- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
913-914

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orley ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

913

Orlovare-Orlovskij

914

målsdomare i Bjezjetsk (nuv. guv. Tver). Hans sonson,
Grigorij Ivanovitj 0. (d. 1746), guvernör i Novgorod,
var fader till fem söner, som under Katarina II :s
regering gjorde sig mycket bemärkta. - 1. Grigorij
Grigorjevitj, furst 0., f. 1734, d. 1783, en af
Katarina ILs älskare, egnade sig åt den militära
banan. Då han under Sjuåriga kriget (1756-63) af
en tillfällighet skickats från krigsskådeplatsen
till Petersburg, föllo dåv. storfurstinnan
Katarinas blickar på hans manliga skönhet, och
han blef Stanislaus Po-niatowskis efterträdare i
hennes gunst. Han var en af Katarinas förtrogna vid
utförandet af den kupp, som 1762 satte kejsarkronan på
hennes hufvud, samt erhöll ofantliga besittningar och
de högsta värdigheter. Så t. ex. blef han 1762 - jämte
sina bröder - grefve och 1766 generalfälttygmästare
samt hugnades 1772, på Katarinas föranstaltande,
med tysk riksfurstlig rang. Någon tid närde han
förhoppning om att bli Katarinas gemål, men denna
plan stötte på motstånd hos den högre aristokratien,
som anfördes af Panin. Likaså drömde 0. fåfängt om
ett kaspiskt eller grekiskt konungarike. Alltför rå
och egensinnig för att i längden kunna bibehålla sin
personliga ställning hos den lidelsefulla kejsarinnan,
undanträngdes han till sin grämelse omsider af
Potemkin och andra. Vid ett öfvergående närmande
1772 mottog han dock bland andra gåfvor det präktiga
marmorpalatset i Petersburg. S. å. förskaffade han
Katarina den ryktbara diamant, som bär hans namn
och numera pryder ryske kejsarens spira. 1777 gifte
0. sig med en kusin; han blef 1781 sinnessjuk. Från
hans förbindelse med Katarina härstammar den grefliga
familjen Bobrin-skij.-2. Aleksej Grigorjevitj 0.,
grefve, den föregåendes broder, f. 1735, d. 1808,
deltog synnerligen verksamt i revolutionen 1762
och tryggade härskarskiftet genom att verkställa
Peter III:s af-dagatagande. Efter fredsbrottet med
Turkiet 1768 blef han generalamiral för den flotta,
som från Östersjön afsändes till grekiska arkipelagen,
framkallade en sedermera illa understödd resning bland
grekerna genom att inge dem öfverdrifna förhoppningar
samt tillräknade sig utan synnerlig orsak förtjänsten
af ryska flottans lysande framgång vid Ohios och
de turkiska skeppens uppbrännande i Tjesmeviken
(1770), efter hvilken tilldragelse han fick binamnet
Tjesmenskij. Potemkins växande gunstlingskap hos
Katarina lärde 0. sig aldrig åse med jämnmod. Då Paul
kom på tronen (1796) och Peter III:s lik med stor
högtidlighet flyttades från Alexander-Nevskiklostret
till Peter-Paulsfästningens kyrka, tvangs 0. att
fungera vid denna ceremoni och behandlades i öfrigt
med otvetydigt förakt. Han begaf sig till utlandet
och återkom först efter Alexander I:s tronbestigning
(1801). Hans dotter Anna (d. 1848), som ärfde en
ofantlig förmögenhet, kom under inflytande af arki-

mandriten Fotij och drog sig tillbaka till
kloster-lifvet. - 3. Aleksej Fedorovit j, furst 0.,
naturlig son af en broder till 0. l och 0. 2, Fe
dör (f. 1741, d 1796), f. 1786, d. 1862, ådagalade
som regementschef stor energi vid Decemberupprorets
undertryckande (1825), belönades med greflig värdighet
och åtnjöt under Nikolaus’ hela lifstid hans fullaste
förtroende. 1828-29 förde han en kavalleridivision mot
turkarna och afslöt freden i Adrianopel, hvarefter
han brukades i flera maktpåliggande beskickningar:
1831 till Polen, 1832 till Haag och London samt 1833
till Turkiet, där han under det af Egyptens pascha
framkallade trångmålet förmådde sultanen till den för
Ryssland gynnsamma traktaten i Unkjar-Skelessi. Han
blef därefter general af kavalleriet, medlem af
riksrådet och 1844, efter Benkendorfs död, chef för
polisväsendet. 1854 sändes han till Wien för att söka
draga Österrike öfver på Rysslands sida i Krimkriget,
nedlade efter Nikolaus’ död (1855) chefskapet öfver
gendarmeriet, men sändes 1856 till fredskongressen
i Paris och erhöll s. å. presidiet i riksrådet och i
ministerrådet samt furstlig värdighet. - 4. Michail
Fedorovitj 0., den föregåendes broder, militär,
politiker, f. 1788, d. 1842, var flygeladjutant
hos Alexander I under fälttågen mot Napoleon,
men slöt sig sedermera till de kretsar inom ryska
armén, som intresserades af frågan om en reform
af Rysslands statslif i konstitutionell riktning,
och aflägsnades därför som divisionsgeneral till
sydarmén. 1825 arresterades han som "de-kabrist",
benådades 1826, men förvisades till sina gods. -
5. Nikolaj Aleksejevitj, furst 0., den föregåendes
^on, diplomat, f. 1828, d. 1885, förlorade 1854 som
öfverste ena armen och ena ögat vid belägringen af
Silistria. Han hyste liberala politiska tänkesätt och
yrkade mildhet mot Polen, egde vetenskaplig bildning
samt skref ett arbete öfver Preussens fälttåg 1806
(Otjerk trechnedjelnago po-choda Napoleona protiv
Prussii v 1806 g., 1856). 1861 utnämndes han till
faderns efterträdare som generaladjutant hos kejsaren
och befordrades 1878 till general af kavalleriet,
men användes sedan 1860 oafbrutet på diplomatiska
poster, såsom i Bruxelles (1860-70), hos franska
republiken (1872-84) och slutligen i Berlin. -
6. Vladimir D a v y-d o v, grefve O.-Davydov,
dotterson af en yngre broder till 0. l och 0. 2,
f. 1809, d. 1882, fick 1856 tillåtelse att upptaga
namnet 0. och grefve-titeln. Han gjorde sig känd som
ledare för motståndet mot lifegenskapens upphäfvande
och var ordf. för Moskvas adel, då denna 1865 begärde
en statsförfattnings införande. - Icke besläktad med
denna familj 0. är en kosackfamilj 0., som 1801 fick
greflig värdighet, på grund af ett gifte kallar sig
O.-Denisov och i tre släktled gett hetma-ner åt de
donske kosackerna. l-6. (A-d J.)

Orlovare, Orlovtrafvare, berömd rysk trafvarhästras
af korsning mellan arabiskt och holländskt blod (se
H ä s t e n, pl. II, fig. 3), som härstammar från
stuteriet Chrenovoj (se d. o.), grundlagdt 1778 af
grefve Aleksej Orlov (se Or lo v 2). 1845 öfvergick
stuteriet i statens ego, och därefter började
trafvarstuterier anläggas i alla delar af ryska riket.
B. C-m.

OrloVskij [ar-], Boris Ivanovitj, rysk skulptör,
f. 1793, d. 1837, studerade vid akademien

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0493.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free