- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
839-840

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordnar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Storbritannien och Irland. »Strumpebandsorden
(eng. Order oj the garter) 1. Den lysande Sankt
Georgsorden, et. 1350. Se Strumpebandsorden. -
Bath-orden (eng. Order of the bath),
st. 1399. SeBathorden. - Tistelorden (eng. Order
of the thistle) 1. Sankt Andreasorden, st. 1687
för Skottlands adel. Se Ti stel orden.-Sankt
Patriksorden(eng. Order of St. Patrick), st. 1783
för Irlands adel. Se Patriksorden. - Sankt Mikaels
och Sankt Georgsorden (eng. Order of St Michael and
St George), förk. C. M. G., st. 27 april 1<U8 (statut
12 aug. s. å.) af prinsen-regenten, sedermera konung
Georg IV för de infödde på Joniska öarna och Malta och
brittiska undersåtar i kronans tjänst i Medelhafvet,
efter förlusten af Joniska öarna utvidgad (1868 och
1877) till att gälla Det förenade konungarikets
undersåtar, som gjort kronan utmärkt tjänst i
kolonierna och i utrikesärenden. Ordenstecknet
är ett hvitemaljeradt sjuarmadt kors med krona,
i midtskölden ärkeängeln Mikael och i blå ring
däromkring devisen Auspicium melioris avi ("Löfte
om bättre tid"). - Indiens stjärna (eng. Order of
the står of India), st. 23 febr. 1861 af drottning
Viktoria; 3 kl. Dekorationen är en kedja af lotus,
palmgrenar samt röda och hvita rosor med kejserlig
krona i midten; vid kedjan hänger ordenstecknet, en
kaméartad i onyx skuren profllbröstbÄd af drottning
Viktoria i en genombruten oval med devisen Heaven’8
light our guide ("Himmelens ljus vår vägvisare") och
därofvanför en stjärna af diamanter. Ordensstjärnan
består af en midtsköld med en diamantstjärna,
hvarifrån utgå gyllene strålar, och hvi-lande på ett
hvitkantadt blått band, som innehåller den ofvannämnda
devisen. Stormästare är vicekonungen af Indien. -
Kejsardömet Indiens orden (eng. Order of the Indian
empire), et. l jan. 1878 af drottning Viktoria; 6
kl. - Kungliga Viktoriaorden (eng. Royal Victorian
order), st. 23 april 1896 af drottning Viktoria för
tjänster åt drottningens och hennes efterträdares
per-Boner; 6 kl. - Förtjänstorden (eng. Order of
merit), st. 8 aug. 1902 af konung Edvard VII vid hans
kröning efter mönstret af den ofvannämnda preussiska
"Pour le mérite", för utmärkta civila eller militära
tjänster, för storverk inom vetenskap, konst och
litteratur; de brittiske ledamöternas antal är
inskränkt till 24. - The Distinguished service order
("Orden för utmärkt förtjänst"), st. 6 sept. 1886 af
drottning Viktoria för arméns och flottans officerare;
l kl. - The Imperial service order, st. 26 juni 1902
för civila tjänstemän; l kl. Ledamöterna ha rätt att
sätta ordens initialer (I. 8. O.) efter sitt namn. -
Kvinnoordnar äro: Kungliga Viktoria- och Albertsorden
(eng. The Royal ordet of Victoria and Albert), st. 10
febr. 1862; 4 kl., och Kejserliga indiska kronorden
(eng. The Imperial order of the crown of India),
st. 31 dec. 1877; l kl.

Sverige. Se sp. 829-830.

Tunisien. Husseinitorden, st. 1839 af be j en Sadi
Ahmed, uppkallad efter den i Tunisien regerande
Hus-eeindynastien; l kl. - Nischän-i-iftichär
("Berömmelseorden"), st. 1850 af bejen Sadi Ahmed;
6 kl.

Turkiet *Nischän-i-Medjidije (Medjidijeor-den),
st. 20 sept. 1851 af sultan Abd-ul-medjid; 5
kl. Dekorationen, af silfver, framställer en sol
med sju strål-grupper, hvilkas mellanrum utfyllas af
halfmånar med en femuddig stjärna inuti. Den i guld
och purpur emaljerade midtskölden visar stiftarens
namn och en turkisk inskrift, som i öfv. lyder: "Nit
och uppoffrande trohet". Det hela krönes af en större,
röd månskära, som omsluter en stjärna och utgör fäste
för det purpurröda, grönkanta-de ordensbandet. -
Nischän-i-Osmanié (Osmanié-orden), st. 4 jan. 1869
af sultan Abd-ul-asis; 4 kl. Dekorationen utgöres
af en gyllene, grönemaljerad stjärna med sju
uddar och i dessas mellanrum briljanterade
silf-verstrålar samt en rödemaljerad midtsköld
med inskrift, det hela krönt af en half måne,
som omsluter en stjärna. Ordenstecknet bäres i
grönt band med röda kanter. - Nischan-i-iftichär,
st. 1831. Se Nischän. - Ni-schan-i-imtijäz,
st. 1879. Se Nischän. -Nischän-i-schefkat,
kvinnoorden, st. 1878. Se Nischän. - Kejserliga
husordnar äro Hanedan (Khanedan)-i-Ali-Osman(1895)
och Ertogrul (1903). Ungern. Se Österrike-
öngern. Waldeck. Civilfört j änstorden, st. 8
juli 1857 af furst Georg Viktor; 6 kl. -
Militärförtjänstkorset, it. 14 juni 1854 af densamme.

Venezuela. Bolivars bysts orden (Bolivarorden), st. 12
febr. 1825 af Perus kongress, antagen 11 mars 1854 af
J. G. Monagas, president i Venezuelas förenta staters
kongress; 5 kl.

Württemberg. Wtirttembergska kronorden, st. 23
sept. 1818 af konung Vilhelm I genom sammanslagning af
Gyllene Örns orden med Civilf ört j änstorden; 5 kl. -
Fredriksorden, för civila och militära förtjänster,
st. l jan. 1830 af konung Vilhelm I till minne af
hans fader konung Fredrik; 5 kl. Ordenstecknet, som
bäres i blått band, utgöres af ett hvitemaljeradt kors
med guldstrålar mellan armarna; i midtfältet konung
Fredriks bröstbild omgifven af en blåemalj erad rand
med inskriften: Friedrich könig von Württemberg
. på baksidan, på hvit botten, står Dem verdienst
("Åt förtjänsten") och på den blå randen Fredriks
valspråk: Gott und mein recht ("Gud och min rätt");
för de lägre graderna ett krönt F; rid-darkorset af
2:a kl. är af silfver och utan strålar. - Olgaorden,
för män och kvinnor, st. 27 juni 1871 af konung Karl
I och uppkallad efter konungens gemål, Olga; l kl.

Österrike-Ungern. »Gyllene skinnet (se d. o. och
ordensplanschen), st. 1429. -Maria-Teresiaorden,
militärfört j änstorden, st. af kejsarinnan
Maria Teresia 18 juni 1757, till åminnelse af det
s. d. utkämpade slaget vid Kolin; 3 kl. Innehafvarna
kunna göra anspråk på friherrediplom. Ett
stort antal årliga pensioner finnes för deras
räkning, och efter deras död få änkorna uppbära
halfva pensionen. Ordenstecknet är ett guldkantadt
hvitemaljeradt fyraarmadt kors, med en rund midtsköld,
på hvilken synes ärkehertigliga österrikiska vapnet
med omskriften Fortitudini ("Åt tapperheten"), medan
sköldens frånsida bär inom en lagerkrans bokstäfverna
M. T. F. (Maria Teresia Franciscus). Ordensbandet
är vall-morödt med en hvit rand midterst. -
Ungerska Sankt St e f an s or den, st. 5 maj 1764
af kejsarinnan Maria Teresia till minne af Ungerns
förste kristne konung Stefan, näst Gyllene skinnet
monarkiens förnämsta orden; 3 kl. Ordenstecknet är
ett grönemaljeradt kors med röd midtsköld ; i denna
står på en på ett grönt berg hvilande gyllene krona
ett patriarkalkors, i silfver, omgifvet af M. och
T. och med omskriften Publicum meritorum pramium
("Förtjänstens offentliga belöning"); på frånsidan
står, inom en eklöfskrans, STO . ST . El. AP . (Sancto
Stephano Regi Apostolico). Bandet är rödt med gröna
kanter. Innehafvarna af storkorset bära titeln
"konungens kusin".
– Leopoldsorden, civil- och
militärförtjänstorden, st. 8 jan. 1808 af kejsar
Frans I till åminnelse af hans fader, kejsar
Leopold H; 3 kl. Tecknet, ett krönt, åtta-uddigt,
rödemaljeradt kors med hvit infattning
och, mellan uddarna, eklöf med ollon, visar på
midtsköldens framsida bokstäfverna F. I. A.
(Franciscus Imperator AustritB’ "Frans, kejsare af
Österrike"), omgifna af orden Integritati et merito
("Åt rättskaffenshet och förtjänst"), och på dess
baksida, inom en eklöfskrans, Leopolds valspråk
Opes regum corda subditorum ("Begenternas rikedom
undersåtarnas hjärtan"). Bandet är rödt, med
hvit kant.
- Järnkroneorden, st. 5 juni 1805 af kejsar
Napoleon I efter hans kröning till konung af
Italien, fick sitt namn (it. Ordine della corona di
ferro) efter Järnkronan (se d. o.). Den upphäfdes
1814, efter Napoleons fall, men återupplifvades
12 febr. 1816 af kejsar Frans I af Österrike; 3 kl.
Ordenstecknet framställer en bild af järnkronan och
öfver denna den kejserliga dubbelörnen; på örnens
bröst är en mörkblå emaljerad sköld med ett gyllene
F.; på frånsidan står årtalet 1818. Tecknet bäres i
guldgult band med mörkblå kanter. - Frans Josefsorden,
för civila förtjänster, st. 2 dec. 1849 af kejsar
Frans Josef; 4 kl. Tecknet, som bäres i
rödt band, utgöres af ett rödt kors, på hvars
runda hvita midtfält stå bokstäfverna F. J.
(Frans Josef); mellan korsets fyra armar synes
den gyllene, delvis svartemalje-rade, krönta
dubbelörnen, som i båda näbbarna håller en kedja,
mellan hvars länkar på nedre delen af korset står
devisen Viribus unitis ("Med förenade krafter"). -
Elisabetsorden, militärorden, st. 1750 af kejsarinnan
Elisabet Kristina (Karl VI:s änka), förnyad
af hennes dotter, Maria Teresia, 1770 under namnet
Elis a b et- T e-resianska militärstiftelsen; l kl.
Riddarnas antal är endast 21. - Elisabetsorden, för
kvinnor, st. 17 sept. 1898 af kejsar Frans Josef I
till minne af hans aflidna gemål och till ära för
hennes skyddspatronessa Elisabet den heliga; 4 kl.

*



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0456.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free