt,
en behaglig växling af höjder och dalar. I v. äro
dessa höjder ganska betydande (vid Mansfield ända till
180 m.), och där ligger den förr stora, nu obetydliga
Sherwood forest, som enligt sägnen var ett tillhåll
för Robin Hood. Hufvudfloden är Trent. Med undantag
af Sherwood forest är jorden mycket bördig. Omkr. 86
proc. äro odlad jord, 5 proc. skogbevuxna. Viktigaste
industrigrenarna äro strump- och spetsfabrikation. –
2. Hufvudstad i nämnda grefskap, vid Trent och Grand
Trunk-kanalen samt flera järnvägslinjer. Den är sedan
1888 eget grefskap (county borough) med en areal af
44,3 kvkm. och med 259,904 inv. (1911). Staden ligger
på sluttningen och vid foten af en bergshöjd. Säte
för en katolsk biskop. Många gator äro trånga och
krokiga. N. har vackra kyrkor, särskildt Mariakyrkan
och den katolska katedralen (1842–44). Bland
undervisnings- och bildningsanstalter må nämnas
University college, "grammar school" (sedan 1513),
en "high school" för flickor, en "blue-coat school"
(sedan 1723), två tekniska skolor, missionsskola,
ett arbetarinstitut (People’s college), ett stort
offentligt bibliotek, naturhistoriskt museum och
konstgalleri. I mer än 600 år har N. varit fabriksstad
och blef mot slutet af 1700-talet en hufvudort
för den engelska strumpfabrikationen. Där
uppsatte Arkwright 1769 sina första
spinnmaskiner. J. Hargreaves hade året förut flyttat
dit sin jennymaskin, och 1808 uppfann J. Heathcoat
där bobbinet-(spetsnäts-)maskinen, som invigde en ny
era i spetsfabrikationen. Medan Leicester är centrum
för fabrikationen af yllestrumpor, tillverkas i N. och
trakten däromkring strumpvaror mest af bomull, silke
och merinos. Före 1815 var det ock hufvudsätet för
Englands spetsfabrikation. – N. (angls. Snotingham)
förmodas vara anlagdt redan af kelterna. Under
någon tid efter Alfreds nederlag 878 tillhörde
staden Danelagen, men återtogs af Alfreds son,
Edvard. 1013 föll staden i Sven Tveskäggs händer.
1 o. 2. (J. F. N.)

Nottingham [nå’tigem], earl af, titel buren inom de
engelska adelsätterna Mowbray, Howard (se d. o. 7)
och Finch (se d. o. 3, 4 och 7).

Nottinghamsystemet [nå’tigem-]. Se Förliknings-
och skiljenämnder
.

Nottryck. Under medeltiden framställdes musiknoter
på skriftlig väg, tills man efter boktryckarkonstens
uppfinning började trycka dem, på 1470-talet. Till en
början nyttjades därtill skurna träplattor, därefter
rörliga typer, hvarvid man först tryckte linjesystemet
och efteråt noterna. Petrucci (1460–1539) i Venezia
var den egentlige utbildaren af nottrycket med
rörliga typer. Mot slutet af 1500-talet blef det
därjämte brukligt att för tryck gravera noter
på kopparplåtar, och från 1730-talet härrör den
mindre dyrbara, ännu gängse metoden med tenn- eller
zinkplåtar, hvari noterna inslås medelst stålstämplar,
sedan man med rastraler uppdragit linjesystemet
i plåten. 1755 uppfann J. G. Imm. Breitkopf
(se d. o. 1) den nu brukliga typtrycksmetoden,
hvarigenom man kan samtidigt trycka linjesystemet och
de dithörande noterna. Efter stentryckets uppfinning
(omkr. 1800) har man mestadels verkställt nottrycket
litografiskt, i det de nämnda zinkplåtarna öfverföras
på litografisk sten och trycket sker därifrån. När
det ej så mycket kommer an på prydlighet (t. ex. vid
mångfaldigandet af orkester- och körstämmor),
begagnas gärna autografiskt öfvertryck, i det att
noterna, skrifvas med litografiskt bläck och papperet
sedan pressas mot stenen, hvarifrån därefter aftryck
tagas. Notsättning med rörliga typer brukas alltjämt,
när det gäller stora upplagor eller när noterna
skola tryckas tillsammans med mycken text, såsom
i sångböcker. Till stora upplagor (utan sångtext)
plägar man äfven etsa noterna i zinkplåtar. Jfr Noter.
E. F-t.

Notts. Se Nottingham 1.

Notturno [nåtto’rnå], it., mus. Se Nocturne.

Notviken, gård i Nederluleå socken, Norrbottens
län, 7 km. n. v. om Luleå. N. var Norrbottens
regementes mötesplats, innan det 1907 förlades till
Boden. Nu finnes där en stor reparationsverkstad
för järnvägsmateriel.

Nouart [noār], by i franska dep. Ardennes, vid
vägen från Busancy till Stenay, var under franska
Châlons-arméns afmarsch mot Sedan 29 aug. 1870
skådeplats för en strid mellan delar af 5:e franska
armékåren Failly och täten af 12:e tyska (sachsiska)
armékåren. Den förra, som icke fått meddelande om
den mot n. ändrade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:36:18 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0056.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free