- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
345-346

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näsa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bibliotek jämte arkiv af
förnämligast genealogiskt innehåll.
1-3. Wbg.

Näsby fält, Vendes artilleriregementes
öfningsplats. Se Kristianstad, sp. 1405.

Näsbyholm, fideikommissegendom i Gärdslöfs socken,
Malmöhus län, omfattar nästan hela socknen eller
28,262 mtl, tax. till 2,142,600 kr., hvaraf 21,300
kr. på annan fastighet, och 0,625 mtl i Svenstorps
socken, tax. till 88,400 kr. (1912). Det gamla
N. låg på en hög holme i Näsbyholmssjön, som
förvandlades till en halfö, när nästan hela sjön
uttappades 1872, hvarvid gjordes en massa fornfynd
från stenåldern. Slottet var väl befäst och bestod
af tre byggnader omslutande en gård. Midtpartiet
utgjordes af ärkebiskop Birger Gunnarssons (se
d. o.) i slutet af 1400-talet uppförda starka stenhus,
försedt med ett fyrkantigt torn af 10,6 m. höjd och
med l,3 m. tjocka murar. Flyglarna voro af korsvirke,
och en vindbrygga förenade ön med fastlandet. På
1860-talet raserades det gamla slottet, och något
nytt slott har ej uppförts, utan endast en större
borgerlig byggnad. Det märkligaste på egendomen är
dess tuberkelfria nötkreatursbesättning. Förste kände
egaren är riddaren Johannes Niklisson, fader till
ärkebiskopen Petrus Johannis (d. 1355). Höfvitsmannen
i Skåne ridd. Tuve Galen sålde godset 1409 till
ärkebiskopen Jakob Geertson Grubbe i Lund, hvarefter
det följ. år lades under ärkebiskopsstolen och
räknades bland dess fyra slott. Vid reformationen
indrogs det till kronan 1536 och lämnades i förläning,
till dess Sten Bielke till Vanås 1574 tillbytte sig
egendomen. Genom gifte kom den till släkten Beck och
1744 genom arf till danske kaptenen Krist. Henrik von
Finecke, som 1756 gjorde N. till fideikommiss. Genom
gifte kom det till Konr. v. Blixen, hvarefter
barnen antögo äfven moderns namn och kallade sig
von Blixen-Finecke. Nuv. innehafvåren är danske
hofjägmästaren frih. Fr. von Blixen-Finecke,
egare af Stjärneholm m. m. i Skurups socken
och innehafvare af stamhuset Dallund på Fyn.
Wbg.

Næsbyholm, danskt herresäte i Præstö amt på
Själland, 8 km. från Sorö, nämnes redan 1388 och
egdes under tidernas lopp af flera namnkunniga män,
såsom Laurids Axelson Thott (d. 1483), Torben Oxe,
Jörgen Brahe och Henrik Bielke. Fredrik IV gjorde af
N. och Bavelse 1709 grefsk. Fredriksholm, hvilket
han skänkte åt sin frilla, fröken v. Schindel,
som innehade det till 1716. Sedermera såldes
de båda egendomarna ånyo. 1804–24 egdes N. af
grefve K. S. Danneskjold-Samsö, som 1810–12 anlade
Danneskjoldske kanalen l. Næsbyholmskanalen,
en af Susaa l. Næsbyaa bildad 22 km. lång
fördjupning. E. Ebg.

Näsby-Åkersberga järnväg. Se Stockholm-Roslagens
järnvägar
.

Näsduk, ett mindre och vanligen i kvadratisk form
afpassadt stycke väfnad af lärft (ej sällan fin batist
l. kammarduk), bomull eller siden. Den är till färgen
hvit eller brokig, ofta med påtryckta mönster eller
längs kanterna broderad, prydd med hålsöm, dyrbara
spetsar o. s. v. Bruket af näsdukar spred sig från
Italien under 1500-talet, först inom damvärlden; de
utstyrdes särskildt som bröllopsgåfvor med åtskillig
lyx, såsom brodering med guld, silfver och pärlor,
och i hörnen hängde tofsar. Näsdukarna
fuktades med parfymer, som voro afsedda
att äfven konservera hyn, och kallades därför af
fransmännen mouchoirs de Vénus. I Österlandet var
näsduken förr ett privilegium för furstar och andra
högt uppsatta män. Att härskaren tillkastade en
kvinna sin näsduk gällde som ynnestbevis.

Näsdusch. Vid en del nässjukdomar, t. ex. ozæna
(stinknäsa), användes näsdusch för näsans rengöring;
den utföres bäst med användning af en vanlig
sköljkanna eller klysopomp: l proc. koksaltlösning
eller 2-3 proc. borsyrelösning (36°-37° C.) äro
lämpligast. Att vid alla möjliga andra tillfällen
skölja näsan anses ej nyttigt. E. St-g.

Näset. Se Värmlandsnäs.

Näsfisken, Chondrostoma nasus L., zool., en till
cyprinidernas familj hörande fiskart, som utmärkes
därigenom, att munnen sitter på nosens undersida
och käkarna äro klädda med skarpkantiga skifvor
af ett hornlikt ämne. På hvardera sidan finnas 6-7
svalgtänder, ofvan jämnt af slipade utan fåror. Alla
fenorna äro korta. Fjällen sitta i mycket regelbundna
rader. Färgen är ofvan mer eller mindre mörkt
svartgrön, sidorna silfverfärgade, de öfre fenorna
grå, de undre mer eller mindre rödaktiga. Längden går
till 25-40 cm., stundom däröfver. Näsfisken lefver
i snabbflytande älfvar och åar äfvensom i sjöar, där
den rotar i bottengyttjan och med sina skarpa käkar
afbetar på stenarna växande alger. Den stiger i april
eller maj upp i rinnande vattendrag, där den leker
på grusbotten. Köttet har föga värde och ätes blott
af fattigt folk. Näsfisken är allmän i Syd-Tyskland,
i Rhens och Donaus flodområden. I Nord-Tyskland är den
mera sällsynt. Uti Italien förekommer en närsläktad
art, och i allt finnas sju arter af detta släkte i
Europa och Asien. R.L.*

Näsfjärdarna. Se Mälaren, sp. 239.

Näsgångar, anat. Se Näsa.

Næsholm. Se Lindenborg.

Näshult, socken i Jönköpings län, Östra härad. 7,371
har. 1,064 inv. (1912). N. bildar med Stenberga ett
pastorat i Växjö stift, Östra härads kontrakt.

Näshulta, socken i Södermanlands län, Österrekarne
härad. 13,262 har. 1,774 inv. (1912). N. utgör ett
till egaren af Hedensö patronellt pastorat i Strängnäs
stift, Österrekarne kontrakt.

Näshultasjön, insjö i nordvästra Södermanland,
Näshulta socken, afflyter till östra Hjälmaren.

Näsijärvi, sjö i Finland, hör till Kumo älfs
vattensystem och ligger mellan 61° 30,5’ och 61° 51,5’
n. br. samt under 23° 51’ ö. lgd (fr. Greenw.) Sjön,
som utefter större delen af sin sträckning utgör en
stor öppen fjärd, har en längd af omkr. 43 km. samt
en bredd af omkr. 5–8 km., undantagande vikarna, som
till följd af det sjön omgifvande landets kuperade
beskaffenhet äro synnerligt talrika samt särskildt
på sjöns östra sida djupgående och natursköna. N:s
vattenspegel ligger 94,8 m. ö. h. Areal 263
kvkm. N. utgör bassängen för vattnen inom nordöstra
delen af det område, som begränsas af finska
landryggen (Suomenselkä), en sydöstlig utgrening
af Satakuntaåsen (den s. k. Vatulanharju) och den
tavastländska åsen. Det förnämsta tillflödet har sjön
från Ruovesi, gonom Murole fors och kanal, hvilken sjö
i sig upptar vattenmassor från tre håll: från Ätsäri,
från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:36:18 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0191.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free