- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
797-798

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orale ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

29° s. br. samt 23° 25’ ö. lgd. Den förstnämnda (i
sitt öfversta lopp kallad Senku) upprinner på södra
sidan af Mont-aux-sources (omkr. 2,200 m. ö. h.),
flyter igenom Basutoland, bildar under en stor del af
sitt lopp gräns emellan Oranjefristatsprovinsen och
Kapkolonien, hvarunder den fr. h. upptar Caledon, som
likaledes upprinner vid Mont-aux-sources och under en
del af sitt öfre lopp bildar gräns emellan Basutoland
och Oranjefristatsprovinsen. Vaal skiljer denna
från Transvaal och upptar fr. h. Harts, fr. v. Vet
och Modder. Dess längd är 680 km. Den förenade
hufvudströmmen flyter i stora bågar på gränsen mellan
Kapkolonien i s. samt Griqualand West, Betsjuanaland
och Tyska Sydväst-Afrika i n. och faller ut i
Atlantiska hafvet under 28° 37’ s. br. Dess största
(periodiska) tillflöden äro fr. n. Hygap l. Molopo och
Stora Fiskfloden, fr. s. Brak och Hartebeest. Mellan
Hartebeests och Hygaps mynningar bildar O. en rad af
forsar och fall, af infödingarna kallade Aughrabies,
"hundra fallen", där flodytan sänker sig 120 m. på
en sträcka af 25 km. – O. är i sitt nedre lopp 2,4
km. bred (under regntiden 5 km.), men hoptränges
vid mynningen till 120 m. Vattenståndet växlar
efter nederbördsförhållandena och kan efter ett
starkt regnfall stiga 6–10 m. I allmänhet aftar
vattenmängden mot v. till följd af den starka
afdunstningen, och floden kan i sin nedre del
vanligen med lätthet öfvervadas. Därför har O. föga
ekonomiskt värde, och då den ofta strömmar mellan
höga cañonliknande stränder, är den ej heller
synnerligen lämpad för bevattningsändamål. O:s längd
från sin källa är omkr. 2,000 km. Dess flodområde
skattas till något mera än 1,000,000 kvkm.
(J. F. N.)

Oranjefristatsprovinsen [å-; eng. Province of the
Orange free state
] l. Oranjeflodskolonien, provins
i brittiska Sydafrikanska unionen, omfattande den
gamla, af holländska boers bildade Oranjefristaten,
d. v. s. landet mellan floderna Oranje (i s.) och
Caledon (i s. ö.), Drakbergen (i ö.), Vaal-floden
(i n.) och Griqualand West (i v.). 130,502
kvkm. Landet ligger i medeltal 1,500 m. ö. h. och
består hufvudsakligen af vågiga stäpper, begränsade
af enstaka höjder. Floderna upprinna i berglandet
i ö. och flyta till de ofvan nämnda gränsfloderna,
mestadels till Vaal, af hvars tillflöden Modder
river och Vet äro de ansenligaste; dock är ingen af
landets floder segelbar. Klimatet är mildt (16,2°
i årsmedium), sundt och torrt. Skog saknas nästan
alldeles, utom vid flodstränderna, som kantas af pil,
mimosaarter och andra sydafrikanska träd, samt i de
östra bergstrakterna. Däremot förekommer, i sht i
de södra och västra delarna, yppig gräsvegetation,
och på de väldiga stäpperna finnas ännu, om än i vida
mindre mängd än i forna tider, hjordar af flera slags
antiloper; däremot är giraffen utrotad och i det
närmaste äfven elefanten och noshörningen. Landet
lämpar sig hufvudsakligen för boskapsskötsel;
dock förekommer jordbruk i stigande grad i de
östligaste delarna. Ett särskildt ämbetsverk har
1901–12 haft till uppgift att underlätta skapandet af
jordbruksfarmer; hufvudsädet är hvete, som 1910–11
upptog en åkerareal af 90,400 har. Emellertid är
boskapsskötseln af mycket större betydelse. 1911
funnos
220,700 hästar, 1,286,000 nötkreatur, 8,6 mill. får
och 162,600 svin. – En annan viktig näringsgren
är bergsbruket, i sht genom prov:s rikedom på
diamanter, guld och stenkol samt salt. 1911
erhöllos diamanter för 1,6 mill. pd, stenkol för
137,600 pd. Sedan Sydafrikanska unionen bildades,
finnas inga uppgifter rörande varuomsättningen
med utlandet, utom med Storbritannien (1912 var
export från O. 1,150 pd och import 618,780 pd). –
Mynt, mått och vikt äro de engelska. Järnvägarnas
längd 1912 var 1,731 km. – Befolkningssiffran
steg 1911 till 528,174 (66,8 proc. färgade) och
hade sedan 1904 ökats med 36,3 proc. De största
kyrkosamfunden äro holländska reformerta kyrkan
(101,079 anhängare 1904), engelska episkopala kyrkan
(17,879 anhängare), metodistsamfundet (5,121) och
katolska kyrkan (3,286). Provinsstyrelsen lämnar
ett bidrag af 10,050 pd till kyrkliga ändamål. – Den
högre undervisningen står under unionens kontroll,
medan det primära och det sekundära skolväsendet
regleras af prov. Denna är delad i ett antal
skoldistrikt med hvar sin skolstyrelse (utsedd dels
af skolråden, dels af provinsstyrelsen). Hvarje
statsskola lyder under ett skolråd, som
bl. a. utser lärare. Alla barn få lära sig både
engelska och holländska. Religionsundervisningen
är rent historisk, och dogmatisk undervisning
är förbjuden under skoltimmarna, med mindre
föräldrarna i landsskolorna önska en sådan. En
offentlig flickpension finnes i Bloemfontein,
dessutom ett par andra privata. En normalskola,
afsedd äfven för öfningslärare, finnes, likaledes
i hufvudstaden dessutom en yrkesskola. Unionen
underhåller där en högskola (Grey university
college), en filial af universitetet i Kapstaden,
som är endast en examensanstalt. Provinsens utgifter
för undervisningen upptogos i staten för 1912–13
till 261,270 pd. O. har samma inre styrelseformer
som de andra provinserna i Sydafrikanska unionen (se
Natal). Till unionsparlamentets senat sänder O. 8 och
till dess underhus 17 led. Rättskipningen i högsta
instans utöfvas af unionens högsta domstol; under
den finnas kretsdomstolar i provinsen, vid hvilka
en led. af högsta domstolen presiderar. I första
instans döma dels öfverhetspersonerna i kommunen,
dels fredsdomare samt i brottmål en afdelning af
högsta domstolen, som sammanträder 4 gånger om året
i Bloemfontein. Som hela finansförvaltningen tillhör
unionen, har prov. inga andra inkomster än dem,
som unionen anslår för fullgörande af de åligganden
och förpliktelser, som tillkomma prov. Summan häraf
var finansåret 1912–13 632,500 pd. Någon skuld
har prov. icke. Den är delad i 24 distrikt. Dess
hufvudstad är Bloemfontein.

Historia. I början af 1800-talet var det område,
som nu upptages af O., en ödemark, bebodd
uteslutande af buschmän, hottentotter, betsjuaner
o. a. afrikanska folk. Mellan 1810 och 1820 började
farmare från Kaplandet gå öfver Oranjefloden, och
deras antal ökades betydligt genom de s. k. treks
(se Boerfolket, sp. 872), i sht under och efter
1836. 1848 proklamerade engelske guvernören i Kap
landet som engelsk besittning under namnet Orange
river sovereignty, och en brittisk resident tillsattes
i Bloemfontein. Detta framkallade stort missnöje,
och 1854 tilltvang sig O. frihet, och staten kallades
Oranje fristaten (holl. Oranje

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0429.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free