Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ny Carlsberg legater ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
af ryssarna. Sannolikt på samma holme påbörjades
1573 och 1583 af svenskarna befästningar. 1609
befalldes Arvid Tönnesson att vid Nevas åmynne
utse plats för en skans, och 1610 befallde Karl
IX, att skansen skulle byggas på samma plats,
där gränsen gått och ett blockhus (Landskrona)
förut funnits. En skans för 500 man började ock
1611 byggas, men på ofvannämnda till byggnadsplats
af De la Gardie föreslagna udde. I början af juni
1656 brände ryssarna den då af svenskarna utrymda
skansen. 1659 började den, en "femhuk", återuppföras
och blef färdig 1666. S. å. började Helmfelt arbeta
på ett retranchement för staden. 1672 utstakades
emellertid en ny dessein, ett till skansen anslutande
kronverk, kring staden, och härpå började sedan
arbetas. Dahlbergh, som ville rasera skansen, gjorde
sedermera, 1682, en ny dessein till stadsbefästningen,
och på dennas utförande arbetades under åtskilliga
år. Vid krigsutbrottet 1700 iståndsattes, så godt sig
göra lät, befintliga befästningar, men när Sjeremetjev
i okt. 1702 syntes nalkas staden, begaf sig
befälhafvaren för ingermanländska armén A. Cronhjort
i väg, och kommendanten, öfverste J. Apolloff,
brände såväl stad som där upplagda 4 månaders förråd
för hela armén. 26 april 1703 inneslöto ryssarna
Nyenskans och togo ett af Cronhjort 1702 kring lägret
uppfördt retranchement i besittning. Stormningar af
skansen s. d. och natten till 30 april afslogos,
men 2 maj, sedan krutmagasinet och med det en del
af själfva skansen sprungit i luften till följd
af ryssarnas eld, kapitulerade Apolloff, hvarefter
ryssarna förstörde N. och skansen samt uppförde en
ny befästning på Junisaari i Nevamynningen; därmed
var början gjord till Petersburgs anläggande. 30 juli
och 4 okt. 1704 och sommaren 1705 besatte svenskarna
under Maijdel ånyo N., men måste alla tre gångerna gå
tillbaka. Se C. von Bonsdorff, "Nyen och Nyenskans"
(i "Acta societatis scientiarum Fennicæ", XVIII,
1891).
A. G. F. L. W:son M.
Nyenskans. Se Nyen.
Nyen-tschen Tangla, tibet. Se Karakoram. Nyerup
[nyrop], Rasmus, dansk historiker, f. 12 mars
1759, d. 28 juni 1829, bondson från Fyn, tog 1779
filologisk examen och 1784 magistergraden, blef
redan 1778 assistent i k. biblioteket, var 1790-1803
dess sekreterare, tjänstgjorde äfven tidigt hos
historikern Suhm vid hans stora boksamling,
blef
1796 professor i litteraturhistoria och 1803
därjämte universitetsbibliotekarie samt blef
1797 föreståndare för Regensen (sedan 1814
som "virkelig regens-provst"). N. var en
mycket flitig och nykter granskare, produktiv
författare och
vågbrytare på flera än ett område. Hans skrifter
äro till största delen af litteraturhistorisk art,
men behandla äfven andra grenar af Danmarks historia
och ha nu sitt hufvudsakliga värde som material-
samlingar och förarbeten. Tills, med Rahbek och
Abrahamson utgaf han Udvalgte danske viser fra
middelalderen (5 bd, 1812-14) med dess fortsättning
Vdvalg af danske viser fra midten af det 16:de til
henimod midten af det 18:de aarh. (2 bd, 1821) och
tills, med Rahbek Bidrag til den danske digtekunsts
historie (4 bd, 1800-08), fortsatt 1819 och 1828 (till
1775). Ensam utgaf han Almindelig morskabslcesning i
Danmark og Norge (1816), en öfversikt af de danska
folkböckerna, Peder Syvs kjcernefulde ordsprog
(1807) och Peder Lolles samling af danske og latinske
ordsprog (1828), vidare Suhms "Nye samlinger til den
danske historie" (4 bd, 1792-95) samt "Luxdorphiana"
(1791), "Langebekiana" (1794) och "Suhmiana"
(1799), dö tre sistnämnda utdrag ur efterlämnade
litterära samlingar. Af hans själfständiga skrifter
må nämnas Samling af fortjente danske mcends
portraiter med biographiske efterretninger (3 bd,
1798-1806, med kopparstick af Lahde), Karakteristik
af kong Christian IV (1816), Efterretninger om kong
Frederik III (1817), Kjöbenhavns beskrivelse (1800)
och Historisk statistisk skildring af tilstanden i
Danmark og Norge i äldre og nyere tider (4 bd, 1803
-06). I förening med Rask utgaf N. en öfversättning
af Snorres Edda (1808) och tills, med norrmannen
J. E. Kraft Almindeligt litteraturlexicon for Danmark,
Norge og Island (1818-19), hvarjämte han ombesörjde
utgifningen af de sista 5 banden af Suhms "Danmarks
historie" (1809- 28). Dessutom strödde han omkring
sig en mängd afhandlingar i tidskrifter och tidningar,
och själf var han under en lång följd af år redaktör
af "Kjöbenhavnske efterretninger". Han var äfven en
af stiftarna af Selskabet for efterslaegten (1786)
och Det skandinaviske literaturselskab (1796). 1807
väckte N. tanken på inrättandet af Oldnordisk
museum och var 1807-16 sekreterare i kommissionen
för bevarande af fornfynd. Till sin efterträdare
på denna plats utsåg han själf K. J. Thomsen,
hvars stora förmåga han erkände. I antikvariskt
syfte företog han äfven flera resor inom Danmark och
(1810 och 1812) till Stockholm (1810 därjämte för att
spionera här med hänsyn till Fredrik VI:s val till
tronföljare). Slutligen må framhållas hans stora
förtjänster om biblioteksväsendet, särskildt vid
universitetsbiblioteket. 1882 restes ett minnesmärke
på hans graf. - Jfr R. Nyerup, Levnedslöb beskrevet
af ham selv (1829), L. Daae, "Udvalg af breve fra
bekjendte nordmgend til R. N." (1861), och K. Warburg,
"R. N:s svenska bref växling" (i "Samlaren", 1894).
E. Ebg.
Nyffi. Se Nupe.
Nyfilologiska sällskapet i Stockholm. Detta sällskap,
hvars stadgar äro daterade 28 mars 1896, bildades
i Stockholm på initiativ af professor Karl Wahlund
jämte ett antal yngre, för modern språkvetenskap
intresserade personer. Det har sedan omfattats med
verksamt intresse af äldre och yngre språkmän inom
facket, särskildt af dem i Stockholm och Uppsala, samt
räknar nu omkr. 100 medlemmar. Dess verksamhet består
i föredrag och diskussioner på sammanträdena samt i
smärre afhandlingar, publicerade i den med statsmedel
understödda serien "Studier i modern språkvetenskap",
af hvilken hittills (1913) fyra volymer ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
