- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
647-648

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Arvidsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

647

Olschowa-Oisen

648

Olschowa [å7ljåva], berömdt stuteri i preussiska
prov. Schlesien (reg.-omr. Oppeln), upprättadt
1825, tillhör grefve A. Renard. Sedan
1861 uppfödas vid 0. hufvudsakligen
fullblodshästar för kapplöpningsändamål.
B. C-m.

Oisen. 1. Andreas SchramO., norsk jurist, författare,
f. 1791 i Bergen, d. som soren-skriver 3 apr. 1845
i Larvik, representerade 1830 Bergen, 1833 Larvik
i stortinget, där han bägge åren var president
i lagtinget, och af böj de åter val 1836. Han
lämnade en mängd öfvervägande versifierade bidrag
till tidskriftspressen och utgaf diktsamlingarna
Vaarblomsten (1814) och Digte (1816). - 2. Rolf 0.,
den föregåendes son, jurist, politiker, författare,
f. 13 febr. 1818, d. 7 juni 1864, sedan 1852 sakförare
i Risör, sedan 1863 sorenskri-ver i Guldalen,
var stortingsrepresentant för Risör 1854-64 och
tillhörde åtskilliga år den af Johan Sverdrup ledda
oppositionen. 0. författade en mängd artiklar i
dagspressen och ett par dramatiska arbeten, hvaraf
skådespelet Anna Kolbjörns-datter (1853) uppfördes
flera gånger. 1-2. K. V. H.

Olsen, Oluf N i ko l a j, dansk kartograf, f. 4 mars
1794, d. 19 dec. 1848, blef 1812 löjtnant och 1819
lärare i landtmäteri vid kadettskolan samt 1830 i
topografi vid den nyinrättade krigshögskolan, 1842
chef för generalstabens topografiska afdelning och
1848 öfverste. 0. utgaf tills, med Bredsdorff 1825
en orografisk karta öfver Europa, hvilken erhöll
franska geografiska sällskapets guldmedalj. S. å. fick
han ledningen af kartarbetet inom Videnskabernes
selskab och utförde därunder 1836 en generalkarta
öfver Sönderjylland samt 1841-42 en motsvarande öfver
Danmark och Sles-vig. Då sällskapets arbeten i denna
riktning 1842 uppdrogos åt generalstaben, påbörjade
0. en atlas öfver Danmark. Han upprättade äfven en
stor karta (utg. i 4 blad 1844-49) öfver Island efter
Björn Gunnlaugssons mätningar. E. Ebg

Olsen, Ole Tobias, norsk präst, publicist, f. 18
aug. 1830 i Mö, Nordland, 1873-82 anställd vid
järnvägarnas "anlsegs"-kontor i Kristiania,
1883-1906 kyrkoherde i Hatfjelddalen, var en
initiativrik förgångsman för hela Nordland. Det var
han, som (1872) först offentligen tog till orda för
anläggande af en järnväg till Nordland. Genom Norske
folkeeventyr og sägn, samlet i Nordland (1912) har han
"räddat ett säreget och omfattande traditionsstoff
från glömska" (Moltke Moe). K. V.H. Olsen, Björn
Magnusson, isländsk språk-och litteraturforskare,
f. 1850 på Thingeyrar i Hiinavatns-syssla på norra
Island, student från Reykjaviks latinskola 1869,
cand. philol. vid Köpenhamns universitet 1877,
blef 1879 adjunkt vid latinskolan i Reykjavik,
vann 1883 doktorsgrad med afh. Runerne i den
oldislandske litteratur och var 1895-1904 rektor
vid samma läroverk. Vid universitetet i Reykjavik är
Ö. sedan dess grundläggning 1911 professor i isländska
språket och kulturhistorien. Sedan 1894 är han ordf. i
Isländska litteratursällskapet och sedan 1912 led. af
Vet. o. vitt. samh. i Göteborg. Ö. står i främsta
ledet bland vår tids nordiska språkforskare. Bland
de många vetenskapliga arbeten han offentliggjort
torde den grundliga undersökningen af Sturlungasagan,
dess tillkomst och beståndsdelar (Um Sturlungu, i
Sajn til sögu Islands, III, 1897-98) vara det förnäm-

sta. Vidare böra nämnas hans afhandlingar om Are
frode (i "Timarit hins isl. bökmentafjelags" X samt
i "Aarböger for nordisk oldkyndighed og historie",
1885 och 1893), hans ypperligt kommenterade upplaga
af "Den tredje og fjerde gramma-tiske afhandling
i Snorres Edda" (1884), hans intressanta och
värdefulla, fastän delvis rätt omtvist-liga
historiska studie Um kristnitökuna driö" 1000
(Om kristendomens införande år 1000; i "Andvari"
1900) samt Um upphaj konungsvalds å Islandi
(1908) och Enn um upphaf konungsvalds å Islandi
(1909). I afhandlingarna Hvar eru Eddu-kvceftin til
orftin? och Svar til dis Finns Jönssonar (i "Timarit
hins isl. bökm. fjelags", 1894 och 1895) söker han
bevisa Eddakvädenas isländska ursprung. Slutligen
må framhållas hans undersökningar af förhållandet
mellan "Landnåmabök" och olika islänningasagor
(i flera af de senare årgångarna af "Aarböger"
etc.) samt uppsatsen Er Snorri höfundur Egilssögu? (i
Isl. litt.-sällsk:s årsbok "Skirnir", LXXIX), där han
söker göra troligt, att Snorre Sturlasson skrifvit
denna den yppersta af islänningasagorna. Sedan flera
år tillbaka är Ö. sysselsatt med samlingar till en
stor nyis-ländsk ordbok, ö. är grundlig kännare
af den ’Tnisländska litteraturen och snillrik
forskare, som visserligen emellanåt har mycket
djärfva hugskott, samt ypperlig stilist. I Islands
politik har Ö. spelat en ej ringa roll, dels som
kungavald led. af alltingets öfre afdelning, dels som
författare till poli-tisk-historiska skrifter. Han
har gång på gång upp-trädt emot de fantastiska
planerna på Islands skiljande från det danska riket.
&. N-g.

Olsen, Ole, norsk tonsättare, f. 1850 i Ham-merfest,
studerade 1870-74 vid Leipzigs konser-vatorium
harmoni för 0. Paul samt komposition för Richter och
Reinecke. Därefter slog han sig ned i Kristiania,
där han verkar som lärare samt militärmusikdirektör
(sedan 1884) och armémusikinspektör (sedan
1899). Dessutom vikarierade han 1877-79 för
J. Svendsen som Musikföreningens dirigent och \ar
1876-80 anförare för handtverkarsångföreningen. Alster
af hans frodiga tonsättarverksamhet äro en symfoni,
de symfoniska dikterna Asgaards-reien och Alfedans,
orkestersviter, operorna Stig Hvide, Lajla och Stallo
(till hvilka han själf författat libretterna),
sagospelet Svein Ur&d (text af Nordahl Rolf sen),
musik till Weilens drama "Erik XIV", oratoriet
Nidaros (till Trondhjems 900-års-jubileum 1897),
en Holbergs- och en Griffenjeldts-kantat, manskörer,
sångromanser, pianostycken m. m. Hans kompositioner
kännetecknas af en intelligent käckhet i utkastet,
en viss stämningsfull romantik, som tiliskrifves hans
nordlandska härkomst, dramatisk eftekt i utarbetningen
och dristig virtuositet i instrumentationen, som dock
ofta blir larmande och våldsam. På utländska gästbesök
har han ledt utförandet af sina egna kompositioner i
Leipzig, Köln, Wien, Köpenhamn, Berlin och Hamburg
samt dirigerade i Stockholm 1892 "Sven Orädd" och
uppträdde där jämväl vid nordiska musikfesten 1897.
A. L. (E. F-t.)

Olsen, Ola j Johan, norsk jurist, politiker,
f. 6 apr. 1851 i Bergen, anställdes 1878
i finansdepartementet, där han 1888 blef
expeditionschef, var 15 juli 1888-12 juli 1889 medlem
af Johan Sverdrups ministär och 15 aug. 1896-17 febr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0350.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free