- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
401-402

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oberfränkisch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

landet eller det forna furstendömet Baireuth
och det forna biskopsstiftet Bamberg. 6,999
kvkm. 661,862 inv. (1910), 42,8 proc. katoliker,
56,7 proc. protestanter. Det delas i 5
omedelbara städer (Bamberg, Baireuth,
Forchheim, Hof och Kulmbach) samt i 19
bezirksämter. Hufvudstad är Baireuth.

(J. F. N.)

Oberfränkisch [åber-]. Se Fornhögtyska och Frankiska.

Obergespan [åberge-]. Se Komitat.

Obergleichen [åbergla’jchen]. Se Ohrdruf.

Oberglogau [åber-], stad. Se Glogau 2.

Oberhalbstein [åberha’lbstajn], högdal i schweiziska
kantonen Graubünden, sträcker sig från foten af
Julier och Septimer omkr. 25 km. mot n. till passet
vid Stein och genomflytes af Albulas biflod Julia
l. Oberhalbsteiner Rhein.

(J. F. N.)

Oberharz [åber-], högsta delen af Harz.

Oberhasle [åber-]. Se Hasledalen.

Oberhausen [åber-]. 1. Stad (stadskrets) i preussiska
reg.-omr. Düsseldorf (Rhenprovinsen), omkr. 8
km. ö. om Rhen, fick stadsrättigheter 1874 och
hade 89,900 inv. 1910. Orsaken till denna snabba
tillväxt är stadens läge vid en af de lifligaste
järnvägsknutarna i tyska järnvägsnätet samt i Ruhrs
vidsträckta stenkolsdistrikt, som jämte en stor export
gett anledning till en storartad industri i O.:
betydande järnverk (däribland Gutehoffnungshütte
med 6,000 arbetare), järngjuterier, zinkhyttor,
zinkplåtverk, fabriker för porslin, glas, tvål
och kemiska artiklar, ståltråd samt kvarnar,
sågar m. m. O. har realgymnasium med realskola
och förberedande bergsskola. – 2. Köping,
vid Wertach ofvanför dess förening med Lech,
i bajerska reg.-omr. Schwaben, 3 km. n. v. om
Augsburg och förenad med denna stad genom elektrisk
spårväg. 9,600 inv. (1910). Bomullsväfveri och annan
industri. Utflyktsort för invånarna i Augsburg.

1–2. J. F. N.

Oberhessen [åber-], provins i storhertigdömet Hessen,
omsluten af preuss. prov. Hessen-Nassau. 3,288 kvkm.
309,233 inv. (1910), 88,8 proc. protestanter,
8,7 proc. katoliker. Provinsen är indelad
i 6 kretsar. Hufvudstad är Giessen.

(J. F. N.)

Oberhof [åberhåf], by i hertigdömet
Sachsen-Koburg-Gotha, på Thüringerwald, 825
m. ö. h. 411 inv. (1905). Luftkuranstalt (7–8 tusen
kurgäster), ofta anlitad som efterkur efter Kissingen,
Karlsbad, Marienbad, Nauheim m. fl.

Ln.

Oberhummer [åberhom-], Eugen, tysk geograf, f. 1859
i München, företog i sin ungdom vidsträckta
resor i Europa, Asien, Afrika och Nord-Amerika,
blef 1892 e. o. professor i München och 1903
ord. professor i historisk-politisk geografi i
Wien. O. har utgett bl. a.
Akarnanien, Ambrakia, Amfilochien, Leukas im alterthum (1887),
Reise in Westkleinasien (1897),
Die insel Cypern (1903) samt
skrifvit förträffliga artiklar i Pauly-Wissowas
"Realencyklopädie der klassischen altertumswissenschaft"
(bl. a. Constantinopel, äfven särskildt utg., 1899)
samt flera kartverk, t. ex. "Aventins karte von Bayern" (1899).

J. C.

Oberingelheim [åber- -hajm], köping. Se Ingelheim 2.

Oberinnthal [åber-], dal. Se Inn.

Oberkirchenrat [åber-], ty., i flera stater
(Preussen, Baden, Oldenburg, Österrike m. fl.) en
kollegial öfverstyrelse, som utöfvar landsherrns
kyrkohöghet inom den evangeliska kyrkan.

Oberlahnstein [åberlanstajn], stad i
preuss. reg.-omr. Wiesbaden (prov. Hessen-Nassau),
vid Lahns utlopp i Rhen. 8,925 inv. (1910). O. har
gamla murar och torn samt flera äldre byggnader,
gymnasium, realprogymnasium, ett silfver- och
blyverk samt järnindustri och vinodling. Nära
O. ligger den restaurerade borgen Lahneck.

J. F. N.

Oberland [åberlant] öfre delen af ön Helgoland (se d. o.).

Oberlandesgericht [åber-], ty. Se Landtråd och Tyskland (Rättsväsen).

Oberlandkanalen [åberlant-]. Se Elbing–oberländischer kanal
och Kanal, sp. 748.

Oberlausitz [åber-]. Se Lausitz.

Oberleutensdorf [åberlöjt-], stad i Böhmen,
vid foten af Erzgebirge. 12,928 inv. (1900), tyskar.
Bomullsindustri, brunkolsgrufvor, modelleringsskola för keramik.

J. F. N.

Oberleutnant [åberlöjt-], ty. Se Löjtnant.

Oberlin [åu’bəlin], by i nordamerikanska staten Ohio,
54 km. s. v. om Cleveland. 4,365 inv. (1910). O. är
bekant som säte för det efter J. F. Oberlin uppkallade
Oberlin college. Detta inrättades 1834 och omfattar
en college-afdelning, ett teologiskt seminarium, en
"academy" samt ett musik-konservatorium. Det är öppet
för båda könen (först af alla colleges i Amerika), har
en förmögenhet (donationer) af 3,75 mill. doll. och
ett bibliotek af omkr. 120,000 bd. De studerandes
antal 1911–12 var 1,789.

(J. F. N.)

Oberlin [åberlin, franskt utt. åbärlä~’].
1. Jérémie Jacques O., fransk (elsassisk) filolog,
f. 1735 i Strassburg, d. 1806, var 1755–78 lärare
vid gymnasiet där och blef 1782 professor i logik
och metafysik vid Strassburgs universitet. O. inlade
stor förtjänst om Strassburgs stadsbibliotek och de
klassiska studierna. Berömligt är det intresse han
egnade sitt hemlands äldre litteraturminnen. Äfven
för betydelsen af bygdemålens studium hade han blick
samt utgaf
Essai sur le patois lorrain des environs du comté du Ban de la Roche (1775).
Bland utlänningar, som studerade i Strassburg på O:s
tid, stodo många svenskar under hans ledning.

2. Johann Friedrich (Fritz) O., den föregåendes
broder, Steinthals namnkunnige pastor och välgörare,
af kyrkohistorikern Hase kallad "ett helgon i den
protestantiska kyrkan", f. 31 aug. 1740 i Strassburg,
d. 1 juni 1826 i Steinthal. En gedigen uppfostran
illustration placeholder

bildade underlaget för en tidigt framträdande sund och
praktisk fromhet. Prof på själfförsakande välgörenhet
visade O. redan som gosse, 1 jan. 1760 ingick han sitt
mycket omtalade skriftliga "löftesförbund med Gud",
hvilket för-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free