- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
621-622

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oljebrunn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

621

Oljebrunn-Oljemålning

622

genom en bromsverkan på maskineriet. Jfr H
y-draulisk broms och Pump.

Oljebrunn, Oljekälla, plats, där bergolja antingen
medelst mekaniska hjälpmedel (t. ex. borrning)
framskaffats ur jordens inre eller af sig själf
framkväller vid ytan. Endast sällan strömmar oljan
fram ur naturliga springor. I de allra flesta fall
måste genom nedslående af borrhål (borrbrunnar)
tillträde beredas till de i berglagrens sprickor
och håligheter befintliga oljeförråden. Se Bergolja.
E. E.

Oljeduk. Se Y ax duk. Oljefernissor, kem. tekn. Se
Fernissa. Oljefisken, Comephorus baikalensis Pall.,
zool., en af Pallas i Baikalsjön upptäckt fiskart,
som utgör typ för ett eget släkte och familjen
Comepho-ridce bland de taggfeniga fiskarna. Kroppen
är långsträckt, utan fjäll, med stort, tillplattadt
hufvud och utdragen nos. Huden är ofta fettglän-sande,
liksom indränkt i olja. Bröstfenorna ha långa,
hårlikt utdragna strålar, hvilket gett anledning till
släktnamnet, som betyder "hårbärare". Den är känd
blott från Baikalsjön, där den lefver på de djupaste
ställena i sjön under vintern samt om sommaren
stimvis invid stränderna. Honan föder lefvande
ungar och dör omedelbart efter deras framfödande.
R- L.*

Oljefloderna. Se O i l rivers.

Oljefärger kallas, till skillnad från limfärger,
vattenfärger o. s v., de färgämnen, som äro
rifna med olja och för hvilka denna alltså blir
bindemedlet. Deras användbarhet grundar sig på oljans
egenskap att torka vid luftens tillträde. Vanligen
begagnas linolja, men för vissa ändamål äfven andra
oljor, såsom lavendelolja, nötolja, vallmoolja. Alla
vanliga mineral- och jordfärger förekomma i handeln
oljerifna med degaktig konsistens. Emballaget är i
större partier koniska träkärl, i hvilka öfversta
lagret täckes af vatten, som före färgens användande
afhälles. Jfr Fernissa. - Om oljefärgernas användning
för konstnärliga ändamål se O l j e m å l n i n g.
(G. H-r.)

Oljefärgstryck. Se Litografi, sp. 792.

Oljegas. Se Gas, sp. 774, och L y s g a s, sp. 111.

Oljeglandel, bot. Se Glan del.

Oljehorisont, astron. Se Horisont.

Oljeindustri. Se Bergolja och Skifferolja.

Oljekakor. Ur åtskilliga fettrika fröslag vinnes
olja genom pressning mellan dukar, i eller utan
förbindelse med fettets fullständigare utdragning
medels kolsvafla, eter eller bensin. Återstoden
användes i form af pressade kakor eller löst mjöl som
kraftfoder, och, hvad därtill är odugligt, för jordens
gödsling. Oljekakornas värde som kraftfodermedel
ligger hufvudsakligen i deras halt af ägg-hviteämnen,
och de användas riktigast i utfodringen i ändamål
att höja dennas innehåll af ägg-hvita, och således
förträdesvis för mjölkproduktion och ungdjurs
uppfödning, hvarför högre ägghvite-mängd behöfves,
men mindre åt drag- och göddjur, hvilka billigare
utfodras med kolhydratrikare foder. I ägghvitehalt
stå jordnöt- (arachid-), bomullsfrö-och sojakakor
högst med 40-45 proc., därnäst följa solros-, raps-,
vallmo-, lindådre- och linfrökakor med omkr. 30 proc.,
och sist palm-, ko-

kos-, hampfrö-, majsgrodd-, madia- och kakaokakor
med omkr. 20 proc. eller mindre halt af smältbara
ägghviteämnen. Halten af fett beror hufvudsakligen af
sättet för fettets uttagande, så att extraheradt mjöl
och varmpressade kakor vanligen innehålla blott 2-6,
kallpressade kakor 6-9 proc. Vid halten af kolhydrat
fästes mindre vikt, emedan det hemmaalstrade fodret
i regel innehåller så mycket däraf, att dessa
näringsämnen icke behöfva inköpas. Vid val mellan
olika slag af oljekakor bör afseende fästas äfven vid
deras specifika inverkan på djuren och på de alstrade
produkterna. Linfrökakor och linfrömjöl föredragas
sålunda på grund af sina milda dietiska egenskaper
för ungdjur; raps-, solros- och sojakakor användas,
till följd af sin egenskap att ge smöret en smidig
’ och lösare konsistens och att verka lindrigt
laxerande, med fördel åt mjölkkor, som stå på
torrfoder, hvilket har motsatt inverkan, men mindre,
då djuren få grönfoder eller mycket rotfrukter,
i hvilket fall palm-och kokos- samt jordnötkakor
användas, hvilka verka lindrigt stoppande och
ge smöret större fasthet. Palm- och kokoskakor
samt i mindre mån bomulls- och linfrökakor höja
mjölkens fetthalt, som däremot sänkes af vallmo-
och linfrökakor samt i mirdre mån af sesam- och
sojakakor, hvilket dock för de två sistnämnda motväges
däraf, att de öka mjölkmängde:i. På oljekakornas
fodervärde inverkar äfven deras bättre eller sämre
beskaffenhet. Varmpressade kakor äro hårda och ofta
mer eller mindre sönderdelade af hettan, hvaraf
deras mörka färg, och därför mindre skattade än de
lösa, ljusa kallpressade kakorna. Då fruktskalen
sakna fodervärde, äro kakor beredda af oskaladt frö
eller innehållande större skalhalt mindre värda än
skalfria. Ofta äro kakor förfalskade eller starkt
förorenade af främmande inblandningar; således
bestå rapskakor ofta af olika slags senapsfrö, som
ge upphof till för djuren samt för mjölk och smör
skadlig senapsolja, jordnötkakor äro förorenade af
grofva hår från de säckar, i hvilka de pressats,
samt alla käk-sorter förorenade af inblandad sand,
järnskrot och ogräsfrön eller t. o. m. giftiga
frukter, i synnerhet af giftiga ricinusskal. Införseln
är i stark stegring och uppgick 1912 till inemot
175,000 ton med ett värde af 23,4 mill. kr.
H. J. Dft.

Oljekanal, bot. Se U m be l Ii f er ae.

Oljekitt, tekn. Se K i 11.

Oljekvarn 1. Oljeslageri, gammal benämning
på oljefabrik, härrörande från användandet af
kvarnar och stampverk (slagverk) till krossning
af de oljeförande frön o. d., som nyttjas som
råmaterial. I moderna oljefabriker utföras motsvarande
operationer med tillhjälp af valsstolar, kollergångar
o. d. (se Kr oss ver k). Oljan utpressas ur det
krossade materialet medelst hydrauliska pressar.
G. H-r.

Oljekälla. Se O l j e br un n.

Oljemotor, kraftmotor för flytande bränsle,
särskildt råolja. - Rörande olika slags oljemotorer
se Dieselmotorn, Explosionsmaskin, Förbränningsmotor,
Pe trole umm a-s k i n och T ändkulemotor.

Oljemålning. Målning med olja som bindemedel förekom
redan långt tillbaka i medeltiden för vissa, mera
tekniska ändamål, t. ex. vid anstrykning af statyer
och reliefer, vid färgläggning af bilder å

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:32:16 2020 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0337.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free