- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
197-198

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny Carlsberg legater ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

197

Nydalen-Nyen

198

Dennes son sålde godset 1703 till en släkting,
generalmajoren frih. A. Strömberg, sonson till
Peder Gudmundsson. Efter dennes död tillhörde
det medlemmarna af släkterna Linroth, Stedt,
Silfversparre, Raab och Blixen-Finecke. Fr. von
Blixen-Finecke sålde 1878 egendomen, som styckades
kort därefter, och hufvudgården, 2 mtl, köptes 1887
af kabinettskammar herren S. G. von Geijer, hvars son
e. o. hofrättsnotarien B. G. von Geijer nu eger den.
1. C. S-e.*

Nydalen, fabriksförstad strax n. om stadsgränsen och i
omedelbar fortsättning till Kristiania i Åkers härad,
Norge. 1,868 inv. (1910). En rad stora industriella
anläggningar. K. V. H.

Nydam mose i Sundeved, Slesvig, var urspr. en vik
af Alssundet. 1859-63 gjordes där viktiga fynd från
den äldre järnåldern (omkr. 400 e. Kr.), bl. a. af
två skeppsskrof och en mängd vapen (be-skrifna af
K. Engelhardt 1865). Fornsakerna förvaras i Kiels
museum. 1888 gjordes på annat ställe i mossen ett
mindre fynd af liknande art. Jfr Mossfynd, sp. 1202.
E. Ebg.

Nydqvist, Johan Henrik Antenor, ingenjör,
industriidkare, f. 31 jan. 1817 i Stockholm,
inskrefs 1832 som elev vid Teknologiska institutet,
där han studerade under den berömde mekanikern
professor G. M. Schwarz, 1833 redan förvärfvade
af-gångsbetyg i form af "gesällbref på sådana järn-
och metallarbeten, som hufvudsakligen grunda sig på
fil-ning och svarfning". N. erhöll därefter plats
som praktikant vid ett under anläggning varande
spinneri i Mölndal, där han kom i beröring med sin
blifvande kompanjon fabriksmästaren Karl Olof Holm
(d. 1881). För att vidare utbilda sig i ingenjörsyrket
begaf sig N. 1836 utomlands på en flerårig studieresa,
hvarunder han bl. a. arbetade å Haubolts verkstäder
i Chemnitz, hos Escher, Wyss & C:o i Zürich och
vid de Köchlinska verken i Miilhausen. 1841-46
hade N. anställning som verkmästare vid Brefvens
bruk och sysslade under denna tid ifrigt med
allehanda mekaniska uppfinningar i samarbete med en
studiekamrat från Teknologiska institutet Johan Magnus
Lidström (d. 1850), som var verkmästare vid Hellefors
bruk. Särskildt intresserade sig de båda ingenjörerna
för vattenkraftens uttagande genom turbiner, hvilka
under benämningen "strömsnur-ror" vid denna tid
började vinna insteg i Sverige. N. sammanslöt sig
1846 med Lidström och ofvannämnde Holm för att vid
Trollhättan grunda en mekanisk verkstad. Sedan af
tal om markupplåtelse Y. om kanalen jämte tillgång
till omkr. 50 hkr vattenkraft träffats med Nya
Trollhätte kanalbolags direktion, i hvars ledare,
dåv. öfver-stelöjtnanten N. Ericsson, det nya
företaget fann en vidsynt gynnare påbörjades 1847
anläggningen af den planerade verkstaden, som snart
blef känd under namnet Trollhättans meka-

niska verkstad (se d. o.). Tillverkningen omfattade
hufvudsakligen gjutgods och maskiner för kvarnar,
sågverk, bruks- och grufdrift o. d., särskildt
turbiner, tröskverk, ångmaskiner, lokomobiler
och, från 1866, lokomotiv. Efter Lid-ströms
tidiga frånfälle och sedan Holm 1867 dragit sig
tillbaka från affären, har firman, som ännu bär
namnet "Nydqvist & Holm", innehafts af N. ensam,
med sonen Herman (f. 1862) som med-innehafvare
från 1896. N. upptog planen att väsentligt utvidga
verkstaden i syfte att göra lokomotivtillverkningen
till specialitet. Denna framsynta idé har han sedan
1872 med okuflig energi, organisatorisk förmåga och
teknisk grundlighet genomfört på ett målmedvetet
och sällspordt framgångsrikt sätt. N. tillkommer
också äran att ha gett upphof till en fullt ordnad
fabriksmässig lokomotivtillverkning i vårt land,
en industriell bragd, som med fog förskaffat honom
hedersnamnet "svenska lokomotivfabrikationens
fader". 1866-1912 byggdes i hans fabrik 1,000
lokomotiv, hvaraf ett stort antal för statens
järnvägar. "Nydqvist & Holms verkstäder" äro bland de
mest betydande industriella anläggningarna i Sverige.
G. H-r.

Nydqvist & Holms verkstäder. Se Trollhättans mekaniska
verkstad.

Nye, nord. myt., en dvärg, som reglerar det
skifte af månens omloppsbana, hvilket kallas ny.
Th. W.*

Nye, socken i Jönköpings län, östra härad. 5,391
har. 983 inv. (1912). Annex till Skirö, Växjö stift,
östra härads kontrakt.

Nyed. 1. Härad i Värmlands län, ingår i Älfdals
och Nyeds domsaga samt i Östersysslets fögderi
och omfattar socknarna Nyed och Älfsbacka. 39,802
har. 5,570 inv. (1912). – 2. Kontrakt i Karlstads
stift, omfattar de tio pastoraten Filipstads stad med
Färnebo; Nordmark; Rämen; Gåsborn; Brattfors; Väse
med Östra Fågelvik; Alster; Nyed med Älfsbacka; Ölme;
Kroppa med Lungsund. 3,035 kvkm. 39,043 inv. (1912). –
3. Socken i ofvannämnda härad. 32,714 har. 4,738
inv. (1912). N. bildar med Älfsbacka ett pastorat i
Karlstads stift, Nyeds kontrakt.

Nyen (fi. Ne’valinnan Kau’punki), fordom stad
på Nevas högra strand, vid Ochtas l. Svarta
flodens inflöde, ö. om det nuv. Petersburg,
erhöll stadsprivilegier 28 sept. 1638 och 20
sept. 1642. Gustaf II Adolf hade likväl redan förut,
efter eröfringen af kexholmska och ingermanländska
områdena, föranstaltat om grundläggningen af en
stad vid N. För att icke Viborgs handel skulle
lida intrång, fastställdes rörande N:s handel, att
varor, som utfördes från Kexholms län, skulle höra
under svensk tullordning, hvaremot för ryskt eller
ingermanländskt gods livländsk tullordning skulle
följas. Under de första åren af Stora nordiska kriget
öfvergafs N. af de fleste borgarna, som flyttade sin
handel till Viborg, Borgå, Helsingfors m. fl. finska
eller svenska städer, och 1703, efter Nyenskans’
eröfring och Petersburgs anläggning, var det alldeles
ute med staden. I staden funnos en svensk och en tysk
kyrka samt ett hospital. Väster om staden, på udden,
som bildas af Ochta och Neva, låg
Nyenskans. Redan 1299 hade på en holme i Neva af Tyrgils
Knutsson anlagts ett fäste, Landskrona, som dock
redan 1301 förstördes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free