- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
783-784

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Optiker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

falla elasticitetsaxlarna med kristallaxlarna, i de
monoklina är en af dem parallell med symmetriaxeln,
under det de båda öfriga ligga i symmetriplanet; i
de triklina följer elasticitetsaxlarnas orientering
i förhållande till kristallaxlarna ingen bestämd
regel. Ett fastställande af nu angifna karaktärer
för en kristall kallas med ett gemensamt namn ett
fastställande af kristallens optiska orientering. -
Optisk refraktor. Se Astronomiska instrument,
sp. 295. - Optiskt enaxig och Optiskt tvåaxig.
Se ofvan och Kristallografi. - Optisk villa. Se
Pseudoskopisk.

Optisk telegraf kallas en telegraf, som är så
inrättad, att de tecken, signaler, medelst hvilka
meddelandena, "telegrammen", öfverföras, måste med
synen iakttagas från den ena stationen till den
andra. Den optiska telegrafien räknar sina anor
från de gamla kulturfolken, ja man vill söka dess
uppkomst ännu längre tillbaka i tiden. Grekerna
hade redan 450 år f. Kr. en fullt ordnad optisk
telegraf, konstruerad af Kleoxenes och Demokritos
och så beskaffad, att hvilken bokstaf som helst kunde
genom densamma utmärkas. Af Polybios erhåller man
en närmare beskrifning på metoden för användandet af
denna optiska telegraf, som, så vidt man
vet, var den första, med hvilken enskilda bokstäfver
kunde sändas. Tecknen (signalerna) gåfvos om
dagen med flaggor och om natten med facklor.
Dessa voro placerade i två åtskilda grupper, 5
i hvarje, och dolda bakom ett bröstvärn
eller en skärm. Alfabetets

* 1 2 3 4 5
1 a f k p u,v
2 b g l q w
3 c h m r x
4 d i n s y
5 e j o t z


Fig. 1. Polybios’ nyckel.

25 bokstäfver voro ordnade på en inrutad tafla på
det sätt, som fig. 1 visar. För att beteckna en
viss bokstaf, t. ex. t, skulle genom telegrafering
tillkännagifvas 4:e horisontala och 2:a vertikala
kolumnen. Detta skedde genom att i första gruppen
höja 4 flaggor eller facklor samt i den andra 2. Denna
bokstafsskifva, känd under namnet Polybios’ nyckel,
har äfven i vår tid kommit till användning. -
Äfven romarna begagnade sig tidigt af optiska
telegrafer. I en senare tid byggde de särskilda
torn för telegrafstationerna på högt belägna
punkter utefter de af dem anlagda vägarna. Några
af dessa byggnader finnas än i dag i behåll (vid
Nîmes, Besançon, Uzès m. fl.) På Trajanuskolonnens
basrelief återfinnes bl. a. en afbildning af en dylik
telegrafstation, försedd med observationstorn och
befäst med palissader. - Under medeltiden var de
gamles telegraferingskonst bortglömd. Den optiska
telegrafens pånyttfödelse försiggick i en nyare tid
och samtidigt med framstegen inom fysikens område,
förnämligast sedan kikaren blifvit uppfunnen.

Den första idén till en modern optisk telegraf
tillskrifves den engelske fysikern R. Hook, som 1684
höll ett föredrag i Royal society angående sättet
att befordra ett meddelande på långa afstånd
genom begagnandet af olika formade föremål,
upphängda i ramar på så sätt, att hvarje föremål
betecknade en bokstaf. Hooks goda förslag blefvo
emellertid ej praktiskt utförda, lika litet som
ett par andra i Frankrike. Först efter franska
revolutionen fick den nyare optiska telegrafen
sin praktiska betydelse genom det af en ung
fransk ingenjör Claude Chappe 1792 uppfunna
telegrafsystemet. I Frankrike upprättades också
1793 den första optiska telegraflinjen enligt
detta system mellan Paris och Lille, medelst 22
stationer. Den blef färdig 30 nov. 1794, på hvilken
dag därå telegraferades underrättelsen, att Condé var
återtaget från österrikarna samt, inom några minuter,
representationens svar: "Nord-armén har gjort sig väl
förtjänt af fäderneslandet". Då man förut medelst den
tidens kommunikationer behöfde en tid af 30 timmar
för att befordra ett bud från Paris till Lille, var
det nu möjligt att inom 2 minuter fortskaffa hvarje
särskildt tecken utefter hela linjen. - Chappe kallade
sin apparat takygraf ("snabbskrifvare"). Senare blef
denna benämning, på förslag af afdelningschefen
i franska krigsministeriet Miot, förändrad till
telegraf ("fjärrskrifvare"). Apparaten (fig. 2)
bestod af en hög mast, vid hvars öfre ända var
upphängd en i vertikalplanet rörlig arm (regulator,
a), som åter i hvardera ändan var försedd med
en likaledes rörlig skifva (indikator, b). Genom
skifvornas olika ställningar till armen och dennas i
förhållande till masten uppkommo 196 olika figurer,
hvilkas betydelse återfanns i en signalbok ("code",
"vocabulaire pharsique"). Hvarje signal var
uppställd i 10 á 12 sek.; i medeltal åtgick dock
en hel minut från början af en signal till den näst
påföljande.

illustration placeholder

Fig 2 chappes optiska telegrafapparat.

- Dylika eller liknande optiska telegrafer blefvo
sedermera införda inom de flesta länder i Europa och
fyllde, ehuru lidande af flera ofullkomligheter (såsom
i synnerhet svårigheten att telegrafera under natt och
dimma), sin plats i ländernas komraunikationsväsen,
tills de inemot midten af 1800-talet aflöstes af den
vida snabbare och säkrare elektriska telegrafen. De
permanenta optiska telegraferna utgöra nu endast
ett minne. Dock spelar den optiska telegrafien i en
något annan form ännu, vid sidan af den elektriska,
en viktig roll som förbindelsemedel mellan fartyg
sinsemellan samt emellan dessa och land äfvensom för
krigsändamål (se Krigstelegraf).

Inom Sverige kom en optisk telegraf af inhemsk
konstruktion i bruk nästan samtidigt med Chappes i
Frankrike. Redan 30 okt. 1794 försöktes nämligen
mellan Drottningholm och Stockholm en optisk
telegraf, konstruerad af sedermera presidenten
Edelcrantz. Dennes telegrafapparat (fig. 3) bestod,
liksom den franska, af en hög mast. På denna voro
upptill rörligt fästa 3 horisontala armar under
hvarandra. På hvar och en af dessa armar voro genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0422.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free