- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
683-684

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olympiska sällskapet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

683

Omajjaderna-Örnar Alchaijami

684

irländsk revolutionär, stiftare af feniernas
brödraskap, f. 1816, d. 1877. Se Fenier.

Omajjäderna. Se Ka Ii f a t, sp. 616-617.

Omaks- och underskrifningspenningar, kam. Se Prostens
omaks- och underskrifningspenningar.

Omalium, zool. Se Br a che ly trä. Suppl.

Omalius d’Halloy [åmaliy’s dallra’], Jean Baptiste
Julien d’, belgisk naturforskare, f. 1783, d. 1875,
gjorde efter 1801 mycket vidsträckta forskningsresor,
verkade för vaccinationens utbredning i Belgien,
var 1815-30 guvernör i prov. Namur, blef 1848
senator och var sedan 1850 president i vet. akad. i
Bruxelles. 0. var en mycket lärd naturforskare. Hans
arbeten hänföra sig hufvudsakligen till geologien
(Elements de géologie. 1839; 8:e uppl. 1868) och
etnologien (Races hu-maines, 1845; 5:e uppl. 1869). Af
Napoleon I fick han i uppdrag att upprätta en
geologisk karta (1: 4,000,000) öfver Frankrike,
som publicerades 1823.

Oman (förr äfven kalladt Maskat), själfständigt
sultanat, omfattande sydöstra kusten af Arabien,
från det turkiska landskapet El-ahsa i v. till
Merbat på södra kusten, sålunda 1,600 km. med
innanför liggande område till öknen; dock stå
trakterna v. om Ormussundet och s. om Kas el Hadd
endast i lös förbindelse med det öfriga 0. Arealen
uppges vanligast till omkr. 200,000 kvkm. Folkmängden
uppges omväxlande till 402,600 och l mill. Arabiska
ökenplatån Dahna stupar med en brant bergkant ned mot
0:s kustbälte, som är mycket smalt, och vid Maskat går
platån ända fram till hafvet. Den högsta bergstoppen
Djebel Achtar (3,020 m.) ligger v. s. v. om Maskat,
endast 50 km. från Omangolfen. Kusten är liksom
nästan hela Arabien mycket fattig på nederbörd,
het och nästan vegetationslös, medan bergstrakterna
i det inre under vintern ha rikligare nederbörd,
som ger upphof till källor och åar, hvilka användas
till konstgjord bevattning. Invånarna tillhöra två
hufvudstammar, hinavi (från Jemen) och ra/rf (från
Nedjd), samt delas f. ö. i beduiner (nomader) och de
bofaste (i oaser och städer). Från Sansibar har en
mängd negrer införts, hvilka utgöra en afse-värd del
af befolkningen. F. ö. bo i 0. representanter för
Orientens och Indiens flesta folk; bland köpmännen
äro de fleste indier (s. k. bani aner). Genom denna
folkblandning har uppstått religiös tolerans, som är
gagnelig för landets handel. Denna går hufvudsakligen
sjövägen och steg 1911-12 till 4,4 mill. rupier (5,3
mill. kr.) i export och öfver 6 mill. rupier (7,3
mill. kr.) i import. De viktigaste exportartiklarna
äro dadlar, bomullsvaror, citroner o. a. sydfrukter,
pärlor och pärlemor, hudar och skinn samt fisk. De
största importartiklarna äro vapen och ammunition samt
ris, vidare kaffe, socker, manufakturvaror etc. Den
största handeln drifves med Indien; i andra rummet
kommer Storbritannien, som i de midt emot 0. liggande,
England tillhöriga hamnarna Basidu på ön Kischm
och Djask har goda stödjepunkter för sin handel
samt håller en politisk agent i Maskat. 1911-12
inklarerades i Maskat 255 utländska fartyg (om
360,000 ton), af hvilka 242 (om 320,000 ton) voro
engelska. Dessutom drifva araberna i landskapet Sur
(i närheten af Ras el Hadd) liflig

kustfart samt äfven sjöfart på Indien och
Afrikas östra kust. Det vanliga myntet är
Maria-Teresia-thalern; vid kusten - men icke i det
inre - cirkulerar äfven indiskt mynt. Af mindre
betydelse äro de rent omanska mynten. Hufvudstad
är Maskat.

0. regeras af sultanen eller, såsom han officiellt
kallas, imamen (se I m a m 2) med oinskränkt
makt, ehuru hans välde öfver de från Maskat mer
aflägsna delarna af landet är rent nominellt. Den
nuv. härskarätten härstammar från Ahmed Ben
Said, som utsågs till imam 1741. Imamen Sejjid
Said (1804-56) gjorde 0. till den mäktigaste
staten i Arabien och staden Maskat till en af de
viktigaste handelsplatserna i Orienten. På hans tid
omfattade sultanatet icke blott kustlandet 0. samt
östafrikanska kusten från ekvatorn till Kap Del-gado
med därutanför liggande öar (Pemba, Sansibar, Mafia
och Quiloa m. fl.), utan han förpak-tade äfven den
smala kustremsan af persiska landskapen Mogistan
och Laristan med handelsstäderna Bender-Abbas och
Lingeh, öarna Ormus, Kischm, Larek och Hendjam samt
kusten af Belutsjistan från Ras Tanka till Pasni
med hamnen Gwadar. Efter hans död delade sönerna
arfvet, så att den äldste, Sejjid Tsueni, erhöll
0. och de asiatiska, Sejjid Mejjid de afrikanska
besittningarna. 1875, då arrendetiden utgått,
bemäktigade sig Persien städerna och öarna vid dess
kust, och sultanen behöll endast några obetydliga
kustorter i det dels till Persien, dels till
Belutsjistan hörande landskapet Mekran. Sedermera
ha äfven dessa gått förlorade, hvarjämte imamen
1870 till Storbritannien afstod Kuria-Muria-öarna.
J- F. N."

Omänhafvet, O m a n g o l f e n, den del af Arabiska
hafvet, som ligger mellan östra Oman och Persien
och som genom Ormussundet står i förbindelse med
Persiska viken. (J- F- N.)

Omar. Se Ka Ii f a t, sp. 615-616 och 617.

Örnar Alchaijami 1. Omar bin Chaijsm (Omar Chaijäm),
persisk matematiker och skald, f. i midten af
1000-talet, d. 1123, sysselsatte sig företrädesvis
med ekvationsteorien och var den förste, som
klassificerade de kubiska ekvationerna, enligt samma
indelningsgrund som för de kvadratiska. Han ansåg dem
dock vara algebraiskt olösbara, så att rötterna blott
genom geometrisk konstruktion kunde erhållas. Däremot
trodde han de bikvadratiska ekvationerna icke ens
vara geometriskt lösbara. Han synes äfven ha haft
kännedom om binomialteoremet för hela exponenter. -
Af seldschuksultanen Melik schah kallades han till
observatoriet i Merv, där han verkställde en reform
af den persiska kalendern. Den af honom skapade
tidräkningen började med 15 mars 1079 (se Kronologi,
sp. 43). Hans förnämsta matematiska arbete är utg. med
fransk öfv. af Woepke, "L’algébre d’0mar Alkhayyåmi",
1851. - Hans dikter vittna om en djupt pessimistisk
världsåskådning. I främsta rummet vände han sig mot
hyckleri och mysticism och lofprisade ögonblickets
njutning, men vid sidan däraf framträder äfven en
innerlig längtan efter den högsta sanningen. 0:s
kätterska åsikter och skarpa angrepp på den ortodoxa
muhammedanismen utsatte honom för mångahanda
obehag. Hans diktsamling Rubä’ijåt har ut-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0372.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free