Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ortodoma ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
979
Ortsisomeri-Orust
lokaliseringsmekanism, som ingår i dessa
sinnen. Beröras två punkter på huden på tillräckligt
af-stånd från hvarandra, t. ex. med två cirkelspetsar,
erhåller man två förnimmelser, som kunna vara
hvarandra f. ö. fullkomligt lika, men som skiljas åt
"i rummet". För att beteckna olikheten mellan de
två förnimmelserna säger man, att de ha olika l ok
a l tecken (se d. o.). En sinnesyta, t. ex. huden
eller näthinnan, innehåller ett antal skilda
nervändelement, genom ledningsbanor förbundna med
storhjärnsbarken. Vi kunna nu tänka oss, att ett
antal sådana nervändelement har en gemensam bana till
hjärnbarken. Om det ena eller andra af dessa element
retas, resulterar detta i samma retningsprocess
i storh järnsbarken. De sinnesförnimmelser, som
utlösas från dessa element, måste samtliga få samma
lokaltecken, och någon möjlighet att skilja dem
åt i rummet föreligger icke. Tillsammans bilda
dessa nervändelement en "känselkrets". Vi kunna
nu tänka oss en sinnesyta uppdelad i flera sådana
känselkretsar af olika form och utsträckning, hvar
och en kännetecknad af sitt lokaltecken. Ju finare
denna mosaik af känselkretsar är, desto finare är
den ifrågavarande sinnesytans ortsinne, och desto
större "upplösningsförmåga", d. v. s. förmåga
att urskilja detaljer, medger densamma. Med
tillhjälp af det ofvan antydda cirkelspetsförsöket,
angifvet 1829 af E. H. Weber, kan man bilda sig
en föreställning om känselkretsarnas storlek på
olika hudområden. Å bålen måste cirkelspetsarna
aflägsnas flera cm. från hvarandra för att
kännas åtskilda, under det att 2 mm. af stånd
är tillräckligt på fingertopparna. Läsningen af
blindskriften (se Blindundervis-ni n g) illustrerar
"upplösningsförmågan" och "ortsinnets finhet" på
dessa senare ställen. J- E. J-n.
Ortsisomeri, kem. Se Isomeri, sp. 992.
Ortsteln [å’rtstajn], ty., geol. Se Al.
Ortstid, astron. Se Tid.
Ortstillägg, förv., aflöningstitel, som jämte
lön, tjänstgöringspenningar och ålderstillägg
ingår i vissa af de för statens verk och
tjänstemän genom senare årens löneregleringar
fastställda lönestater. Då ortstillägget afser
att i någon mån afpassa löneförmånerna efter
lefnadskostnaderna i olika orter, förekommer
detsamma endast för tjänstinnehafvare, hvilkas
tjänstgöring är förlagd till de dyraste orterna.
C. v. O.
Ortstrid, krigsv. Se Lokalstrid.
Örtunez de Calahorra [årto’njeth de kalaå’rra],
Diego, spansk författare, f. i Najera (Logrono),
(födelse- och dödsår ej kända), lefde i senare
hälften af 1500-talet, har en plats i spanska
litteraturen genom riddarromanen Espejo de Prindpes
y cavalleros etc. (l:a d. 1562, 1580 och 1617;
2:a d. hade till författare Pedro de la Sierra,
3:e och 4:e d. Marcos Martinez). Komanen hör till
de mest långtrådiga och tålamodspröfvande i sin
genre och blef äfven föremål för Cervantes’ kritik.
Ad. H-n.
Ortviken, ångsåg med 15 ramar, 3 kant-
och 1 stafverk, 5 hyflar och 4 klyfsågar,
sulfitfabrik och lastageplats i Sköns socken,
Västernorrlands län, 3 km. från Sundsvall,
tillhöriga Skönviks aktiebolag. Årlig tillverkning
vid sulfitfabriken omkr. 17,000 ton torr
sulfitmassa. Taxeringsvärde 1,750,000 kr. (1912).
Wbg.
Ortygia (grek. V^rvyla, lat. Ortygla). 1. Forntida
poetiskt binamn för ön Delos och äfven för gudinnan
Artemis såsom född på denna ö. Äfven andra orter
(däribland en tempellund vid Efesos), som af
sagan sattes i förbindelse med Artemis’ födelse,
ha burit detta namn. - 2. En ö, på hvilken den
äldsta delen af staden Syrakusai på Sicilien var
belägen. Det nuv. Siracusa ligger h. o. h. på denna ö.
l o. 2. A. M. A.
Orty’gion, zool. Se Vaktelsläktet.
Ortygométra, zool, Se Ängsknarrsläk-tet.
Oruba, ö. Se Aruba.
Orubbadt bo, jur. Då efter förordnande af afliden
make den efterlefvande har fått behålla boet i dess
helhet, utan skifte med barn eller andra arfvingar,
säges han "sitta i orubbadt bo". Ett sådant
förordnande göra äkta makar vanligen ömsesidigt
i s. k. inbördes testamente (se d. o.). I regel
innefattar det endast ett uppskjutande af skiftet
efter den aflidne, vare sig detta skall ega rum enligt
testamentariska bestämmelser eller i den ordning,
som lag stadgar. A. W.
Oruro [åro’rå]. 1. Departement i västra Bolivia,
omfattande en stor del af den svala och flerstädes
vattenfattiga, ofruktbara och salthaltiga högslätten
(Bolivias puna), som fordom varit en enda stor sjö,
samt östra sidan af kust- och en del af den inre
Andeskedjan, omkring sjön Aullagas och nedre delen
af dess tillflöde från Titicaca, Desaguadero. 49,153
kvkm. 96,411 inv. (1906). Dep. har en medelhöjd af
3,700–3,900 m. ö. h. Det är synnerligen rikt på malmer
(silfver-, tenn-, kvicksilfver- m. m.), men jordbruket
är af underordnad roll. - 2. San Feli’pe de Asturia de
O.) Hufvudstad i nämnda dep., omkr. 3,700 m. ö. h., 12
km. ö. om Desaguadero. 23,800 inv. (1906). Den anlades
i slutet af 1500-talet med anledning af traktens rika
silfvergrufvor och hade en tid ända till 70,000 inv.
1 o. 2. (J. F. N.)
Orust, ö i Skagerak, den största på Sveriges
västkust, tillhörig Göteborgs och Bohus län,
skiljes från fastlandet genom Hafstensfjorden med
dess fortsättningar Koljö- och Ellösefjordarna åt
v. samt Hasselö- och Hallsefjordarna åt s. och från
Tjörn genom Stigfjorden. Arealen af O:s östra och O:s
västra härad (således med inräkning af kringliggande
småöar) är 400,28 kvkm. (hvaraf O. ensamt utgör
336,4 kvkm.) och folkmängden 19,701 inv. (1912). Ön
är genom flera bergsträckningar delad uti många
från hvarandra mer eller mindre skarpt åtskilda
dalgångar af jämförelsevis blott föga stor bredd,
hvadan ön eger en öfvervägande klippnatur. Jordmånen
uti dessa dalgångar är emellertid mycket fruktbar, och
ön eger äfven ett ganska utveckladt landtbruk. Skog
finnes endast på några ställen till mer än husbehof,
och stora delar af öns bergsträckningar äro alldeles
kala. Om än landtbruket utgör O:s främsta näring,
så är denna ö dock mest utmärkt genom sin betydande
sjöfart och sitt storartade hafsfiske. Det för hela
O:s och Tjörns domsaga gemensamma tingsstället är
beläget vid Svanesund på öns östra sida. Ön O.,
hvilken tillsammans med den s. om densamma liggande,
betydligt mindre ön Tjörn utgör eget fögderi (Orusts
och Tjörns fögderi) och egen domsaga inom Göteborgs
och Bohus län samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
