- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
333-334

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringsrätt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

333

Näringsämne-Närke

334

sojabönan och jordnöten. Trots sin relativa fattigdom
på näringsämnen äro äfven grönsakerna (kål, spenat,
sallat o. s. v.) och matsvamparna {särskildt i
Ryssland) viktiga näringsväxter.

O. T S. (G. L-m.)

Näringsämne, fysiol., kallas hvarje för män-nisko-
och djurorganismens tillväxt, underhåll och
förrättningar tjänlig beståndsdel af ett
näringsmedel. Se Fodermedel och Födoämnen
E. O. H. Näringsämnesförhållande, veter.,
benämnes i utfodringsläran det förhållande, i
hvilket den smält-bara ägghvitan förekommer till
de smältbara kväf-vefria ämnena i fodret. Detta
förhållande kallas vidt) om det är större än
1:7, och trångt, om det är mindre än l : 4.
H. F. Närkakao. Se Kakao, sp. 573.

Närke (äldre form Nerike), det minsta landskapet i Svealand, är
beläget emellan 58° 40’ och 59° 28’ n. br. samt 2°
11’ och 3° 43’ v. om Stockholms observatorium (18°
3’ 30" ö. lgd fr. Greenw.). Det gränsar i n. till
Västmanland, i ö. till Södermanland och Hjälmaren,
i s. till Östergötland och Vättern, i s. v. till
Västergötland samt i v. till Värmland. Arealen
utgör 4,358 kvkm., hvaraf 4,084 kvkm. land och
274 kvkm. vatten. Landskapet omsluter därjämte
västra hälften (omkr. 290 kvkm.) af Hjälmaren och
nordligaste delen af Vättern (omkr. 150 kvkm.). I
landskapets nordligaste del inskjuter från Västmanland
en bergshöjd, som under namn af Kilsbergen sträcker
sig i sydvästlig riktning genom gränstrakterna
mot Värmland och längst i v. sänker sig till en
låg landtrygg. Denna höjer sig åter under sydlig
riktning mot Tiveden, som jämte bergstrakterna vid
Vätterns norra ända upptar det område, som ligger
intill Västergötland. Ifrån Kilsbergen utgår i östlig
riktning en landtrygg, Käglan, som bildar landskapets
norra gräns, och från landtryggen vid Tiveden
utgår en höjdsträckning i nordöstlig riktning mot
Hjälmaren. Denna höjdsträckning, Tiveden, Kilsbergen
och Käglan, omsluta den bördiga och väl odlade
Närkesslätten, som utbreder sig mot Hjälmaren och
fortsättes af slättlandet på ömse sidor om denna sjö
såväl i Södermanland som i Västmanland. Närkesslättens
största vattendrag är Svartån, hvars hufvudsakliga
källsjöar, Laxsjöarna och Bodarnesjön, ligga vid
Västgötagränsen. Dessas förenade vatten strömmar
åt n. till sjön Toften, hvarifrån Svartån flyter i
nordöstlig riktning fram mot sjön Tyslingen, hvarefter
loppet blir östligt ända till utflödet i Örebrofjärden
af Hjälmaren. Från ofvannämnda höjdsträckning, som
bildar Närkesslättens sydöstra gräns, går genom
slätten i nordlig riktning ett annat vattendrag,
Täljeån. Sedan ån i kanalbädd genomgått den nu
torrlagda Mosjön, blir dess lopp östligt. Ännu för
få år sedan drog den sig i denna riktning fram genom

illustration placeholder
Närkes vapen.


Kvismarsjöarna och de stora sankmarkerna fram mot
Hjälmaren; men numera, sedan Hjälmaren sänkts och de
båda Kvismarsjöarna blifvit till stor del torrlagda,
har flodbädden ersatts af en kanal till gamla utloppet
i Hjälmaren. Söder om Närkesslättens gränshöjd
ligga sjöarna Tisarn och Sottern, hvilkas förenade
vatten under olika benämningar slutligen utfaller
i Östersjön (nedanför Nyköping), och, skilda från
dessa sjöar genom en bergshöjd, sjöarna Storsjön
och Afvern, som på skilda vägar söka sig ner till
Glan och sålunda utfalla i Bråviken. Bland öfriga
sjöar och vattendrag må nämnas vid landskapets gräns
längst i v. mot Värmland Letälfven, som utflyter i
sjön Skagern, mot hvilken landskapet stöter.

De hufvudsakliga näringarna äro ett väl skött
jordbruk och boskapsskötsel. Äfven skogs- och
brukshandtering bedrifves och på några ställen
brytning af malm, som dock är af mindre betydenhet
med undantag af Åmmebergsfältets zinkgrufvor,
som ligga inom Lerbäcks och Hammars socknar och
sträcka sig in på Östgötaområdet. I vissa trakter
af landskapets mellersta del förekommer brytning af
sand- och kalksten, som ock bearbetas och hugges
eller brännes. Jordmånen är väsentligen olika på
slätten och det öfriga landet. Grunden på större
delen af Närkesslätten är sandsten med däröfver
lagrad alunskiffer och kalksten, öfver hvilka
äro svämmade lera och märgel, dock här och där
genombrutna af sandåsar, hvilka somligstädes
utbreda sig i fält och kullar. I de öfriga
trakterna däremot, både mot s. och v., äro sand
och mojord vanligen förekommande betäckningar af
gråberget. (Statistiska uppgifter ang. näringarna
m. m. lämnas i art. Örebro län.) Invånarnas
antal utgjorde vid 1912 års slut 130,655 och hade
under de sista 20 åren ökats med 19,751 personer,
hvilken folkökning dock hufvudsakligen kommer på
städerna. Närkingen åtnjuter anseende för måtta
och duglighet samt en viss själfständighet, som
grundar sig på ett genom arbete vunnet välstånd. I
administrativt hänseende är landskapet, som
bildar södra delen af Örebro län, deladt i två
fögderier: Östernärkes, med 5 länsmansdistrikt,
och Västernärkes, med 6 länsmansdistrikt. Den
judiciella indelningen sammanfaller med indelningen
i fögderierna. Östernärkes domsaga innehåller 2
tingslag och Västernärkes 3. Landskapets städer äro
Örebro och Askersund. I ecklesiastikt hänseende
tillhör N. Strängnäs stift och är deladt emellan
fem kontrakt: Örebro, Askers, Glanshammars, Kumla
och Edsbergs. – N:s vapen (se fig.) är två i röd
sköld korslagda pilar (guld) med uppåtvänd spets
(silfver); i hvar och en af de 4 vinklarna emellan
pilarna är en fembladig ros (silfver). Skölden
krönes af hertiglig krona. N. (jämte Södermanland
och Värmland m. m.) tillföll enligt Gustaf Vasas
testamente (1560) som hertigdöme hans yngste son,
Karl, och donerades genom öppet bref 12 dec. 1609
(konfirmeradt 11 juni 1613) åt dennes yngre son,
Karl Filip (se vidare Hertigdöme). Konung Oskar II:s
yngste son, prins Eugen, bär sedan sin födelse (1865)
titeln hertig af N. – Landskapets namn är urspr.
(liksom Bajern, Sachsen m. m.) ett folkslagsnamn,
fsv. Nærikiar, som efter all sannolikhet från början
betyder "de vid (Kvismare-)sundet" (som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0185.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free