- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
649-650

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olof Arvidsson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1898 af Hagerups första ministär samt under
mellantiden och senare amtman i N. Bergenhus;
sedan 1902 är han förste borgmästare i Bergen. Han
var bl. a. medlem af unionskommittén 1895–96.

K. V. H.

Olsen, Magnus Bernhard, norsk språkforskare, f. 28
nov. 1878 i Arendal, tog 1903 en ovanligt glänsande
ämbetsexamen, vardt 1904 universitetsstipendiat
och utnämndes 1908 till sin lärare Sophus Bugges
efterträdare som professor i fornnordiskt och
isländskt språk och litteratur. Sedan 1902 var
O. Bugges medutgifvare af "Norges indskrifter med de
ældre runer", till hvilkas tolkning han ytterligare
bidragit med en rad skarpsinniga afhandlingar,
liksom han kastat ljus öfver många mörka spörsmål
i nordisk mytologi och språkhistoria. O. har
utgett "Volsunga saga ok Ragnars saga Loðbrókar"
(1906–09), ombesörjt den språkhistoriska
afdelningen af "Norske gaardnavne. XI. Söndre
Bergenhus amt" (1910), författat
Filologiens historie i Norge (1911; i Kristiania universitets jubileumsskrift),
Stedsnavnestudier (1912) och
ett stort antal lärda uppsatser. O. redigerar
sedan 1909 tidskr. "Maal og minne". 1911 vardt han
korresponderande led. af Vitt. hist. o. ant. akad.

K. V. H.

Olshammar, gammal, väl bebyggd gård i Hammars socken,
Örebro län, vid nordvästra stranden af Vättern, 1
mtl, tax. till 100,000 kr. (1912), jämte tegelbruk
och ångsåg, tax. till 50,000 kr., har länge varit
förenadt med Aspa (se vidare d. o.), som sedan 1900
tillhör Laxå bruks a.-b.

Olshausen [åls-]. 1. Hermann O.,
tysk protestantisk teolog, f. 1796 i
Oldesloe i Holstein, d. 1839 (son af den framstående
predikanten Detlev Johann Wilhelm O., d. 1823),
blef 1821 e. o. professor i teologi i Königsberg,
ord. professor 1827 där och 1834 i Erlangen. Hans
ämne var exegetiken, hvilken han, påverkad af
Schleiermachers åskådningssätt, med personlig fromhet
och värme behandlade. Hans förnämsta arbete är
Biblischer commentar über sämtliche schriften des Neuen testaments zunächst für prediger und studirende (bd I–IV, 1830–40,
forts. af Wiesinger och Ebrard med bd V–VII, 1852–62;
"Biblisk kommentar öfver Nya testamentets samtliga skrifter", I–VII, 1840–64). –
2. Justus O., den föregåendes broder, tysk
orientalist, f. 1800 i Hohenfelde i Holstein, d. 1882
i Berlin, blef 1823 professor vid universitetet i Kiel
och 1848 universitetets kurator. Af danska regeringen
afsattes han 1852 från sina ämbeten. 1853 kallades han
till överbibliotekarie och professor i orientaliska
språk vid universitetet i Königsberg, och 1858–74 var
han i preussiska kultusministeriet föredragande råd för
universitetsärenden. O:s viktigaste arbeten äro
Die pehlewilegenden auf den münzen der letzten sassaniden (1843),
Die Psalmen erklärt (1853),
Lehrbuch der hebräischen sprache (1861,
från alldeles nya synpunkter) samt
Erläuterungen zur geschichte der Pahlavi-schrift (i Berlinakademiens "Monatsberichte", 1880).
O. påbörjade äfven en katalog öfver de arabiska och
persiska handskrifterna i k. biblioteket i Köpenhamn
(fortsatt och utg. af Mehren, "Codices orientales
bibliothecæ regiæ hafniensis", II, III, 1851–57). –
3. Theodor O., de föregåendes broder,
holsteinsk politiker, f. 1802, d. 1869, blef student
1820 i Kiel och sedan i Jena, men måste för deltagande
i "demagogische umtriebe" 1824 fly till Schweiz.
1827–29 redigerade han en tidning i Augsburg, blef
sedermera advokat i Kiel samt ledde "Kieler
correspondenzblatt" (1830–48) i slesvig-holsteinsk
och utprägladt frisinnad anda. 1844–48 var O. direktör
för Kiel–Altona-järnvägen, men deltog dessutom 1846
verksamt i agitationen mot Danmark, hvilket
ådrog honom 6 veckors arrest, och invaldes 1847
i ständerförsamlingen. På mötet i Rendsborg med
slesvig-holsteinska ständerdeputerade 18 mars 1848
yrkade O. under hån och smädelser mot danska folket
på upprorets omedelbara proklamerande och var det
oaktadt djärf nog att deltaga i den deputation,
som kort därpå afgick till Köpenhamn. Han tillhörde
sedan den provisoriska regeringen till aug. 1848
och stod 1848–50 i landsförsamlingen i spetsen
för demokraterna, samtidigt med att han utgaf
"Norddeutsche freie presse". Utesluten från amnestien
1851, begaf han sig till Nord-Amerika. Där utgaf han
Das Mississippithal (1–2, 1853–54) och
Geschichte der mormonen (1856)
samt i S:t Louis en tysk tidning.
O. återvände 1865 till Europa.

1. (Hj. H–t.) 2. (K. V. Z.) 3. E. Ebg.

Olsmässa. Se Olofsmässa.

Olsmässekroken, gammalt namn för tiden
omkr. Olofsmässan (29 juli). Uttrycket "krok" har
man velat härleda från den krokiga knif (skära), som
på runstafven jämte Olof den heliges bila betecknar
Olofsmässan. Ordet betyder äfven i allmänhet "tid
af nöd", "lifsmedelbrist", emedan skörden vid denna
tid ej var inbärgad och sålunda brödfödan knapp. Se bl. a.
Hjelmqvist, "Förnamn och familjenamn" (1903).

Olsok. Se Olofsmässa.

Olson, Anders, skulptör, f. 9 april 1880 i
Rinkaby, Skåne, studerade vid tekniska
skolan i Stockholm och därefter, från 1903, i Paris
och under 2 1/2 år i Bruges för Alfr. Gilbert samt
återvände till hemlandet 1910. Bland O:s arbeten äro
Anna-Lisa (porträttfigur, 1907, i brons utanför museet i Malmö, 1911),
Älflek (1908, Malmö museum),
Björnfamilj (1909, brons),
Lekande lejonungar (brons, 1911),
Minnesmärke öfver slaget vid Landskrona (rest i Billeberga 1911),
Män tygla en tjur (1913),
grupper och statyetter af barn och unga kvinnor,
porträttbyster, grafmonument och konstindustriella
föremål.

G–g N.

Olson, Harry, svensk-amerikansk jurist, f. 4 aug. 1867
i Chicago af från Värmland inflyttade föräldrar, var
ett par år skollärare, aflade 1891 advokatexamen,
var 1896–1906 förste biträdande allmän åklagare
(state’s attorney) för Cook county, som omfattar
staden Chicago, ledde därunder ett stort antal celebra
rättegångar och var anlitad som åklagare i viktigare
mål äfven inom andra counties. När 1906 staden
Chicagos polis- och fredsdomare afskaffades och i
dess ställe ett system med s. k municipaldomstolar
infördes, blef O. chief justice (öfverdomare) och
har alltsedan genom omval trots partimaktväxlingar
beklädt denna syssla, som är särdeles maktpåliggande,
i det municipaldomstolen utgöres af 27 särskilda
rätter. I fråga om antal behandlade mål är Chicagos
municipaldomstol störst inom staten (1912 handlades
där 162,608

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free