- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
781-782

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Optiker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Maxwell genom hans elektromagnetiska ljusteori
lagda grunden har byggts vidare af H. A. Lorentz
och P. Drude. Hit hör äfven lord Rayleighs
teori öfver himmelens blå färg. 0. R. Lummer
och E. Brodhun konstruerade 1889 sin bekanta
fotometer. Brytningsindexens variation med tätheten
har undersökts af bl. a. H. A. Lorentz i Leiden och
L. L. Lorenz i Köpenhamn i teoretiskt afseende samt af
H. H. Landolt och J. W. Brühl i experimentellt. Långa
vågor (reststrålar) ha blifvit isolerade genom
upprepad reflexion af E. F. Nichols samt af
H. Rubens (1899). De korta vågorna (ultravioletta)
ha undersökts af E. F. Nichols. Inom färgfotografiens
område har den franske fysikern G. Lippman (f. 1845)
varit verksam. Mikroskopets teori har utvecklats af
E. Abbe (1840-1905). Metallernas optiska egenskaper ha
utforskats af Kundt, P. Drude (1900) samt Rubens och
Hagen (1903). Strålningstrycket, som experimentellt
blifvit undersökt af E. F. Nichols och Hull, har af
S. Arrhenius blifvit användt vid förklaringen af en
mängd kosmiska fenomen. Upptäckterna af Kerr-effekten
1877 och Zeeman-effekten 1896 (se Elektrooptik)
ha föranledt en mängd nya undersökningar. Inom den
meteorologiska optiken intar J. M. Pernter (d. 1908)
ett framstående rum genom sin teori öfver regnbågen.
R. R. (D. S-t.)

Optiker, tillverkare af optiska instrument.

Optimates l. Boniviri (lat., d. v. s. de gode,
de välsinnade), Optimaterna, kallades från 200-talet
f. Kr. i Rom adelspartiet, det konservativa partiet
eller de förnäme (nobiles) i motsats till populares
(folkpartiet). R. Tdh.*

Optime meritus, lat. Se O. M.

Optimism (af lat. optimum, det bästa), filos.,
den världsåsikt, som fattar verkligheten som
öfvervägande god. Radikal optimism är den åsikt,
som anser verkligheten vara den bästa möjliga;
moderat optimism l. meliorism (af lat. melior,
bättre) är den åsikt, som väl ej nekar verklighetens
brister, men dock anser den bättre än förintelsen
och håller före, att den småningom förbättras genom
utvecklingen. - Redan i gamla testamentet uttalades
optimistiska åsikter, och Augustinus och efter honom
Tomas från Aquino ansågo det varande som sådant
vara ett godt. Den antika filosofien var i det
hela optimistisk. Platon ansåg, att demiurgen kunde
skapa endast det bästa och skönaste. Leibniz
satte den radikala optimismen i system. Af de olika
möjligheterna kunde Gud som allgod och allsmäktig
förverkliga endast den bästa. Det onda, som vi tro
oss uppfatta, beror därför på begränsningen af vår
uppfattning; såge vi alltet, skulle vi också se,
huru detta har sin bestämda plats, där det bidrar
till det helas fullkomlighet. - Mots. pessimism
(se d. o.). S-e.

Optimist, anhängare af optimismen (se d. o.);
människa, som ser alla lifvets förhållanden från
den ljusa sidan; en, som väntar mycket af lifvet och
tror alla om godt, förhoppningsfull människa. Mots.:
pessimist. - Optimistisk, som hyllar
optimismen; förhoppningsfull, med ljus syn på lifvet.

Optimum (lat., "bäst") är inom naturvetenskapen
beteckningen för det tillstånd (temperatur, tryck
o. s. v.) hos ett föremål, under hvilket inom
detsamma en (kemisk, fysikalisk eller
fysiologisk) process försiggår bäst,
d. v s. fullständigast eller fortast.
H. E.

Opptimus maximus, lat. Se Juppiter och O. M.

Optimus vir, lat. Se O. V.

Option (lat. optio), val, valfrihet.
Se vidare Optant och Optionsrätt.

Optiones, lat. Se Legion, sp. 43.

Optionsrätt (lat. jus optionis, valrätt).
1. Jur., den rättighet, som i vissa fall tillkommer en
part att välja mellan olika behandlingssätt af
målet, t. ex. att bestämma, vid hvilken af flera
domstolar målet skall upptagas. - 2. Förv. a)
Rättighet för ränte- och tiondegifvare och -tagare
att under vissa förutsättningar välja mellan att
erlägga eller mottaga grundskatt in natura eller i
penningar. Denna betydelse har optionsrätten förlorat
genom de reformer, som grundskatterna undergingo
1855 och 1869. - b) Rättighet för arrendatorer
af kronans och åtskilliga allmänna institutioners
(universitetens, domkyrkornas m. fl.) egendomar att
vid skeende ny utarrendering mot erläggande af det
fastställda arrendevärdet få behålla arrendet, om de
sådant önska. Visserligen blef optionsrätten till
arrenden af kronolägenheter genom k. kung. 24 maj
1875 upphäfd, men på förekommen anledning infördes
den åter genom k. kung. 13 juli 1887, och
i sammanhang därmed insattes de i ämnet
nödiga bestämmelserna bland grunderna för
jordbruksdomänernas förvaltning. - Jämväl vid
afvittrings- och skiftesverken har ordet optionsrätt
fått användning, vanligen i betydelsen af en
hemmansegares rätt att under vissa förbehåll få
behålla mark, som ansetts tillhöra hemmanet,
men vid undersökning befinnes ligga utanför
hemmanets högsta tillåtna egovidd. - 3. Folkr.,
rätt för invånare i ett afträdt område att bevara
medborgarskap i det afträdande landet. Se vidare
Optant. 1-2. Kbg.

Optisk (grek. optikos), som har afseende på ljuset
och seendet; som är grundad på, hör till eller
handlar om optiken (se Optik). - Optiska antipoder,
kem. farm. Se Hyoscyamin. - Optiska dubbelstjärnor,
astron. Se Dubbelstjärnor. - Optiska instrument
kallas de instrument, medelst hvilka man kan se
föremål tydligare än med blotta ögat (glasögon,
kikare, mikroskop o. s. v.). - Optisk aktivitet. Se
Polarisation. - Optiska medelpunkten, fys. Se
Lins, sp 721. - Optisk anamorfos. Se Anamorfos. -
Optisk anomali. Se Kristallografi, sp. 1341. -
Optiska sensibilisatorer. Se Fotografi,
sp. 1000. - Optisk axel. Se Kristallografi,
sp. 1341. - Optisk isomeri. Se Isomeri, sp. 993. -
Optisk komparatör. Se Lissajous kurvor, sp. 759 -
Optisk orientering, krist., miner. I en optiskt
tvåaxig kristall ligga axlarna för den största och
den minsta elasticiteten i de optiska axlarnas plan,
hvarvid de sistnämndas spetsiga vinkel i somliga
kristaller ( = de optiskt positiva) halfveras af
axeln för den minsta, i andra (= de optiskt negativa)
af axeln för den största elasticiteten. Den tredje,
mellersta, elasticitetsaxeln står normalt mot de två
andras plan. I de rombiska kristallerna samman-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:36:18 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free