- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
399-400

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oahu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

399

Obelisk-Oberfranken

400

ning egt rum eller då till följd af en växelfordrans
eller en cheekfordrans preskription
gäldenären skulle till fordringsegarens skada
göra vinst. Ehuru utan direkt stöd i lag, förmenas
anspråket emellertid äfven i andra fall berättigadt.
C. G. Bj. Obeli’sk (grek. obelifskos, eg.
litet spett eller spjut). 1. Bygnk., en hög,
fyrkantig, uppåt i en lindrig båge afsmalnande
och af ett enda stycke huggen stenpelare (monolit),
som slutar i en pyra-midliknande spets, ett s. k.
pyramidion. Sådana pelare tillhöra det forna
Egyptens konst. Eedan i grafvar från de äldsta
dynastiernas dagar träffas prof på obelisker.
Något senare (fr. o. m. den 12:e dynastien) möta
vi exempel på offentliga minnesmärken af detta
slag, och i synnerhet regenterna af 18:e och
19:e dynastierna lämnade sådana efter sig i mängd.
De offentliga obeliskerna voro i allmänhet huggna
af granit (icke sällan af Assuans röda sten af
detta slag) och förekommo alltid parvis framför
templen, till hvilkas pyloner de visade vägen
(jfr fig. 3 å pl. I och fig. 6 å pl. II till
art. Egypten). Obeliskernas inskrifter,
som löpa i vertikala linjer uppifrån och ned samt
ofta äro beledsagade af bildliga framställningar
(se fig.), innehålla namnet på den konung, som
rest monumentet, med bifogande af hans titlar
och mer eller mindre pompösa uttryck af den guds
välbehag, vid hvars tempel pelaren är rest.
Obeliskerna voro, liksom pyramiderna, symboler
af solen, och man skulle icke utan skäl kunna
betrakta hvarje obelisk som förkropps-lingen af ett
knippe solstrålar. Deras höjd växlar betydligt.
Medan i grafvarna funna kalkstensmonument af
detta slag äro endast några få meter höga, stiga
de offentliga obe-liopoiis. liskerna ända till
30 m. i höjd, ja mer. De voro ofta till större eller
mindre del försedda med metallöfverdrag i guldfärg;
i synnerhet gäller detta pyramidiet. Hvilken glans
de i oskadadt skick utstrålat under den klaraste
bland himlar kan man nu knappast föreställa sig. -
Under den romerska kejsartiden uppkom modet
att exportera obelisker, och i Rom finnes f. n. mer
än ett dussin obelisker, som för sin nuv.
plats ha att tacka detta mod (jfr L
a t e r a n e n, sp. 1306 och fig. 3).
Äfven Konstantinopel har på liknande sätt fått
sin obelisk. I vår tid ha världsstäderna vid
Seine och Thames fått hvar sin egyptiska obelisk,
och exemplet har följts på andra sidan Atlanten, i
New York. Se Kleopatras nålar. Om några
andra forntida obelisker se A x u m och
E l a m. - I Sverige har rests ett par obelisker
(ej monoliter). Se därom Stockholm, Uppsala
och Örebro. - 2. Ett kritiskt tecken. Se O be l
o s. 1.
K. P.* Obelo’s (grek., eg. spett, stekspett)
1. Obelisk (dim. af det föregående), ett i margen af
en poetisk text anbragt tecken, bestående af en vågrät
linje (ett liggande spett), hvarmed forntida
grammatiker betecknade en vers såsom oäkta eller

åtminstone misstänkt med afseende
på äktheten. Jfr As te risk.
A. M. A

Oberaargletschern [åberar-] i Finsteraarhorngruppen,
10,5 kvkm., 7 km. lång, utbreder sig mellan Sidelhorn
i s. och Scheuchzerhorn i n. och slutar på 2,243
m. höjd. (Jfr Aargletscherna.)

Oberacht [åber-], ty. Se Akt.

Oberammergau [åber-], kommun i bajerska
reg.-omr. Ober-Bajern, i en alpdal vid Isars biflod
Ammer, genom elektrisk järnväg förenad med Murnau,
841 m. ö. h. 1,531 inv. (1905), katoliker. O. är
bekant för sina s. k. passionsspel (se d. o.).
J. F. N.

Oberamtmann [åber-], titel på en ämbetsman, som i
Württemberg står i spetsen för ett oberamt (det
lägsta administrativa området), i Sachsen för ett
bezirksamt och i Hohenzollern för en krets.

Oberbayern [åber-], före 1837 Isarkretsen,
reg.-område i konungariket Bajern, omfattar
sydöstligaste delen af landet och består af det
gamla hertigdömet Ober-Bayern, biskopsstiftet
Freising, grefskapet Werdenfels, Berchtesgaden
samt delar af ärkebiskopsstiftet Salzburg. 16,715
kvkm. 1,532,065 inv. (1910), 91 proc. katoliker,
7,5 proc. protestanter. Administrativt delas det i 6
omedelbara städer (Freising, Ingolstadt, Landsberg,
München, Rosenheim och Traunstein) samt i 27
bezirksämter. Hufvudstad är München. (J. F. N.)

Oberbeuthen [åberbö’jten], stad. Se Beuthen.

Oberdeutsch [åberdöjtʃ]. Se Fornhögtyska.

Oberdieck [åberdik], Johann Georg Konrad, tysk
pomolog, f. 30 aug. 1794, d. 24 febr. 1880, valde
det andliga kallet (han var 1831 -78 superintendent
i hannoverska församlingar), men utöfvade tillika
en betydelsefull verksamhet som experimenterande
fruktodlare och som författare af pomologiska
arbeten. Förutom den värdefulla afh. Die probe- öder
sortenbäume (1844; 2:a uppl. 1871) må nämnas hans båda
stora arbeten Illustriertes handbuch der obstkunde
(tills, med Lucas och Jahn, 1858-75; med suppl.,
utarb. af 0., 1879; ett ytterligare supplementband,
utg. af W. Lauche, 1883) och Deutschlands beste
obst-sorten (1881). Sedan 1855 utgaf 0. tills, med
Lucas en pomologisk tidskrift, "Monatschrift liir
pomo-logie und praktischen obstbau", senare benämnd
"Pomologische monatshefte" och fr. o. m. 1906 fortsatt
af "Deutsche obstbauzeitung". (C. G. D.)

Oberdöbling [åber-], by. Se Döbling.

Obere Hauenstein [åbere- -stajn], pass. Se
Hauenstein.

Oberehnheim [åberēnhajm], fr. Obernay, stad i
Elsass-Lothringen, reg.-omr. Unter-Elsass,
26 km. s. v. om Strassburg, vid
järnvägen mellan Schlettstadt och
Strassburg. 3,915 inv. (1910). Progymnasium,
skollärarseminarium. Bomullsindustri m. m. O. gjordes
af kejsar Fredrik II (1212–50) till fri riksstad.
(J. F. N.)

Oberelchingen [åber-], by. Se Elchingen.

Oberelsass [åber-], fr. Haute-Alsace, distrikt i
Elsass-Lothringen, omfattande södra Elsass. 3,508
kvkm. 517,865 inv. (1910), 83,8 proc. katoliker, 14,3
proc. protestanter. Det delas i 6 kretsar. Hufvudstad
är Kolmar. Jfr Elsass, sp. 444.
J. F. N.

Oberfranken [åber-], regeringsområde i konungariket
Bajern, omfattar nordöstra delen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0220.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free