Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O'Braoin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
0’Brien-Obrutjev
424
relse betecknade ett betydande framsteg i
laglighet och humanitet framför faderns despotiska
regemente. Genom en författningsändring 1861 ökades
furstens maktställning i jämförelse med 1838 års
grundlag, hvarjämte armén förstärktes genom en ny
härordning. Med Turkiet förekommo ständiga konflikter,
i hvilka Serbien tack vare stormakternas understöd
|,vann betydande framgångar ; den viktigaste var
turkarnas utrymning af citadellet i Belgrad och
öfriga fästningar 1867. Mikaels äktenskap med den
sköna och intelligenta Julia Hunyadi, som under
resor i Väst-Europa lyckats utöfva ett visst
inflytande till Serbiens förmån, var barnlöst,
och i hopp att grundlägga en dynasti skilde han
sig från henne och förlofvade sig med sin släkting
Katarina Konstantinovitj. Hans framtidsplaner korsades
emellertid, i det han lönnmördades under en promenad
med sin fästmö i parken vid Top-cider; dådet begicks
af några anhängare till släkten Karageorgevitj. Jfr
Ranke, "Serbien und die Tiirkei" (1879).
H. B-n.
0’Brien [åuhråYon], irländsk släkt, hvilken
räknar sina anor från konung Brian Borumha,
som 1014 stupade i Briansslaget (se d. o.) vid
Clontarf. Medlemmar af släkten voro under medeltiden
småkonungar än i Thomond, än öfver hela Munster. En
af dessa höfdingar, Murrough 0., furste af Thomond
(d. 1551), underkastade sig 1543 Henrik VIII och
erhöll då titeln earl af Thomond. Denna earltitel
utslocknade 1741, men hufvudman-nen för en annan
ättgren förde sedan 1654 titeln earl och sedan 1800
markis af Inchiquin. Äfven denna titel har utslocknat
(1855), och ättens nuv. hufvudman bär den sedan 1543
åt den l:e earlen af Thomond förlänade titeln baron
Inchiquin. Medlemmar af släkten ha hela medeltiden
och nyare tiden igenom spelat framträdande roller i
Irlands politiska lif. Jfr 0’Donoghue, "His-torical
memoirs of the 0’Briens" (1860).
1. Murrough 0., l:e earl af Inchiquin,
f. omkr. 1614, d. 1674, var på 1640-talet en
af ledarna vid det stora irländska upprorets
undertryckande och sattes af engelska parlamentet till
president öfver Munster. Han öfvergick 1648 till
Karl I:s anhängare, stred tappert mot parlamentets
trupper, men nödgades efter Cromwells segrar
fly ur landet 1650. Karl II gaf honom 1654 earltitel,
och efter restaurationen 1660 återvände han till
Irland.
2. William Smith 0., f. 17 okt. 1803 i
grefsk. Clare, d. 18 juni 1864 i Bangor i Wales,
politiker, yngre broder till den konservative
och protektionistiska underhusledamoten sir L
u c i u s 0., sedermera baron Inchiquin (f. 1800,
d. 1872), var medlem af underhuset 1828-31 och
1835-48 samt började sin politiska bana som anhängare
till Peel och ifrig förordare af katolikernas
emancipation. Han gjorde sig under 1830-talet
bemärkt
genom skarp kritik af den engelska förvaltningen på
Irland, men ogillade i mycket 0’Gonnells politik och
ville i det längsta bevara unionen med England. 1843
inträdde emellertid 0. i 0’Connells förbund för
unionens upphäfvande (the repeal association). Han
bröt redan 1846 med 0’Connell, hvars politik då
föreföll honom alltför försiktig, och bildade med
Ch. Gåvan Duffy (se d. o.) partiet Det unga Irland,
som ej ryggade tillbaka för revolutionär taktik och
1847 organiserades till en "irländsk konfederation"
med tydligt framträdande upprorsplaner. 1848 bildade O
ett "krigsråd" och sökte åstadkomma en bonderesning;
han häktades och dömdes till lifstids deportation
till Tås-manien. 1854 sattes han på fri fot, erhöll
1856 fullständig benådning med rätt att återvända
till Irland och höll sig därefter från politiken. Han
skref Principles of government or meditations in exile
(2 bd, 1856). En staty öfver 0. restes i Dublin 1870.
V. S-g.
0’Brien [åubråVen], William, irländsk politiker,
f. 2 okt. 1852 i Mallow, grefsk. Cork, uppsatte 1880
tidningen "United Ireland" som organ för jordligan och
Parnells parti. Han invaldes 1883 i underhuset, som
han sedan, med afbrott för åren 1895-1900, alltjämt
tillhört. 1887-91 satt han flera gånger fängslad till
följd af sin våldsamma agitation. Han sällade sig
under de inre konflikterna i det nationalistiska
partiet till den antipar-nellitiska gruppen,
stiftade 1898 förbundet United irish league och
var 1900 energiskt verksam för de båda tvistande
nationalistgruppernas återförening. O. var
en af de nationalistpolitiker, som 1902-03
deltogo i de konferenser med representanter
för de store godsegarna, hvarigenom Wynd-hams
epokgörande jordlag af 1903 (se Irland, sp. 868)
förbereddes. Med åren blef han alltmer missnöjd med
den officiella nationalist-partiledningens taktik,
och vid flera tillfällen har han varnat mot att
framtvinga home-rule-frågans lösning enbart genom
allians med Englands liberaler och utan hänsyn
till unionistpartiets betänkligheter. Han bildade
1909 jämte T. M. Healy en liten fristående grupp
"oberoende nationalister", hvilkas organisation nu
bär namnet All-for-Ireland-league, men i de senaste
parlamentsstridernas hufvudfrå-gor, om afskaffande
af öfverhusets veto och om ministären Asquiths
home-rule-förslag, har 0:s grupp, om än med vissa
förbehåll, på det hela taget under-stödt de öfrige
nationalisternas politik. V- S-g.
Obrist [å’-], Hermann, tysk konstnär, f. 1863,
studerade vid konstindustriella skolan i Karlsruhe,
i Paris (skulptur) och i Florens, slog sig 1894 ner i
München och grundlade där "de förenade verkstäderna"
och en skola för tillämpad och fri konst. 0. har
tecknat en mängd konstindustriella föremål -
möbler, keramik, ljuskronor, väggbonader, mattor,
kuddar, grafmonument, urnor, brunnsbyggnader och
utfört arkitektonisk plastik. Han är representerad
i Kunstgewerbemuseerna i Berlin, Breslau, Wien
m. fl. Han utgaf 1903 Neue möglichkeiten in der
Uldenden kunst. G-s
N-
Obrogéra (lat. obrogäre], upphäfva en gällande
lag helt eller delvis genom införande af nya
stad-ganden. - Subst. Obrogatiön.
Obro% ry. Se L i f e ge n s k a p, sp. 427.
Obrutjev [å’-], N i k o l a j N i k o l a j e
v i t j,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
