Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nummulitgruppen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äro genomdragna af ett kanalsystem. Nummuliterna
tillhöra så godt som uteslutande tertiärsystemets
äldsta afdelning (eogen) och förekomma i största
mängd i dess mediterrana utbildning i Persien,
Indien, Tibet, södra delarna af Nord-Amerikas förenta
stater m. fl. st., hvarför denna afdelning ock fått
namnet nummulitgruppen l. nummulitformationen.
B. L-n.*
Nummulitgruppen (Nummulitformationen). Se Nummulites
och Tertiärsystemet.
Nummulitkalksten. Se Kalksten, sp. 644.
Nummulus brattenburgensis, Brattingsborgspenningen,
kallades, särskildt under 1700-talet, underskalet
af den inom kritformationen förekommande Crania
craniolaris L. (Cr. nummulus Lmk), som genom sin
runda, plattade form och de starkt framträdande
muskelintrycken erinrar om ett mynt med dess prägel
samt i viss mån äfven om en dödskalle. Fossilet
beskrefs redan 1729 af Bromell och strax efteråt
utförligt af Stobæus ("Dissertatio epistolaris
de nummulo Brattenburgensi", 1732) samt 1781 af
A. J. Retzius, då han uppställde släktet Crania.
Det förekommer hufvudsakligen i nordöstra Skånes
kritbildningar och var i äldre tider företrädesvis
bekant från Ifö. Se vidare Brattingsborg.
B. L-n. (A. G. N.)
Nummus (n u mus), lat., mynt, särskildt myntet
sestertie (se d. o.).
Numométer (af lat. niimus, mynt, och grek. me’trony
mått). Se Mynträkningsmaskin.
Nu’mquam retro’rsum, lat., "aldrig tillbaka", welfiska
husets valspråk och hannoverska Georgordens inskrift;
det var äfven devis på det napoleonska konungariket
Westfalens vapen.
Numrera (lat. numer är e, räkna), med siffror
beteckna.
Nun. 1. En af Nigers (se d. o.) mynningsarmar. –2. (A
s s a k a) Flod i södra Marokko, upprinner i Antiatlas
och faller ut i Atlantiska hafvet under 28° 59’
n. br. - 3. (W a d i N.) Landskap i sydvästra
Marokko, vid Atlantiska hafvet, n. om Wadi Dråa, 24
km. långt, 6 km. brédt, med omkr. 45,000 inv. Dess
hufvudstad är G l i m i n (Augil-min), vid floden Nun,
omkr. 5,000 inv. och delvis omgifven af murar. Stor
handel med slafvar, hästar, mulåsnor och får. Flera
karavanvägar mötas här. - 4. (N o n, Los Mor re tes)
Udde på Afrikas västra kust, n. om Wadi Dråas mynning,
l-4. J- F- N.
Nunatakker. Se Grönland, sp. 493, och I n-1 a n d s
i s.
Nunc dimTttis seYvum tu^m, lat., "nu låter du din
tjänare fara i frid", Vulgatas öfversättning af
Luk. 2: 29.
Nunc est bibe’ndum, citat från Horatius’ "Odse", I,
31 (ang. segern vid Aktion), "nu skall man dricka";
uppmaning att tömma pokalen, särskildt när det är
fråga om att fira något högtidligt tillfälle.
Nundinæ (lat., af no’vem, nio, och ett
obrukl. *dinum = sanskr. dinam, "dag"), hos
romarna den hvar 9:e dag infallande marknads- eller
torgdagen, då landtfolket kom till Rom för att köpa,
sälja och sköta andra sysslor. (Se Kronologi,
sp. 40.) Tribuskomitier höllos redan tidigt på
nundinæ. F. ö. var det sed, att ett lagförslag
skulle promulgeras, d. v. s. offentligen kungöras, ett
trinu’ndinum, enl. vanligaste antagandet tiden
mellan den första och sista af tre torgdagar, dessa
medräknade, således 17 dagar (1 nundinæ + 7 dagar +
1 n. + 7 d. + 1 n.; enligt andra 3,8 = 24 dagar) före
slutbehandlingen. Äfven ansökan till ämbete skulle ske
minst ett trinundinum före valförsamlingens hållande.
R. Tdh. (H. Sgn.)
Nuneaton [nanirtn], stad i engelska
grefsk. War-wick, vid Covejtrykanalen. 37,083
inv. (1911). Latinskola. Bandfabrikation
samt järnverk, bomulls- och ylleväfverier.
J. F. N7.
Nunes [no’nij], Pedro, portugisisk matematiker och
astronom, f. 1492 i Alcazar do Sal, d. 1577, blef
tullinspektör i Ostindien 1519 och kunglig kosraograf
1529 samt verkade sedan som professor dels i Lissabon,
dels i Coimbra. N. var den förste, som studerade
den för navigationen viktiga loxodromkurvan. Han
angaf äfven en metod för att uträkna daggryningens
längd och bestämma en orts latitud. För noggrannare
utförande af astronomiska mätningar konstruerade han
ett instrument, som dock väsentligen afviker från den
efter hans latiniserade namn (N o n i u s, N o n n i u
s) uppkallade nonien (se d. o.). Bland hans skrifter |
må nämnas Tratado da Esphera (1537), De crepus-I culis
(1542) och De arte atque ratione navigandi i (1546).
(B-d.)
Nunez [no’njeth], Rafael, president i republiken
Colombia, f. 28 sept. 1825 i dåv. staten Bolivars
hufvudstad Cartagena, d. 18 sept. 1894, var på
1850-talet finansminister, studerade 1863 -73
på ort och ställe nordamerikanska och europeiska
förhållanden, en tid som Colombias konsul i Liverpool,
var 1874 utan framgång liberalernas presidentkandidat
och valdes 1880 till republikens president. Om hans
presidenttid (1880 -82 och 1884-95) se C o l o m
"b i a, sp. 560.
Nunez de Arce [m/njeth de a’rthe], G a s p a r, spar
sk skald, f 1834 i Valladolid, d. 1903 i Madrid’,
skref redan vid 15 års ålder ett drama, som kom
till uppförande, inträdde vid 19 år i redaktionen af
"El Observa-dor" samt fortsatte sin journalistiska
verksamhet i den progressisti-ska tidningen "La
Ibe-ria" och i nästan alla j de stora Madridtidnin-
’ garna. Under kriget i Marokko 1859-60 åtföljde
han general 0’Donnel och lämnade samtidigt i "La
Ibe-ria" lifliga stridsskildringar, som ådrogo honom
allmän uppmärksamhet. 1865 blef N. deputerad för
sin födelsestad, beklädde många höga administrativa
poster, blef bl. a. 1868 guvernör i Barcelona,
var 1882-83 minister för kolonierna under Sagasta,
blef hypoteksbankdirektör 1897 och var ända till
sin död senator. Till sin politiska ståndpunkt var
N. moderat-liberal (sp. progresista), försvarade först
0’Donnels, sedan Sagastas politik, sökte demokratisera
de gamla monarkiska institutionerna, men som vän af
ordning och måtta var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
