- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
841-842

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

841

Ordning-Ordonnans

842

Ordning. 1. (Lat. ofrdo, plur. ofrdines) Bot., dels
detsamma-som familj (se d. o.), dels en afdelning
i någon af sexualsystemets eller det naturliga
systemets klasser. - 2. Sjöv. Se F o r m e-r i n g
och Jaktordning. 1. G. L-m.

Ordning och tukt utgör ämnet för åtskilliga
föreskrifter i läroverksstadgan af 18 febr. 1905
(§§ 50-55). Där förordnas om lydnadsplikt af
lärjungarna i förhållande till rektor och lärare,
sämja med kamrater, punktlighet, ordentlighet
och uppmärksamhet. Vidare föreskrifves, huru genom
lärjunges förvållande skadad materiel skall ersättas
samt huru uppsikten öfver lärjungarna inom lärorummet
skall för läraren underlättas genom bland lärjungarna
utsedda ordningsmän, en för hvar klass. Naturligtvis
inskärpes nödvändigheten af, att lärjungarna
uppföra sig anständigt inom och utom läroverket,
särskildt i fråga om allmänna förlustelser. Slutligen
behandlas de olika straff graderna för lärjungarna:
varning, anmärkning, kroppsaga (manliga lärjungar
i de fem nedersta klasserna) och förvisning
från läroverket på kortare eller längre tid.
J- C.

Ordningsman. 1. Förv., en i åtskilliga administrativa
författningar förekommande benämning på personer,
som antingen beklädts med viss politi-myndighet
inom annan ort än stad eller för viss del af
befolkningen (t. ex. bland lapparna), eller
eljest gjorts till organ för särskildt anordnad
ortsstyrelse. - 2. Skolv. Se Ordning och tukt.
1. Rid.

Ordningsmål, jur., kallas i 1812 års
tryckfrihetsordning § 4 mom. 4 vissa mål
ang. åsidosättande af gifna kontrollföreskrifter
rörande boktryckerier och bokhandel, nämligen dels mål
om underlåten anmälan af boktryckerirörelse enligt
T. F. § 1: s, dels mål om föryttring af tryckta
skrifter, hvarå boktryckarnamn, tryckningsort
och årtal ej äro utsatta, dels slutligen sådana
ekonomiska mål, som "enligt något framdeles
tillgörande boktryckeri- och bokhandelsreglemente"
- hvilket dock ej kommit till stånd - kunna utan
rubbning af föreskrifterna i T. F. läggas under
pröfning af chefen för Justitiedepartementet på sätt,
som om de båda första kategorierna är i T. F. § 4:4
stadgadt. Justitiedepartementets chef har här makt
att, efter pröfning af anmäld öfverträdelse, genast
pliktfälla, hvarefter besvär kunna af den pliktfällde
anföras hos K. M:t i Justitierevisionsex-peditionen,
d. v. s. hos Högsta domstolen. Rid.

Ordningsstadga, till reglering af orternas
politie-förhållanden på ett för hela riket enhetligt
sätt, har af K. M:t utfärdats 24 mars 1868, dock med
giltighet blott för städerna och vissa orter med mera
sammanträngd befolkning samt i vissa fall äfven för
annan landsbygd; i öfrigt gäller för landsbygden,
hvad vederbörande K. M:ts befall-ningshafvande,
jämlikt landshöfdinginstruktionen af 10 nov. 1855,
därom kan förordna. Ordningsstadgan för rikets
städer afser att fastställa vissa allmänna grunder
för ordnandet i tätare bebyggda samhällen af
trafiken, handeln och rörelsen, förlustelser och
tillställningar för allmänheten, renhållning m. m.;
därjämte bestämmer den, af hvem polismyndigheten
i orten skall utöfvas äfvensom på hvad sätt dels
ytterligare ordningsföreskrifter må kunna ges, dels
klagan öfver polismyn-

dighets och andra myndigheters beslut
härom eller åtgärder till gällande
föreskrifters förverkligande må föras.
Rld-

Ordningstal, mat. Se Räkneord.

Ordo (lat., plur. ofrdines), rad, följd, afdelning,
ordning. 1. Polit., samhällsklass, stånd (t. ex. de
tre hufvudklasserna hos romarna: senatorer, riddare
och plebejer). O. municipalis. Se 0. M. -

2. Krigsv., manipel 1. dubbelcenturia
(afdelning af romerska infanteriet), anförd af en
centurion. -

3. Munkorden, nunneorden; det kyrkliga
ämbetet. - Ordines majores et minöres, "de högre
och lägre kyrkliga ämbetena", de benämningar,
under hvilka den äldre kyrkans tjänstemän sorterade
och som bibehållit sig i romersk-katolska kyrkan,
dock egentligen blott till namnet. Dessa benämningar
uppkommo under 200-talet, då de kyrkliga ämbetena
började utbildas. Skolastikerna systematiserade
dem till sju; tre voro ordines majo-res och fyra
ordines minores (se K l e r u s). Denna indelning
stadfästes af Tridentinska mötet. Biskopsämbetet med
sina olika gradationer står öfver dessa "ordines".
- 0. missas. Se Kyrkohandbok, sp. 487, och
Högmässa. - 0. roma-n u s, det gemensamma namnet
på romersk-katolska kyrkans kyrkohandböcker, som
innehöllo föreskrifter för olika slags kyrkliga
handlingar, liturgiska och andra till kulten
hörande m. m. Dessa kyrkohandböcker ha utgetts
under olika tider, mellan 400- och 1400-talen, och
räknas till 15, hvar och en betecknad med den siffra,
som är«dess ordningsnummer, d. v. s. 0. romanus
I, 0. r. II o. s. v. Redan på 1200-talet började
dock 0. r. utbytas mot Ceremoniale romanum. I den
grekisk-katolska kyrkan är en sådan systematisering
icke genomförd, ej heller i de protestantiska
kyrkorna, som redan i början af skaffade indelningen
i ordines. 3. 3. P.

Ord och bild, illustrerad månadsskrift,
uppsattes af firman P. A. Norstedt & söner, som
var förläggare för första årgången (1892), och
öfvertogs därefter af Aktiebolaget Ord och bild,
som fr. o. m. 1893 förlagt densamma. Redaktör och
ansvarig ut-gifvare är från tidskriftens början
Karl Wåhlin. Tidskriften har redaktionsfilialer
i Helsingfors, Kristiania och Köpenhamn, hvilka
förestås (1912) af resp. G. Castrén, A. Jynge och
K. Behrens. Årgången omfattar minst 42 ark och 24
plansch-bilagor och utkommer i 12 häften med 3-4
ark och 2 planscher i hvarje. Prenumerationspriset
var i början 10 kr., men höjdes 1897 till 12
kr. Tidskriftens uppl. är 4,500 ex. "Ord och bild",
som vill "påkalla ej blott våra egna landsmäns,
utan äfven stamfränders uppmärksamhet för det lif,
som lefvats och lefver inom våra landamären, på
samma gång som den vill rikta uppmärksamheten på de
hufvudsakliga kulturföreteelserna inom grannlanden
och derutanför inom hela den bildade verlden", har
åtnjutit medverkan af de allra fleste af samtidens
framstående svenska och ett stort antal finska, norska
och danska författare och konstnärer (se författar-
och konstnärsregistret i 20 :e arg.). Genom den höga
halten af flertalet litterära och konstnärliga bidrag
har tidskriften kommit att intaga en mycket betydande
plats i den svenska periodiska litteraturen.

Ordonnans [-na^s], fr. ordonnance (af lat. ordinäre,
ordna, förordna), krigsv., betecknade urspr, i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Feb 10 02:27:09 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0457.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free