Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyslotts prosteri ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
287
Nyström
288
på Andra kammarens Stockholmsbänk 1888-90. Han
representerade 1891-1909 Göteborg och Bohuslän
i Första kammaren och var därunder led. af
konstitutionsutskottet 1892-99 och 1901-06, af
lagutskottet 1907-08 samt af särskilda utskottet
för stadsplanelagen 1907. Han var mycket flitig i
debatten och stod alltid längst åt höger. N. deltog
dessutom lifligt i det kommunala lifvet samt
var stadsfullmäktig 1886-1903 och i flera år
medlem af beredningsutskottet, drätselnämnden och
folkskoleöfverstyrelsen samt blef 1897 led. af
styrelsen för Stockholms högskola. Han var led. i
kommittén ang. tillsättande af en statsmedicinsk
anstalt (1897-99). Han skref en mängd tidskrifts-
och tidningsartiklar och utgaf bl. a. (tills, med
Th. Fries) Svenska polarexpeditionen år 1868 med
kronoångfartyget Sofia. Reseskizzer (1869). 1893
kreerades N. till med. hedersdoktor i Uppsala.
2. Erik Torsten N., den föregåendes son,
kemist, universitetslärare, f. 5 juli 1879
på Hön-säter, utexaminerades vid Tekniska
högskolan 1900, blef filos, kandidat i Uppsala
1901 och anställdes 1902 i Kina som professor
vid kejserl. universitetet i prov. Schan-si. Han
är chef för dettas naturvetenskapliga fakultet
samt grundläggare af och chef för dess kemiska
laboratorium. N. har tagit initiativ till geologiska
undersökningar i Kina och är led. af engelska
Koyal geographical society. Under revolutionen
i Kina 1911-12 deltog han i den svensk-engelska
och den svenska undsättningsexpeditionen till
det inre Nord-Kina och Mongoliet för räddande af
missionärsfamiljer. N. har författat Det nya Kina
(I, 1913). 1. T-s. Nyström,
Anton Kristen, läkare, föreläsare, skriftställare,
skapare af Arbetarinstitutet i Stockholm, f. 15
febr. 1842 i Göteborg, blef student i Uppsala 1860
och, efter studier där samt vid Karolinska institutet,
med. doktor i Lund 1868. N. var biträdande fältläkare
i dansk-tyska kriget 1864, idkade 1866 och 1868-69
studier i utlandet, bosatte sig därefter i Stockholm
och har alltsedan som läkare egnat sig åt hudåkommor
samt sinnessjukdomar. Han verkade några årtionden
för spridning af positivismens sociala, politiska
och religiösa läror samt stiftade 1879 i Stockholm
ett positivistiskt samfund, hvars föreståndare han
var. Detta lilla samfund hade upptagit Gömtes allmänna
grundsatser, men bemödade sig att undvika de bisarra
ytterligheterna i hans system. Ur dessa grundsatser,
som innebära förpliktelsen att "lefva för andra"
samt att "verka för befästandet af ordningens
och framåtskridandets sak med moraliska medel",
härledde sig N:s nitiska deltagande i de demokratiska
rörelserna inom hufvudstaden under 1880-talet. I
syfte att motverka dryckenskap, dåliga tidsfördrif
och demagogiska upphetsningar inom arbetsklassen samt
ledd af den öfvertygelsen, att vetenskaplig insikt i
naturens och det mänskliga lifvets lagar bör utgöra
grundvalen för folkets medborgerliga verksamhet,
bragte han 1880 (okt.) till stånd ett arbetarinstitut
i Stockholm (se Arbetarinstitut). N. var institutets
föreståndare från dess begynnelse till maj 1908 och
har, ehuru länge motarbetad från mer än ett håll,
hängifvet verkat för dess bestånd. Detta institut
blef utgångspunkten för den populärvetenskapliga
föreläsnings-
rörelsen i vårt land, för hvilken statsunderstöd
under år 1913 utgår med 270,000 kronor till 540
föreläsningsanstalter, under det kommuner eller
enskilda lämna minst lika mycket som det utgående
statsbidraget. N. har med energi förfäktat sina
åsikter genom ströskrifter, i pressen, på flerehanda
möten, genom föreläsningar samt åvägabringande af
opinionsyttringar o. s. v. Han har bl. a. förordat den
offentliga kandidaturen, bildande af fackföreningar,
religionsfrihet, kyrkans skiljande från staten,
nykterheten och ett betryggande nationalförsvar samt
bekämpat den materialistiska och hätska riktningen
inom socialismen. Bland N:s skrifter må nämnas Om
foten och den riktiga formen på skodon (1867),
Om cretinism och idioti (1868), Teoretiska och
praktiska uppsatser öfver hudåkommorna (1870),
Om sinnesrubbning etc. (1878), Positivis-men. En
systematisk framställning etc. (1879), Samhälliga
tidsfrågor (9hftn, 1879-81), Om äktenskapet,
pauperismen och prostitutionen (1885), Allmän
kulturhistoria (6 bd, 1885-93; ny uppl. i 4
bd 1901-04), Socialismens omöjlighet (1892), Om
sinnessjukdomar och hospitalsvård jämte antydningar
om sinnessjukas rättsliga skydd (1895), Brott och
försoning, eller väldet och rätten i nationernas
lif (1899), Karl XII och sammansvärjningen
mot hans envälde och lif (1900), Striderna om
Östra Europa mellan Ryssland, Polen och Sverige
(1901), Elsass-Lothringen und die möglichkeit einer
deutsch-französischen allianz (1904), Könslifvet och
dess lagar (1904; 4:e uppl. 1912), Könslifvets problem
(1905), Tankar om Unionskrisen (s. å.), Kristendomen
och den fria tanken (1908), Kärlekslifvet och hälsan
(1910), 606, Ehrlich-Hata-medlet (s. å.) och Fattigdom
och barnalstring (1911).
Nyström, Johan Erik, missionär, författare,
politiker, f. 1842 i Stockholm, d. 3 juli 1907 i
Alger, promoverades 1866 till filos, doktor i Uppsala,
blef baptist och var 1867-72 lärare i Betelsemina-riet
i Stockholm, men lämnade den baptistiska åskådningen
(jfr A f skedshälsning till Baptistsamfundet, 1886)
och var 1878-81 judemissionär i Beirut (Syrien)
i Sv. Israelsmissionens tjänst. 1885 -87 var han
(liberal) riksdagsman för Stockholms stad. 1888-1907
verkade han i Svenska missionsförbundets tjänst
som missionär bland judar och muhammedaner i
Algeriet och utförde där ett betydande arbete i
och för öfversättningen af nya testamentet på
den där talade arabiska dialekten. Redan 1901
utgaf han Morceaux choisis du Nouveau testament,
traduits en arabe, och före hans död förelåg
manuskriptet till hela N. T. färdigt; däraf ha
hittills Luk. och Joh. utgifvits af Brittiska
och utländska bibelsällskapet, och Apg. är under
tryckning. N. utgaf, utom ofvan nämnda skrifter,
bl. a. Sophokles’ Antigone (akad. afh. 1866),
Biblisk ordbok för hemmet och skolan (1868;
3:e uppl. 1888), Om det heliga predikoembetet
(under pseud. Clericus Eremita; 1868), Fyra bref
om religionsfrihet (under pseud. Johannes Baptist
a; s. å.), Föredrag om läseriet (1872), Bibliotek
för biblisk fornkunskap (1874), Bref till broder
Olof om den kristna försoningsläran (1876), Några
önskemål för vår kyrka (s. å.), Grundlinjer till
Guds rikes historia (s. å.), Bibelnyckeln eller
Biblisk ordbok i sammandrag (1887; 2:a uppl. 1898).
A. K.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
