Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odense aa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
starka fallet och den omständigheten, att floden
mottager en mängd bergsströmmar, hvilka vid
snösmältningen i bergen eller vid starka regn tillföra
hufvudfloden stora vattenmassor och därigenom ofta
förorsaka öfversvämningar, göra, att O. endast med
stora kostnader kan hållas segelbar. Det oaktadt
ligger flodfarten ofta nere en tid på högsommaren
till följd af vattenbrist. Kanaler förena O. med
Havel (Finowkanalen, 69,5 km. lång) och med Spree,
dels den 1887–91 byggda Oder–Spreekanalen (100
km. lång, bottenbredd 14 m.), hvilken utgår från
O. vid Fürstenberg och mynnar ut i Spree nedanför
Köpenick, dels längre ned, ofvanför Frankfurt,
Müllros- l. Friedrich-Wilhelmskanalen (byggd 1662–68,
27 km. lång), och med Weichsel genom Brombergkanalen
(se d. o.). En kanal, som förenar O. med Donau, är
under anläggning (se Donau, sp. 710). Preussiska
landtdagen anslog 1905 medel till en ny kanal, som
skall utgå från Neue Oder (vid Hohensaathen) och
delvis med användning af Finowkanalen och andra
vattendrag förena O. med Berlin samt därigenom
möjliggöra segelfart med stora fartyg mellan
Stettin och Berlin. – Fisket på O. är rätt betydande,
i synnerhet i nedre delen.
(J. F. N.)
Oderbruch [åderbroch]. Se Oder.
Oderburg [åderborg], slott i Pommern vid Oder och
något nedströms om Stettin. I juli 1630 retrancherade
Gustaf II Adolf sitt läger mellan O. och nämnda stad
samt byggde ett par redutter vid O., som på hösten
ytterligare befästes. Försvarsverken förstärktes 1631.
L. W:son M.
Oderfurt [åderfort], före 1902 Přivoz, stad i
norra Mähren, på högra stranden af Oder, nära
gränsen mot Preussen. 10,873 inv. (1900), tyskar och
tjecher. Stenkolsgrufvor, zinkvalsverk, kemiska och
maskin-fabriker m. m.
J. F. N.
Oderigo [åderīgå], Lorenzo di Andrea d’. Se Credi,
Lorenzo di.
Oderint, dum metuant, lat., "må de hata (mig), om
blott de frukta (mig)", ett yttrande, som förekommer
i L. Accius’ tragedi "Atreus" och enligt Suetonius
med förkärlek brukades af kejsar Caligula.
Oderljunga, socken i Kristianstads län, Norra Åsbo
härad. 10,877 har. 1,770 inv. (1912). O. bildar
med Perstorp ett pastorat i Lunds stift, Norra Åsbo
kontrakt.
Oder–Spreekanalen [åder-sprēkan-]. Se Oder.
Oderteich [ådertajch], insjö i Hannover (se d. o.).
Odescalchi [ådeska’lki], Benedetto. Se
Innocentius XI.
Odessa [adjå’ssa], stad i ryska guv. Cherson,
södra Rysslands förnämsta sjö- och handelsstad samt
den fjärde i folkmängd af ryska rikets städer,
ligger under 46° 28’ 36" n. br. och 30° 45’ 31"
ö. lgd (observatoriet), vid en mindre bukt af
Svarta hafvet, 40 km. n. om Dnjestrlimanen och 70
km. v. om Dnjepr–Bug-limanen. O. blir härigenom
utfartshamnen för dessa floders fruktbara områden,
helst deras mynningar erbjuda svårigheter för
navigationen. Staden är regelbundet byggd på en platå,
som mot ö. stupar omkr. 40 m. ned mot hafvet och å
andra sidan fortsattes af stäppen, samt består af
den egentliga staden, förstäderna Peresyp (i n.),
Novaja Slobodka och Moldavanka
(i v.), hvilka jämte 18 förorter bilda
stadskaptenskapet (gradonatjalstvo) O. (505
kvkm.). Den mot hafvet vända sidan af staden är den
vackraste. Längst yttersta kanten af platån går den
450 m. långa Nikolajevskijbulevarden, bakom hvilken
ligger en rad palatslika byggnader och från hvilken
leda en
 |
| Fig. 1. Den från hamnen och upp till Nikolajevskijbulevarden ledande stentrappan i Odessa. |
|
| Fig. 2. Katedralen i Odessa. |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
