Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nubb ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ñuble [njo’ble], provins i det inre Chile,
mellan 36° 5’ och 37° 15’ s. br., 8,823 kvkm.,
169,858 inv. (1910), gränsar i ö. till Argentina,
f. ö. till prov. Concepción, Maule och Linares. Den
västra delen är fruktbar, midten upptages af llanos,
medan östra delen är ett bergigt skogland. Af
floder är Ñuble, en biflod till gränsfloden i
s. Itata, viktigast. Jordbruk och boskapsskötsel
äro hufvudnäringar, men prov. är äfven rik på guld,
svafvel och stenkol. Hufvudstad är Chillán (se
d. o.). J. F. N.
Nucamentäceae, bot. Se C r u c i f e r se, sp. 916.
Nucelläre^bryo, bot. Se Polyembryoni.
Nuee’llus, bot. Se Fröämne t.
Nuces, lat. (sing. nux), bot., nötter. -
AT. Bon-ducefllce. Se G u i l a n d i n a. -
N. purgafntes och N. catha’rticce americänce. So
latropha.
Nueha, anat. So Nacke.
Nuchá, kretsstad i ryska guv. Jelisavetpol,
i Transkaukasien, vid södra foten af Kaukasus,
vid ett tillflöde till Kuras biflod Alasan. 30,200
inv. (1910), till större delen tatarer, jämte några
tusen armenier. Silkeskultur och sidenmanufakturer.
– N. var endast en by till midten af 1700-talet,
då det blef hufvudstad i kanatet Sjeki, hvilket
ockuperades af ryssarna 1819.
(J. F. N.)
Nuci’fraga, zool. Se Nötkråksläktet.
Nuckö. 1. Förr ö, numera halfö, på Estlands västra
kust, kommun inom Nuckö socken. – 2. Socken på
Estlands västra kust (mellan städerna Hapsal och
Baltischport), omfattande dels halfön N., dels två
kommuner på kuststräckan därintill, Rickholtz och
Suttlep, samt den lilla ön Odensholm. Af socknens
omkr. 4,500 inv. äro inemot 3,000 svenskar, som jämte
sina grannar Ormsöborna utgöra hufvudstommen af den
urgamla svenska befolkningen i Estlands kusttrakter
och på öar därutanför (se Estsvenskar och där anförd
litteratur). Med undantag för Odensholm (se d. o.) har
ända intill de senaste åren, då friköpning af gårdar
i rätt stor utsträckning medgetts arrendebönderna,
hela N. tillhört några stora gods, hvaraf Paschlep,
numera i en ests ego, omfattat en stor del af
den forna ön N. samt Rickholtzgodset, tillhörigt
friherrliga ätten von Taube, omfattat både Rickholtz’
och Suttleps kommuner.
– På det egentliga N. bo svenskar och ester
om hvarandra, omkr. 1,000 personer af hvardera
nationaliteten; Suttlep är öfvervägande
estniskt, Rickholtz däremot så godt som uteslutande
svenskt och Odensholm rent svenskt. Befolkningen
lefver i det hela i mycket torftiga förhållanden,
lifnärande sig af jordbruk och fiske. På de
allra sista åren har man emellertid, i samband med
arrendegårdarnas friköpning, börjat tillämpa
modernare jordbruksmetoder, hvartill äfven unga
Nucköbors studieresor till Sverige samt understöd
härifrån bidragit. Den nationella uppryckning,
som uppstått bland Östersjöprovinsernas svenskar,
kan sägas ha sin utgångspunkt inom N. och har äfven
verkat, att den svenska nationaliteten inom socknen
på senaste tiden något vunnit på den estniskas
bekostnad, tvärtemot hvad förut varit fallet. – Den
gamla svenska dialekten inom N. kan sägas vara ett
väsentligen enhetligt mål ("Nuckömålet"), äfven om
språkets karaktär i mycket är en annan hos t. ex. de
fattige bönderna i Suttlep, som lefva under ett
starkt estniskt inflytande, än på Odensholm med
dess själfständiga, rent svenska fiskar- och
sjömansbefolkning. Formsystemet synes emellertid vara
i det allra närmaste likartadt öfver hela området,
och skiftningarna inom ljudlärans område äro ej så
afsevärda. Följande ramsor, som här anföras som prof på
socknens dialekt, åskådliggöra äfven ett par dylika
skiftningar, hvilka kännas som afvikelser från det
allmänna språkbruket inom socknen: Stick tωlknin i
stωlpan o hωlvωr stωlpan ωpa kωlkan, säte Hωlmen
o Hωlma färe kωlkan o ker [hårdt k] te Nωka,
"stick täljknifven i stolpen och vält stolpen på
kälken, sätt Hjälmen och Hjälma (den hjälmiga oxen,
resp. kon) för kälken och kör till Nuckö" (på mera
regelrätt Nuckömål: stick tälknin i stolpan o hälvωr
stolpan ωpa kälkan, säte Hälmen o Hälma färe kälkan o
ker te Nωka); vidare: ta hosbostn o bostmolda, ga ut
ot nωdasia fosta bakfäre kostajnsfωtn, o sa bosta du
de, "tag hårborsten och ’borsthon’ (ett slags ho, som
lägges på knäna, när man sitter och borstar håret),
gå ut åt norra sidan om förstun bakom skorstensfoten,
och så borstar du dig"; inom största delen af socknen
har r liksom i vanligt högsvenskt tal sammansmält
med följande d, s, t till tjocka, s. k. supradentala
konsonantljud, ej som i språkprofvet härofvan helt
försvunnit framför konsonanterna i fråga. Se den i
art. Estsvenskar anförda litteraturen ang. språket
på N.
G. D-ll.
Nucle’olus, bot. SeKärnkropp.
Nu’cleus, lat., kärna; cellkärna. Se Cell, sp. 1388,
1389, Cellbildning och Kärndel-ning.
NucuirferaB, bot., grupp af växtfamiljer tillhörande
serien Tubiflorce, utmärkt af klyffrukt, bildande 4
smånötter. Till denna grupp höra fam. Borraginacece,
Labiatce, Verbenacece, Globulariacece och Myoporacece.
G. L-in.
Nuda véritas, lat., den rena, osminkade sanningen.
Nudibranchiata, zool. Se B löt d j ur, sp. 827.
Nudiflörae, bot. Se Incompletae.
Nudis verrbis, lat., "med nakna ord", osmin-kadt
uttryckt, rent ut sagdt.
N U d it et (lat. nuditas), nakenhet; framställning
af den blottade människokroppen eller partier af
densamma; obeslöjad skildring af något, som sårar
anständigheten.
Nudlar. Se Makaroner.
Nuér, ett af negerspråken (se d. o., sp. 726).
Nueva Australia [nwe^va aostra’lia], sp. Se Nya
Australien.
Nueva Barcelona [nwe^a barthelå’na], stad. Se
Barcelona 3.
Nueva Bermeja [nωe’va berme’cha] l. Colon, stad på ön
Cuba, prov. Matanzas, vid järnvägen Habana–Cienfuegos,
i ett rikt sockerdistrikt. 7,175 inv. (1899).
J. F. N.
Nueva Espana [no>e’va espa’nja], sp. Se Nya Spanien.
Nueva Estremadura [n<we’va -do’ra], stat. Se Coahuila.
Nueva Germania [nö>erva chernia’nia], sp. Se N y a
G e r m a n i a.
Nueva Guipuzcoa [n<ye’va gipo’thkåa], provins. Se Då
vao 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
