- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
483-484

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odense aa ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

härad. 12,747 har. 1,613 inv. (1912). O. utgör ett
pastorat i Västerås stift, Köpings kontrakt.

Odensåker (Ondsåker), socken i Skaraborgs län,
Vadsbo härad, Binnebergs och Valla tingslag. 2,328
har. 533 inv. (1912). O. bildar med Tidavad, Låstad
och Binneberg ett pastorat i Skara stift, Mariestads
kontrakt.

Odenwald [å’denvalt; fnhty. Odowalt, "ödeskog"],
en omkr. 75 km. lång, 30–50 km. bred bergstrakt
i västra Tyskland, som sträcker sig i n. och s.,
mellan Maindalen, som begränsar den mot Spessart,
och Neckar, som skiljer hufvuddelen af densamma från
Schwarzwald. Det är en lägre bergmassa, som öfver
en omkr. 100 m. hög bas sällan stiger till mer än 500
m. höjd. Högsta toppen är den genom sin nefelindolerit
bekanta Winterhauch l. Katzenbuckel nära Eberbach
(626 m.); bland andra toppar märkas Hardberg (594
m.), Krähberg (549 m.) och Melibokus (515 m.). Mot
v. stupar berget tämligen brant, med måleriska höjder,
ned mot Rhenslätten; i ö. öfvergår det utan bestämd
gräns till det omgifvande landet. Berget är till
större delen bevuxet med skog, dels löfskog, dels
barrskog, omväxlande med ängar och öppna fält. Dess
västra del består mest af kristalliniska skiffrar
och eruptivsten (granit, syenit, granulit, porfyr
m. m.), östra delen af yngre sedimentära bildningar.
(J. F. N.)

Odenwald [å’denvalt] 1. Ottenwald, Ernst, äfven kallad
Odowalsky, af frankisk börd, var under Trettioåriga
kriget öfverstelöjtnant i kejserlig tjänst,
men lämnade denna 1639 och inledde, då hans gård
blifvit bränd af svenskarna 1647, i sin nöd hemliga
underhandlingar med H. K. von Königsmarck i Weiden
1648, med resultat, att svenskarna under hans ledning
26 juni 1648 öfverrumplade och intogo Prags Lill-sida
med dess omätliga skatter. Han kvarstannade i
Böhmen, men fick svenskt adelskap 1651 med namnet von
Streitberg och introducerades på svenska riddar-huset
1652. 0:s födelse- och dödsår äro okända, liksom
ock hans familjeförhållanden i öfrigt. Till försvar
för sina åtgöranden vid Prag utgaf han en skrift,
införd i "Theatrum europaeum", d. VI, sid. 325 ff.
A-d J.

Odéon. Se O de i o n.

illustration placeholder

Odéon-teatern i Paris [ådeå’-; Théâtre national de
l’Odéon
] öppnades under detta namn 1797
i ett inom faubourg S:t Germain beläget teaterhus i
novantik stil, hvilket hade byggts 1782 för den
kungl. skådespelartruppen (Théâtre français;
jfr d. o.). Huset härjades af eld 1799 (hvarefter
teatern var stängd i 9 år) och brann ånyo 1818,
men återuppbyggdes (se fig.) och invigdes igen
1819. Salongen rymmer 1,700 åskådare. Såväl
den klassiska tragedien och komedien som det
moderna högre dramat ha omhuldats å denna scen;
också har den hedrats med benämningen Second
Théâtre français
. Namnkunniga teaterförfattare
och skådespelare ha tjänat sina sporrar på
O. och i regel därifrån funnit väg till Théâtre
français. Statsanslaget till O. utgår sedan 1847 med
100,000 kr. årligen.

Oder [åder], lat. Viadrus,
slav. Vjodr, en af Tysklands hufvudfloder,
upprinner i Mähren på Odergebirge, en sydlig
fortsättning af Sudeterna, på 627 m. höjd, 22
km. ö. om Olmütz. Förstärkt af flera bäckar,
flyter strömmen med sydöstlig och sedan nordöstlig
hufvudriktning till preussiska Schlesiens gräns,
där den från v. mottager Oppa, bildar därefter på
20 km. gräns mellan preussiska och österrikiska
Schlesien samt inträder vid den lilla staden Oderberg
helt och hållet på Preussens område, som den under
sitt återstående lopp (670 km.) genomflyter (genom
provinserna Schlesien, Brandenburg och Pommern). Dess
lopp har till en början nordvästlig, ungefär från
Frankfurt nordlig hufvudriktning. Vid Ratibor i
Schlesien blir den farbar för små, vid Oppeln för
större båtar, vid Breslau, där den har en bredd af
176 m., för fartyg om 200 ton. Sedan den inkommit i
prov. Brandenburg, bildar den en mängd öar. Nedanför
Frankfurt inträder O. i det 56 km. långa, 12–30
km. breda, utomordentligt bördiga Oderbruch.
I norra delen af detsamma gjorde floden förr en
stor krok åt v., som 1746–53 förkortades genom den
19 km. långa Oder- l. Petrikanalen (numera kallad
Neue Oder). Denna kanal bildar nu hufvudströmmen,
hvaremot den egentliga strömmen, Alte Oder, sedan
1832 är afdämd. Omedelbart nedanför genombryter floden
den nordtyska landryggen och inträder nedanför Schwedt
i prov. Pommern, som den delar i Vor- (v. om O.) och
Hinterpommern (ö. om O.). Ofvanför Garz delar floden
sig i två hufvudarmar, af hvilka den östra under
namnet Grosse Reglitz (l. Zollstrom) går förbi
Greifenhagen och faller ut i Dammska sjön mellan
Stettin och Damm, medan den västra armen behåller
namnet O. och under sitt lopp förbi Stettin står genom
flera armar i förbindelse med Grosse Reglitz samt
faller ut vid norra ändan af Dammska sjön, som genom
Papenwasser sammanhänger med Stettiner haff. Ur detta
utgår O. genom de tre mynningarna Dievenow, Swine
(den för sjöfarten viktigaste) och Peene, hvilka bilda
öarna Wollin och Usedom. Flodens längd utgör 860 km.,
flodområdet 118,600 kvkm. De viktigaste bifloderna äro
fr. h.: Ostrawiza, Olsa, Malapane, Weida, Bartsch och
Warthe (O:s största tillflöde); fr. v.: Oppa, Glatzer
Neisse, Weistritz, Katzbach, Bober, Lausitzer Neisse,
Finow och Welse. Flodens djup är i allmänhet ringa
och utgör vid lågt vattenstånd ofvanför Glogau endast
0,9 m., mellan Glogau och Schwedt 1 m. Strömmens
fall är betydligt, i synnerhet i Schlesien, där det
ofvanför Brieg utgör mer än 4 m. och längre ned till
Brandenburgs gräns 3–4 m. på 10 km. Vid Schwedt
ligger vattenspegeln endast 0,2 m. öfver hafvet. Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free