- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
465-466

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O'Connor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

465

Odåinsakr-Ödda

466

land, utbreder sig öfver 3,300 kvkm. i Södra
Thingeyjarsysla och genomskäres af Dyngjufjällen
(1,400 m.), hvilkas från medeltiden bekanta
vulkaniska natur röjde sig senast i början af 1875,
då don stora kratern Askja (57 kvkm.) efter flera
våldsamma utbrott till sist 29 mars utslungade en
sådan mängd pimsten och aska, att en stor del af
östlandet betäcktes med ett flera tum tjockt lager.
E. Ebg.*

Odåinsakr ("de odödliges område"), nord. myt., ett
land, hvars inbyggare tänktes lefva evinner-ligen. Det
förlades än mot yttersta norden, än långt österut
i Jättehem. Th. W.*

Odal (fsv. oJ>aZ. Jfr Adel), förekommer i
det svenska rättsspråket hufvudsakligen i
sammansättningar: odaljord (o]yoliorp), odalfasta
(opolfastir), odalbonde (opolbonde), odalman,
ofyalbrut (kränkning af eganderätt, åverkan),
o])olskipti, odelsrätt o. s. v., men nyttjas
äfven som enkelt substantiv i samma betydelse
som o d a l j o r d (se d. o.). Jfr Allo d.
I. L.*

Odalbonde. Se Bonde, sp. 1087, och Odaljord.

Odalby. Se Afgärdaby och Odaljord. Odalen [wd-],
skogsdistrikt på bägge sidor om Glommen och
omkring Storsjöen i södra delen af Hedemarkens
amt, Norge, omfattar häradena Nordre O (493,53
kvkm., 4,474 inv.) och Söndre 0. (513,IG kvkm.,
6,474 inv.) samt gränsar i s. till Akershus’
amt och i ö. till skogsbygderna Solör och
Vinger. Kristiania-Charlottenbergbanan går genom
0. I Söndre 0. ligger O d als verk, 1739-1835 ett af
Norges viktigaste järnbruk, sedermera sågverk, kvarn,
bryggeri och tegelbruk. K. V. H.

Odalfasta. Se Odaljord. Odalfält, sådana områden eller
utmål, som af ålder, på grund af antingen häfd eller
privilegier och innan 1649 års järnbergsordning utkom,
tillhört vissa grufvor inom de gamla bergslagen
(Stora Kopparberget, Salberget, Garpenberget,
Nya Kopparberget, Hälleforsen, Dannemora, Norberg,
Persberg, Nordmarken, Hällestad, Taberg m. fl.). Dessa
områden, som flerstädes ännu finnas, äro vanligen
mycket större än de utmål, hvilka enligt senare
gruflagstiftning kunna tilldelas grufvor. Enligt
1741 års förordning om grufvors utmål m m. ha
endast delegare i bergslagen eller odal-fälten
rätt att inom odalfälten göra något gruf-arbete.
Th. N-m.*

Odalgods. Se Odaljord. Odali’sk (turk. ödalyk, af
öda, kammare), hvit slafvinna, som betjänar någon
af sultanens harems-damer samt eger att på dennas
tillsägelse roa sultanen med musik, sång, dans,
mimiska föreställningar o s. v. Bland odaliskerna
uttagas härskarens legitima hustrur. Hos muhammedanska
privatpersoner är odalisk en slafvinna, som står i
intimt förhållande till husbonden; när hon födt ett
barn åt honom, blir hon frigifven, och barnet räknas
som äkta.

Odaljord (fsv. opoZzorf)), äfven, i synnerhet senare,
Odalgods, Odalfasta, betyder i allmänhet sådan
fastighet å landet (innefattande äfven o])al vatn,
ofyalvatnvcerk, odal kvarnar och sågar), som innehas
med full, enskild eganderätt, hvarför också den,
som med sådan rätt innehar egendom af detta slag,
kallas odal-

bonde. Denna allmänna betydelse kan sägas framgå
af följande i våra rättskällor förekommande
motsättningar. 1) Odaljord i möts. till
almcenninx-ioi]) (sådan jord, till hvilken
eganderätten var allmän, men nyttjanderätten
tillkom byns, socknens, häradets eller landskapets
inbyggare. 2) Odaljord, odalgods, odalfasta (1734
års lag Gifter-målsb. 11: 2, 3, 7 o. 15: 1),
i betydelsen af den ena makans enskilda egendom,
i möts. till båda makarnas gemensamma egendom. 3)
Odaljord i motsats till sådan fastighet, som är
upplåten i förläning. Denna sistnämnda motsättning
framträder eg. i handlingar från 1600-talet, sedan
frågan om reduktion af de bortgifna kronogodsen
blifvit väckt. De uttryck, som i dessa handlingar
användas, äro väl hufvudsakligen allodialgods, i
möts. till län, och allodial rättighet, i möts. till
feodal. Men utom det att man i något senare handlingar
(t. ex. adelspriv. 1723 § 24) finner uttrycket
odalfrälse användt om sådan egendom, som förut
kallats allodialgods, visar sammanhanget i de nämnda
handlingarna från 1600-talet, att man med allodialgods
förstod detsamma som odalgods. Sannolikt ha ock
orden odal (se d. o.) och allod (se d. o.) samma
rot. - Den förut angifna allmänna betydelsen af
odaljord (eller endast odal) företer emellertid vissa
skiftningar. Så finner man stundom uttrycket odaljord
användt i betydelsen af arfvejord (se d. o.). I
denna betydelse användes ordet i K. M:ts Stadga
och förordning ang. testamenten, 1686, där det i §
l heter, att det "tillätes ät testamentera til hvem
man wil . . . aflingejord och lösören . . . Men
theremot förbiudes utan laglig arflös giörande
orsak ät testamentera ... om odaljord, oachtadt
efter hvilken then til arfz fallen woro". Spår
af denna betydelse saknas ej heller alldeles i
våra landskapslagars språk. Och samma skiftning i
betydelsen finner man äfven i den norska odelsrätten
(se d. o.). - Att med ordet odal anges ett från
äldre tider bestående förhållande framträder också,
från en annan sida, i motsättningen mellan odalby
("bolby", "gammal by") och "afgärda by" (se d. o.).
L L.*

Odalman (fsv. o]ials ma^er), detsamma som odalbonde,
jordegare; landtman (med bibegrepp af redbarhet
och kraft).

Odalmannen, tidskrift, som 1823-24 utgafs af Hans
Järta (se denne). Det utkom endast 2 hftn samt
ett bihang till h. 1. Odals verk. Se O d a le
n. Odarslöf. Se Västra Odarslöf. Ödd, isländsk
munk. Se Isländska litteraturen, sp. 959.

Ödda [å’dda], stadsliknande turist-och industriort
innerst vid Sörf jorden, Ullensvangs härad,
S. Bergenhus amt, Norge, ligger i en af Hardangers
mest storartade trakter på den starkt trafikerade
Breifondleden i s., där vägen från Skien öfver Dalen
och Haukeli stöter ihop med vägen från Stavanger
genom Brat-landsdalen (se fig.). Mellan 0. och
Haugesund har järnväg planlagts. På Sörfjorden är
liflig ångbåtstrafik med 0. som slutpunkt. Många
hotell. 1,828 inv. (1910). Karbidfabrik, stor
cyanamidfabrik, elektrisk järnsmältning och stålverk
o. a. industriella anläggningar, representerande
(1913) tills vidare 125,000 hkr, som tagas från de
reglerade och utbyggda forsarna i Oddaelven, hvilken

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free