- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
819-820

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordalier ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

819

Ordbyggning-Ordenssamfund

820

egyptisk lexikograf! var B r u g s c h, "Hierogly- |
phisch-demotisches wörterbuch" (1867-82 i 7 bd). För
turkiska är hufvudarbetet R a d l o f f, "Ver-such
eines wörterbuchs der turkdialekte" (1893 ff.). En
stor tibetansk ordbok finnes af Jäschke (1881). De
viktigaste kinesiska ordböckerna för västerlänningar
äro E i te l, "Chinese-english dic-tionary in the
cantonese dialect" (1877-87, i 5 bd), Po le 11 i,
"Chinese and english dictionary" (ny uppl. 1905),
den af franska missionärer utgifna "Dictionnaire
chinois-fran9ais de la langue man-darine parlée
dans 1’ouest de la Chine" (1903) och Couvreur,
"Dictionnaire classique de la langue chinoise"
(1904). De mest bekanta japansk-europeiska ordböckerna
äro Hepburns (japansk-engelsk, 7:e uppl. 1903) samt S
a t o w s och Ischibaschi Masakatas (engelsk-japansk,
3:e uppl. 1904). F. ö. finns det flera ordböcker från
kinesiska till japanska och tvärtom. För afrikanska
(utom egyptiska), australiska och amerikanska
språk finnas ännu inga ordböcker i omfång eller
vetenskaplig betydelse jämförliga med förut, nämnda.
L11-

Ordbyggning, Ordbyggning sm e t o d e n. Se
L j u d m e t o d e n, sp. 860. Orddöfhet, med.
Se Afasi. Orden. Se Ordnar.

Ördenes [å’r-], stad i spanska prov. Coruna
(Galicien), mellan Coruna och Santiago de
Compo-stela. 7,260 inv. (1900). ^
J-F. N.

Ordensband, breda och i viss färg hållna band af
tungt sidentaft, hvari den täta varpen täcker
inslaget, så att bandet ter sig vattradt. Brukas
till uppbärande af ordensinsignier. Ordensbandsf
ly, zool. Se C a t o c a l a. Ordensbiskop.
Se Biskop, sp. 486, B i-skopsskrud och
Ordnar, sp. 830. Ordensdag. Se Ordnar, sp. 828,
830. Ordensdekoration. Se Ordnar. Ordensdräkt,
den särskilda, utmärkande dräkt, som är
föreskrifven för medlemmarna af en andlig orden
eller som vid högtidliga tillfällen bäres af
en riddarordens inne-hafvare. Inom de
svenska ordnarna ha nedannämnda ordensdräkter
tidigt varit fastställda, men lära icke
ha begagnats efter Oskar Ls kröning (1844). Dr
akterna, hufvudsakligen af siden och sammet,
hade ett tämligen öfverensstäm-mande
snitt (dock afvikande för led. af andliga
ståndet). För riddare af Serafimer-orden var
stora ordensdräkten (se fig.) hvit och svart,
den mindre serafimer-Stora serafimerdräkten.
dräkten i purpur-

och guldfärg. Kommendörer af Svärdsorden buro gul
och blå ordensdräkt, kommendörer af Nordstjärneorden
röd och hvit, kommendörer af Vasaorden grön och
hvit. Riddare af Karl den trettondes orden bära ännu
vid särskilda tillfällen inom frimurarorden en dräkt
i gult och hvitt med röda kors och puffar.

Ordensgeneral. Se Jesuitorden, sp. 1388.

Ordenshistoriograf (Historiograf vid K. M:ts
orden). Se Historiograf och Ordnar.

Ordenshus, borg eller annan byggnad, tillhörig
någon medeltida riddarorden, såsom tempelherrarna,
johanniterna m. fi. eller senare äfven munk-ordnar,
t. ex. jesuiterna. Namnet och saken förekomma ännu hos
flera "ordenssällskap", såsom frimurare, Coldinuorden,
godtemplare m. fl.

Ordenshärold. Se Ordnar, sp. 830.

Ordensinsignier (jfr Insignier), en riddarordens
dekorationer, bestående af ordensband, kors, stjärnor,
kedjor (jfr Ordnar); likaledes på dräkten burna
utmärkelsetecken för olika grader och värdigheter i
ett ordenssamfund (se d. o.).

Ordenskansler. Se Ordnar, sp. 830.

Ordenskapitel. Se Kapitel 3 och Ordnar.

Ordenskaplän. Se Ordnar, sp. 830.

Ordenskarta, en samling afbildningar af ordnar. En
sådan, i inskränkt mått, meddelas i form af plansch
till art. Ordnar.

Ordensmarskalk. Se Marskalk, sp. 1080.

Ordensmynt, myntv., kallades de mynt, som
johanniterna med stöd af sin suveränitet öfver
Rhodos och sedermera Malta präglade, t. ex. den
s. k. aspro (med stormästaren på knä framför
korset). De gjordes slutligen af 20V2 karats guld
med inskriften Hospitalis et Sancti Sepul. Hierusal.,
såsom "doppia" (8,22 gr.), "oncia" (29,682 gr.) och
"scudo" (12,ii7 gr.). Tyska orden i Preussen lät
förfärdiga silfverbrakteater (Moneta domi-norum
Prussie) af olika värde, likaså svärdsriddarna i
Livland. Af annat slag äro de s. k. o r-densthaler,
mynt med afbildningar af höga ordnars insignier,
t. ex. de af Fredrik I präglade med Svarta
örnsordens kedja och devisen Suum cuique.
J-c-

Ordensmästare, högste styresmannen inom en andlig
riddarorden, särskildt chefen för svärdsrid-darorden
(ty. Meister deutsches ordens zu Liffland,
lat. ordinis equestris Theutonicorum in Livonia
magister).

Ordensofficia’nt. Se Officiant o. Ordnar, sp. 830.

Ordensregel, ordningsstadga, som samtliga ledamöter
af en munkorden eller andlig riddarorden äro förbundna
att städse efterlefva.

Ordenssamfund, Ordenssällskap, slutna sällskap med
hemligt ceremonisystem, och verkande antingen för
praktiskt människovänliga mål samt inbördes nytta
och sällskapstrefnad (såsom Frimurarorden från
1721, Oddfellows fr. 1740-talet, Timmermansorden
i Sverige fr. 1760, Coldinuorden där från samma
tid, Franciskanorden därstädes på 1780-90-talen,
Neptuniorden fr. 1812, Godtemplarorden fr. 1851) eller
för vittra öfningar (såsom Palmorden och Pegnitzorden
på 1600-talet i Tyskland, Tankebyggare 1753-63, Utile
dulci 1766-95), för åminnelse af förfädrens bragder

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0442.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free