Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- Näsby (socknar, byar)
- Näsby (gods)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
län, 1889 förenad med Rystad. - 4. By
i Norrbottens län, Nederkalix socken, 3
km. s. ö. om kyrkobyn. Mötesplats för en
del af Norrbottens fältjägarkår. – 5. Gård
i Skåne, strax n. om Kristianstad. I april
1677 retrancherade generallöjtnant Schultz
v. Ascheraden sitt läger vid N. och afslog 17
maj ett utfall från fästningen samt kvarlåg
till månadens slut. Under Kristianstads belägring
1678 anlades i mars skansar mellan N. och staden.
5. L. W:son M.
Näsby. 1. Gods i Täby socken, Stockholms län, vid en
vik af Stora Värtan. 12 1/2 mtl, tax. till 373,400
kr. (1912), kvarn och såg, tax. till 20,000
|
Näsby slott, sedt från sjösidan (Stora Värtan). |
kr. N. tillhörde på 1300-talet Uppsala
ärkebiskopsstol och innehades på 1520-talet af
Kristina Gyllenstierna. 1571 donerades det till
riksrådet Gustaf Axelsson Banér (d. 1600). Hans
dotterson, rikstygmästaren Per Larsson Sparre,
lät efter ritningar af Nik. Tessin d. ä. uppföra
den slottslika hufvudbyggnaden. Efter att ha varit
reduceradt tillhörde det medlemmar af släkterna
Stenbock, Falkenberg, Meijerfeldt, gick under
1800-talet många gånger i köp och innehades en
tid som fideikommiss af grefliga ätten Cronhielm
af Flosta, tills det 1902 inköptes af ingenjören
K. R. Lamm. Denne lät 1903–04 med ledning af Tessins
bevarade ritningar återställa det 1897 nedbrunna
slottet och har där inrymt sina betydande samlingar
(se därom Lamm 7). – 2. Gods i Taxinge socken,
|
Manbyggnaden på Näsby i Taxinge socken. |
Södermanlands län, med ett synnerligen vackert
läge på en udde i Gripsholmsviken, nära
Taxinge–Näsby station på Norra Södermanlands järnväg. Den
ståtliga tvåvåningshufvudbyggnaden uppfördes
af bergsrådet A. von Wahrendorff 1807–13 efter
ritningar af prof. Gjörwell, men flyglarna äro
något äldre. Den vackra och vidsträckta parken med
växthus och flera s. k. lusthus, bl. a. en kinesisk
paviljong m. m., är hufvudsakligen Wahrendorffs
verk. Till egendomen höra nästan hela Taxinge
socken, 8 23/64 mtl, tax. till 525,000 kr., samt
kvarn och såg m. m., tax.-v. 59,600 kr., 3 mtl i
Kärnbo socken, tax.-v. 117,400 kr., och Kalkuddens
tegelbruk jämte frälseräntor, tax.-v. 90,700 kr.,
samt i Turinge socken 6,85 mtl, tax.-v. 373,800 kr.,
och annan fastighet, tax. till 44,500 kr. (1912),
inalles 1,211,000 kr. N., som nämnes i slutet af
1200-talet, kom 1481 till Gripsholm, som då tillhörde
Sten Sture d. ä., och var sedan länge kloster- och
kronogods. Först 1681 löstes det från kronan af
hauptmannen Joh. von Westphal och byttes till frälse
1685. 1755 köptes det af G. Kierman och innehades
sedan af hans måg, general J. D. Duvall, köptes 1795
af bergsrådet A. von Wahrendorff, egdes därefter
af sonen, hofmarskalken M. v. Wahrendorff, och har
ärfts inom släkten: öfverintendenten M. L. Berg,
brukspatron S. v. Stockenström m. fl. Lady Augusta
Gosling, f. Hägerflycht (d. 1911), förut gift
först med ofvannämnde Berg, som ärfde N., sedan med
excell. grefve Arvid Posse, testamenterade N. till
en dennes frände löjtnanten grefve K. G. T. Posse,
hvilken som innehafvare af N. skall kalla sig
Hägerflycht-Posse. And. v. Wahrendorffs svåger,
brukspatron Holterman på Forsby i Österåker,
testamenterade 1826 alla sina där samlade konstsaker
till N.; bland dem står framför slottet en bronsstaty,
tagen af H. K. von Königsmarck i Prag. – 3. Gods i
Bogsta socken, Södermanlands län, vid Runvikens södra
strand, 3 mtl,
|
Näsby slott i Bogsta socken (fasaden åt sjön
Runviken). |
tax.-v. 165,600 kr. (1913), samt 0,53 mtl,
tax.-v. 24,000 kr., i Ludgo socken. Det är en
gammal egendom, som på 1600-talet tillhörde Lennart
Torstenson och 1641 tillföll hofkansleren Tungel
samt därefter släkten Planting-Gyllenbåga, som egde
den till 1800. N. har sedermera tillhört medlemmar
af släkterna Marcks v. Würtemberg, Ulfsparre och
von Rosen m. fl. och eges sedan 1888 af kapten
A. Klingspor. Den slottslika hufvudbyggnaden har under
hans besittningstid tillbyggts och restaurerats efter
ritningar af Agi Lindegren. Den hyser en ansenlig
porträttsamling samt ett betydande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Wed Dec 11 23:32:25 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0190.html