- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
641-642

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Arvidsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

641

Olof Arvidsson-Olofsson

642

Olof Arvidsson, riksråd. Se Stenbock
(släkt-öfversikten).

Olof Basatömer (1. B a sa t öm i r), ärkebiskop
i Uppsala 1219-34, var en släkting till konung
Erik Eriksson och hade före sin upphöjelse på
ärkebiskopsstolen varit biskop i Strängnäs. Påfliga
bref ang. honom och hans stift visa, huru det
romerska inflytandet och det romerska kyrkosystemets
utveckling i Sverige fortgingo. Han synes ha varit en
vän af cisterciensorden, men däremot icke gynnsamt
stämd mot de vid denna tid i Sverige invandrande
predikarmunkarna (dominikanerna). J- P

Olof Bengtsson, krigare, f. 1608, d. 1679,
tjänstgjorde vid finska regementen och blef 1645
utnämnd till hauptmann på Kexholms fästning. Under
Karl X Gustafs ryska krig vann han där rykte som
en af sin tids tappraste officerare. Natten mellan
2 och 3 juli 1656 omringade en betydlig rysk styrka
fästet, hvars besättning utgjordes af endast omkr. 200
man. 0. tillbakavisade uppmaningen att ge sig och
försvarade sig med största ståndaktighet, tills
slutligen öfverbefälhafvaren för trupperna i Finland,
G. A. Lewenhaupt, kom slottet till undsättning,
hvarefter ryssarna 26 sept. aftå-gade. 0. adlades
1662 med namnet Granatenbur g
M. G. S.

Olof den helige. Se Olof, norska konungar 5.

Olof den vise (lat. Olavus s a’p i e n s), ärkebiskop
i Uppsala, d. 13 mars 1332, var son af rådsherren
Björn Nilsson (Näf). Sedan han som kanik 1314 valts
till ärkebiskop, reste han till Lund och lät viga sig
af ärkebiskopen Esger, mot hvilken undergifvenhet
domkapitlet i Uppsala dock inlade protest. Sitt
pallium erhöll han först 1319 af påfven Johannes
XXII mot en dryg lösesumma, som sammansköts af alla
stiften i riket.

Olof Digre. Se Olof, norska konungar 5.

Olof Hansson. Se Örnehufwudh.

Olof Haraldsson. 1. Norska konungar. Se Olof, 3,
5-6. - 2. Dansk prins, son till Harald Kesja och
sonson till Erik Ejegod, var den ende af Haralds
många söner, som 1135 undgick farbrodern Erik Emunes
förföljelser genom flykt till Sverige. Under den
följande konung Erik Lamm uppträdde 0. 1138 i Skåne
med kraf på riket, sökte lönn-mörda Erik och lät
utropa sig till konung samt slog ärkebiskop Eskil
och intog Lund. Han måste väl åter fly till Sverige,
men förde flera år en hårdnackad och blodig kamp emot
Erik, tills han 1141 (eller 1143) stupade i Skåne.
2. E. Ebg.

Olof Hvite. Se Ynglingaätten.

Olof Kyrre. Se O l o f, norska konungar 6.

Olofligt bortförande, jur. Se Enlevering.

Olof Magnusson. Se Olof, norska konungar 7.

Olof Mattson, OlofiÅminne. Se Hor n, svensk-finsk
adlig ätt.

Olof Mollbergsson, pseudonym för Kl. J. Livijn
(se denne).

Olof Pedersson. Se Hård, svensk adlig ätt.

Olofsborg. 1. (Olsborg) Slott på en brant klippa
vid sjön Bullaren, Bohus län, uppbyggdes af svenske
väpnaren Nils Ragvaldsson, som där förrädiskt
öfverfölls julnatten 1504 af höfvitsmannen på Bohus,
Otto feud, hvarvid slottet förstördes. Det uppbyggdes
åter och eröfrades sedan af svenskarna under Lars
Siggesson (Sparre) och Ture Jönsson (Tre rosor) 1523,
hvarefter befästningarna

Tryckt den 4/2 14

förbättrades, särskildt 1526, men vid Kristian
II:s försök att återtaga sina riken intogs 0. af en
norsk styrka i dec. 1531 och ödelades. Såväl Erik
XIV:s försök 1564 som Johan III:s 1569 och 1570 att
återupprätta 0:s befästning misslyckades. Ännu synas
några lämningar af det gamla slottet, och V. Berg
företog där utgräfningar i början af 1900-talet,
hvarvid betydande förskansningar blottades. -
2. (Sankt 0’lof sb or g). Se Ny si o 11.

1. (L. W:sonM.)

Olofsholm, Sankt, god hamn med lastageplats på
Gottlands nordöstra kust, Hellvi socken, ö. om
Slite. Se Akergarn.

Olof Sigtryggsson. Se Olof, norska konungar 2.

Olofskloster. Se Olofskyrkor.

Olofskyrkor, d. v. s. kyrkor, invigda åt Olof
den helige, funnos under medeltiden i stor mängd
i Norge med lydländer och voro ej ovanliga i de
andra skandinaviska länderna, särskildt i Skåne och
på Gottland. Exempelvis må nämnas, att Norrköpings
stadsvapen visar hans (stadens forna skyddshelgons)
bild och S:t Olai kyrka där är uppkallad efter
honom. I Stockholm fanns 1674- 1768 ett S-t
Olofskapell (där Adolf Fredriks kyrka nu står),
som var annex till S:t Klara, samt S:t Olofsskolan
(fr. 1695). På Brittiska öarna förekom-mo många
Olofskyrkor, ensamt i London 4. Äfven i Reval,
Novgorod och Konstantinopel funnos dylika. I
Norge finner man ej blott Olofskyrkor, utan äfven
Olofskloster. I Bergen var det två (ett do-minikan-,
upprättadt omkr. 1230, och ett fran-ciskan-,
uppr. omkr. 1250). I Hamar grundlades ett sådant
kloster redan 1152. I Nidaros hade franciskanerna,
i Oslo dominikanerna, i Tönsberg premonstratenserna
hvardera ett. T. o. m. på Grönland anlades två
Olofskloster, ett för munkar, ett för nunnor.

Olof Skötkonung. Se Olof, svenska konungar 4.

Olofsmässa (fsv. Olafs wcessa), O Ismassa, eg. den
högtidliga gudstjänst, som årligen firades till Olof
den heliges ära i Nidaros (Trondhjem) på hans dödsdag,
29 juli (fsv. Olafs 1. Olufs dagher, no. Olavsdagen);
aftonen förut hette Olavsvaka (förvrängdt 0.1 s o
k). På grund af nationalhelgo-nets stora betydelse var
tillströmningen af pilgrimer och andra så betydande,
att en mängd förströelser anordnades i stiftsstaden
och ett stort antal affärer uppgjordes vid detta
tillfälle. Efter reformationen sökte och lyckades
man i Norge utplåna minnet af det gamla helgonet,
och enligt Daae skall ej vidare där finnas bevaradt
något minne af Sankt Olofsdagen. Men längs en af de
medeltida pilgrimernas stråkvägar från Mälardalen
till Nidaros är denna katolska helgonfest ej
bortglömd. Olsmässan, som i Härjedalen i senare tid
firades söndagen närmast efter S:t Olofs dag, var ännu
för ej så länge sedan det härjedalska folk-lifvets
största festlighet under högsommaren. Till fäbodarna,
som smyckats till fest, samlades då bygdens hela
befolkning (se art. af E. Modin i "Ny illustrerad
tidn." 1899). På sista tiden har Olavs-dagen i
Norge återupptagits som nationell högtidsdag,
-a-i.

Olofsson, Hans, vitter författare, d. mellan 1635
och 1644, var borgmästare i Linköping och

20 b. 21

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0347.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free