- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
285-286

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyslotts prosteri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

illustration placeholder
studera i konstakademien, genomgick dess
arkitektskola, blef 1811 gesäll i murmästarämbetet
och 1812 konduktör vid öfverintendentsämbetet, hade de
följande åren tillsynen vid reparationen af slottet,
uppgjorde 1818 ritningar till dekorationsarbeten
vid Karl Johans kröning och änkedrottning Charlottas
begrafning och fick s. å. hofarkitekts titel. N.,
som var en man med mångsidiga intressen, ej minst
litterära, öfversatte 1817 Fr. Schlegels "Bref uppå
en resa genom Nederländerna, nejderna kring Rhen,
Schweiz och en del af Frankrike", ett arbete, som
mycket sysselsätter sig med den gotiska stilen. 1819
begaf han sig som akademiens stipendiat utomlands,
öfver Köpenhamn, Köln, Bruxelles till Paris, där
han stannade 2 1/2 år under flitiga studier vid
konstakademien och för arkitekten H. Le Bas. Som
kunskapsprof hemsände han 1820 ett storartadt förslag
till Helgeandsholmens ordnande
med portiker och
ett tempel, egnadt åt Karl X, Karl XI och Karl XII
(ritningarna, 5 stora blad, jämte flera ritningar
i Konstakademien). 1821 reste N. i sällskap med
Fogelberg till Italien, där han större tiden arbetade
i Rom. (Om hans studieresa se G. Nordensvan, "En
konstnärs vandringsår", i "Nord. tidskr." 1906, med en
mängd utdrag ur N:s bref till Klas Livijn.) 1824 reste
han norrut, öfver Paris, återkom till Stockholm 1825,
blef led. af akademien och erhöll en arkitektlön på
dess stat. Bland de uppdrag han erhöll var ombyggnad
af Lejonbacken vid slottet (fullb. 1834). Från denna
tid vidtaga N:s framgångar som arkitekt, hvilka
gynnades af bristen på framstående medtäflare,
men äfven fullt ut rättfärdigades genom hans rena,
om än nyktra former och väl skolade smak. Af N:s
byggnader må nämnas Brunkebergs hotell i Stockholm
(1837-41), Steninge (1833) och Rånäs (1834-43), båda i
Uppland, och Biskopshuset i Lund (1839). Han planlade
och öfvervakade dessutom flera större ombyggnader,
bl. a. förändringen af Serafimerlasarettet (1828-31),
gaf ritningar till minnesvårdar öfver Gustaf II
Adolf i Uppsala (1833), Ansgarius på Björkö (1834)
o. s. v. samt till dekoration af Riddarholmskyrkan
vid k. begrafningar (1829 och 1844), till dekoreringen
af Gustavianska grafkoret i Uppsala domkyrka (1830),
till ny inredning af Lunds domkyrka (1832-33),
till många rum å Stockholms slott, särskildt
festivitetssalen ("Hvita hafvet"), m. m. N. blef
1826 arkitekt vid Drottningholms slott samt 1832
vice professor och 1836 professor i byggnadskonst vid
konstakademien. På anmodan af dåv. öfverståthållaren
uppsatte han 1834 förslag till ny byggnadsordning
för Stockholms stad, hvilket i hufvudsak låg till
grund för den 1842 fastställda. 1836 utnämndes
han till arkitekt i Öfverintendentsämbetet och blef
s. å. förvaltare af byggnadsgöromålen vid k. slottet,
1838 stadsarkitekt i hufvudstaden och 1844
konstakademiens sekreterare. I sistnämnda egenskap utöfvade
han ett inflytande, hvilket, till följd af hans
kraftiga vilja och det anseende han åtnjöt på högre
ort, kan kallas särdeles mäktigt.

Han var en bestämd, liffull, verkningslysten
och rastlös man. Jämte M. G. Anckarsvärd och
A. G. Bielke stiftade han 1832 Konstföreningen i
Stockholm, i hvars styrelse han länge var verksam som
sekreterare. I föreningens historiska utställningar
hade han betydande andel (se Konstföreningen). -
N. utbytte 1848 sin professur vid konstakademien mot
en intendentsbefattning vid Öfverintendentsämbetet,
från hvilken han afgick 1862. Han hade förut lämnat
sina platser som arkitekt vid Drottningholm 1847
och intendent vid slottsbyggnaden 1851. 1863 afsade
han sig stadsarkitektssysslan, men först i juli
1868 sekreterarbefattningen i konstakademien. N. var
led. af engelska arkitektinstitutet samt af franska
konstakademien. I sin egenskap af professor hade han
stort inflytande på de nyare arkitekternas studier. Af
dem alla blef hans systerson och måg Scholander den
berömdaste, liksom han ock var den, hvars utbildning
N. sorgfälligast handledde och öfvervakade. - N:s
son, arkitekten Axel Fredrik N., f. 1832 i Stockholm,
d. 28 juni 1894, studerade vid konstakademien 1849-56,
blef 1864 arkitekt vid Drottningholms slott, 1875
hofintendent, 1883 led. af konstakademien och 1886
intendent i Öfverintendentsämbetet. Han lämnade
ritningar till k. sjökrigsskolan, brandstationen vid
Johannis plan, saluhallen på Hötorget, riksarkivets
tillbyggnad (i Stockholm) samt Stora teatern i Gäfle.
-rn. (G-g N.)

Nyström, August, arkitekt, f. 20 sept. 1814 på
Hållingstorp, Kristbergs socken, Östergötland,
d. 12 febr. 1886, var son af byggmästaren och
ekonomidirektören A. B. Nyström (d. 1849), bland
hvars byggnadsverk må nämnas Stora Sundby slott
(efter engelsk ritning) och Öja kyrka, båda i
Södermanland. N. utförde 1849-70, jämte sin broder
Johan Robert N. (f. 1817, d. 1890), den yttre
restaurering (det nuv. tornet har tillkommit senare)
af Linköpings domkyrka, till en början under ledning
af Brunius, ett arbete, som allmänt erkänts som
särdeles utmärkt.
-rn.*

Nyström, Adolf Ludvig Vilhelm, präst, biograf,
f. 29 juni 1837 i Almunge, Stockholms län, filos.
doktor 1860 och teol. kand. 1868 i Uppsala, blef 1869
kyrkoherde i Rasbo och 1881 kontraktsprost i Vaksala
kontrakt. 1893 utnämndes han till teol. doktor. Han
har författat bl. a. Upsala ärkestifts herdaminne. Ny
följd
, IV: 1-2 (1893).

Nyström. 1. Karl Ludvig Hippolyt N., riksdags- och
kommunalman, f. 4 april 1839 i Stockholm, d. 17
aug. 1913 på Hellekis, Västergötland, blef filos.
kandidat i Uppsala 1861 och filos. doktor 1863. Han
egnade sig sedan åt medicinska studier, aflade
1866 med. kandidatexamen och åtföljde som läkare
Nordenskiölds Spetsbergsexpedition med "Sofia"
1868 och hans Grönlandsexpedition 1871 samt blef
med. licentiat 1872. Protektionist och ytterligt
konservativ, deltog han på 1880-talet med stor ifver i
högerns kommunala och politiska valrörelse; hans namn
var med på tullpartiets listor vid Stockholmsvalet
hösten 1887, och han kom därigenom att vara en af
"de 22"

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0161.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free