- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
395-396

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oahu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

395

Oasis major-Ob

396

0’asis major, lat. Se Ch ar ge. Oates [åu^s], T it
u s, engelsk äfventyrare och angifvare, f. 1649,
d. 12 juli 1705, var son till en anabaptistisk
predikant, som sedermera en tid var präst inom
episkopalkyrkan. 0. prästvigdes äfven och blef
faderns predikobiträde, men gjorde sig 1674 omöjlig
genom en are-rörig falsk angifvelse. Han blef
därpå kaplan åt protestanterna bland den katolske
hertigens af Norfolk husfolk och började som sådan i
an-gifvarsyfte spionera på sin katolska omgifning. I
samförstånd med en öfverspänd anglikansk prästman,
I. Tonge, öf-vergick han 1677 hycklande till katolska
kyrkan och besökte jesuitkollegierna i Valladolid
och S:t Omer. För-drifven från båda, återvände
0. sommaren 1678 till hemlandet och hopsatte i
samråd med Tonge en detaljerad angifvelseskrift om
en förment katolsk sammansvärjning mot Karl II:s
lif (the popish plot). Jämte en del sanna uppgifter
och iakttagelser förekommo bland 0:s bevismaterial
uppdiktade påståenden och förfalskade dokument i
stor omfattning. Konungen själf, som genom en af
sina förtrogne, Ch. Kirkby, i aug. s. å. fick del
af angifvelserna, trodde ej på denna äfventyrliga
historia om ett jesuitmöte, hvarvid beslut skulle ha
fattats om hans undanrödjande genom ett par jesuiter
och några lejda banditer, hvarefter skulle följa en
fransk invasion på Irland, massaker på protestanterna
och jesuitiskt skräckvälde under hertigens af
York (sedermera Jakob ILs) spira. I rådet fann
man däremot 0:s angifvelser sannolika, och då den
domare, inför hvilken 0. framlagt angifvelserna,
sir E. B. Godfrey, 12 okt. plötsligt afled (osäkert
om mördad eller genom själfmord), uppstod en allmän
panik, under hvilken äfven de orimligaste rykten vunno
tilltro. Häktningar i mängd företogos, parlamentet tog
upp saken med feberaktig ifver, nya menedarvittnen
framträdde, 0. utgaf upphetsande skrifter om saken,
ocn innan processraseriet 1681 lade sig, beräknas han
ha medverkat till 35 justitiemord. Hans försök att
inveckla drottningen i komplotten (hon skulle ha vetat
af sin lifläkares påstådda plan att förgifta konungen)
strandade dock genom Karl II:s ingripande (1679),
men 0., hvars falskhet småningom började af slö j
as, fick behålla den pension han undfått, tills han
1684 ådömdes höga böter och, då han ej kunde betala
dem, insattes i fängelse för ogrundade anklagelser
mot hertigen af York. Efter dennes tronbestigning,
1685, dömdes 0. för mened till lifstids fängelse
och periodiskt upprepadt hårdt kroppsstraff. Efter
1688 års statshvälfning frigafs 0., erhöll formlig
benådning och t. o. m. pension, verkade från 1698
som baptistpredikant, men uteslöts 1701 till följd
af finansiella förseelser ur baptistsekten. 0:s
uppträdande är lifligt skildradt af Macaulay i
"History of England"; jfr äfven en essay af
T. Seccombe i "Twelve bad men" (1894;

med bibliografi), J. Pollock, "Popish plot" (1903),
och A. Marks, "Who killed sir Edmund Berry Godfrey"
(1905) V. S-g.

Oath of allegiance [äu’th ev glädjens] och O a t h of
supremacy [äu’th ev söpre’m9si], eng. Se Allegiance.

Oats [äu;ts], eng., eg. hafre; äfven hafregryn, af
hvilka flera slag, t. ex. Quaker oats, också i Sverige
mycket utpuffas, men som ej kunna mäta sig med dem,
som tillverkas hos oss.

Oaxaca [ωacha’ka], Oajaca. 1. Stat
i förbundsrepubliken Mexico, begränsas i
s. af Stilla hafvet, i v. af Guerrero, i n. af
Puebla och Vera Cruz samt i ö. af Chiapas. 91,664
kvkm. 1,040,398 inv. (1910), nästan alla indianer
(mixteker, zapoteker o. a.) och mestiser, endast
ett fåtal hvita. Större delen af staten upptages
af den från ö. till v. gående Sierra madre del Sur,
hvars högsta topp, Zempoaltepec, når 3,396 m. ö. h.,;
endast låga kedjor gå öfver Tehuantepecnäset, på
hvilket vattenskillnaden ligger 207 m. högt, och
förena mexikanska höglandet med Guatemalas. Floderna
äro många, men de flesta endast små; viktigast äro
Rio Verde till Stilla hafvet samt Rio S. Juan och
Papaloápan till Campeche-viken. Klimatet vid kusten
och i dalarna är hett, i höglandet mildt. Staden
O. har ett årsmedium af 20°. Växtvärlden är rik och
yppig; skogarna lämna färgträ, kautschuk, vanilj och
droger. Flera slags mineral finnas, men bergsbruket
står ej högt, och dess produkter stiga blott till ett
värde af omkr. 2 mill. kr. Jordbruk och boskapsskötsel
äro hufvudnäringar. Industrien beror h. o. h. af
jordbruket (brännerier, kvarnar, sockerbruk,
tobaksfabriker). De dåliga hamnarna ha föga sjöfart;
handeln går nästan uteslutande öfver Mexico och Vera
Cruz, dit järnvägar leda från staden O. Staten har
högst märkvärdiga fornlämningar, såsom ruinerna i
Mitla (se O 2) samt vid Achiutla o. a. – 2. Hufvudstad
i nämnda stat, i Atoyacs l. Rio Verdes vackra floddal,
1,550 m. ö. h. 37,469 inv. (1910). Staden är omgifven
af yppiga trädgårdar och opuntiaplanteringar (för
koschenill-insekterna) samt har breda, regelbundna
gator. Bland byggnaderna märkas biskopens palats,
katedralen samt ett stort dominikankloster med
kyrka. Den aztekiska militärposten Huaxyacac
(O.) anlades enligt traditionen 1486, det första
spanska nybygget mellan 1522 och 1528. Omkr. 45
km. ö. om O. ligger den stora byn Mitla l.
Miguitlan, fordom säte för zapotekernas högsta
prästerskap, med ruiner af präktiga tempel och palats
(se Fornlämningar, 2:a illustrationssidan, fig. 1).
1–2. J. F. N.

ob., förkortning för lat. o’biit, (han, hon) afled;
död.

Ob l. Obj (af ostjaker och samojeder kallad
Kolta), västra Sibiriens hufvudflod, uppstår
nära Biisk i guv. Tomsk genom föreningen af
Katunja från Altai samt Bija från Teletsk-sjön
(520 m. ö. h.), flyter i nordvästlig hufvudriktning
under många krökningar förbi städerna Barnaul (140
m. ö. h.), Narym, Surgut och Samarovsk, förenar sig
vid sistnämnda ställe med sin största biflod Irtysj,
som t. o. m. är längre än hufvudfloden, samt faller
strax innanför polcirkeln ut i Obviken (ry. Obskaja
guba’
), en 750 km. lång och i medeltal 90–100 km,
bred arm af Norra Ishafvet. Flodens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0218.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free