- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1029-1030

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oskars hamn ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1029

Osmund-Osorkon

1030

som omgestaltat den fysikaliska och allmänna kemien
(jfr Kemi och Lösning). Äfven den fysiologiska
forskningen har haft ovärderligt gagn af denna
teori, hvarigenom det osmotiska tryckets betydelse
blifvit förhärskande på detta område. Man är numera
ense om att, liksom gasernas tryck förorsakas af
gasmolekylernas stötar mot det omslutande kärlets
väggar (se Kin e-tisk gasteori), så beror också
det osmotiska trycket på stötar af den lösta
kroppens molekyler mot den för dem ogenomträngliga
membranen. Det osmotiska trycket, hvars direkta
bestämmande erbjuder ganska stora svårigheter -
utmärkta arbeten däröfver ha emellertid på senaste
åren utförts af lord Berkeley i Oxford och professor
Morse i Baltimore m. fl. -, härledes vanligen ur
lösningens i fråga frys- eller kokpunkt. Ur dess
storlek kan molekylarvikten hos den lösta kroppen
beräknas (se Mö le k y l a r v i k t), hvilket
är af utomordentligt stor betydelse för kemien.
S. A-s.

Osmund (Asmund, Emund), en af konung Emund
gamle (d. omkr. 1060) gynnad kristen lärare, som
konungen lät inviga till ärkebiskop öfver svenska
kyrkan, troligen för att göra denna oberoende af den
mäktige innehafvaren af Bremens ärkebiskopsstol,
Adalbert. Konungen och hans ärkebiskop måste dock
till slut ge efter, och svenska kyrkan ställdes
åter under den hamburg-bremenske ärkebiskopen. Om
O. är f. ö. ingenting med säkerhet bekant. Att
han varit svensk till börden, anses sannolikt.
J. P.

Osmurnda Tourn., bot. Se Osmundacese.

Osmundäceao, bot., ormbunksfamilj af serien Filicales
leptosporangiatce, underserie Eufilicinece, utmärkt af
de mycket kortskaftade sporangierna, som i st. f. ring
ha vid spetsen en grupp tjock-väggiga celler och
öppna sig genom en längdspricka. Släktet Osmunda
har i andra världsdelar flera arter, men i Europa
endast en, Osmunda rega-lis L.j safsa, kungsbräken,
som finnes sparsamt äfven här och där i södra samt,
utmed kusterna, uppåt mellersta Sveiige vid skuggiga
sötvattensträn-der, helst i åar. Denna ståtliga
ormbunke kan nå manshöjd och har tättsittande, dubbelt
parbladiga blad. Sporofyllen äro smalflikiga, endast i
öfre delen sporalstrande. De voro fordom jämte märgen
och rotstocken ett berömdt medel mot engelska sjukan
och skrofler. Från Spetsbergens tertiära af-lagringar
känner man en fossil Oswwwda-art (O. spetsbergensis),
som till sitt utseende mycket erinrar om kungsbräknet
(O. regalis). O. T. S. (G. L-m.)

Ett annat till familjen hörande släkte är
Todea, af hvilket må nämnas den i Syd-Afrika
och Australien förekommande Todea bärbara med
ända till meterhöga och nästan lika tjocka, af
talrika adventiv-rötter betäckta stammar. De stora,
dubbelt parbladiga bladens småblad ha en ganska fast,
nästan läderartad konsistens. Denna ormbunke ses ej
sällan i växthus. Familjen kan med säkerhet spåras
tillbaka åtminstone till den permiska perioden,
från hvilken man känner stenvandlade stammar,
som till hufvuddragen af sin anatomiska byggnad
öfverensstämma med osmundacéernas. Andra fossila
stammar ådagalägga familjens tillvaro under jura-
och kritperioderna, och åtskilliga fossila blad från
rätiska och juraaflagringar synas bära vittnes-

börd i samma riktning. Af dessa må särskildt omnämnas
den i juraaflagringar från vidt skilda ställen af
jorden kända Todites Williamsoni. A. G. N.

Osmundsjärn, Osmundssmide (isl. ásmundr, rå
järnklump). Se Bergshandtering, sp. 1490, och
Blästerverk.

Osnabrück [å’s-]. 1. Regeringsområde i preussiska
prov. Hannover, omfattar det forna biskopsstiftet
O., hertigdömet Arenberg-Meppen, grefsk. Bentheim
m. m. 6,204 kvkm. 376,607 inv. (1910), hvaraf 53
proc. katoliker. Regeringsområdet är indeladt
i 11 kretsar. – 2. Hufvudstad (stadskrets) i
nämnda reg.-omr., vid Hase och järnvägarna till
Oldenburg, Hamburg, Köln m. fl. städer. 65,957
inv. (1910). Katolsk biskop. De äldre gatorna
äro smala och krokiga samt uppvisa många prof
af arkitektur i gotisk och renässansstil. De
gamla fästningsverken ha förvandlats till
promenader. Den katolska katedralen är från
förra delen af 1100-talet, i dels romansk, dels
öfvergångsstil, men är i arkitektoniskt hänseende
underlägsen den evangeliska Mariakyrkan, i gotisk
stil (från 1300- och 1400-talen). I det 1486–1512 i
sengotisk stil byggda rådhuset märkes fredssalen,
med porträtt af furstar och 38 ombud vid westfaliska
fredsförhandlingarna; hufvudfasaden har sedan 1890
nio kejsarstatyer. Staden har ett evangeliskt och ett
katolskt gymnasium (det förra med stort bibliotek),
realgymnasium, handelsskola, katolskt prästseminarium,
evangeliskt och katolskt lärarseminarium, högre
flickskola, döfstumanstalt och stort dårhus. De
största industriella anläggningarna äro ett järn-
och stålverk, ett tråddrageri jämte valsverk,
järngjuterier, maskinfabriker, järnvägsverkstäder,
linspinneri, bomullsväfverier samt pappers-,
tobaks- och cigarrfabriker m. m. Handeln är liflig,
i synnerhet med hästar, nötkreatur, skinkor, järn-
och textilvaror samt stenkol och sten från stadens
bergverk vid Piesberg. – O. var redan 772 en frankisk
missionsanstalt, erhöll 888 stadsrättigheter och
tillhörde sedermera hanseförbundet, men var aldrig
fri riksstad. Sin blomstringsperiod hade staden på
1400-talet. Då O. 1633 intogs af svenskarna, var
det befäst med endast ringmur och våt graf samt en
detacherad femhörnig bastionsskans, men förstärktes
sedan af dem, hvarefter staden mars–april 1636
förgäfves belägrades af de kejserlige. 1640–43
utförde svenskarna ytterligare befästningsarbeten
kring O. På rådhuset i O. undertecknades 14 (24)
okt. 1648 westfaliska freden, hvarom underhandlingar
förts i O. och Münster sedan 1643. – 3. Biskopsstift,
grundlagdt af Karl den store sannolikt 810. I
westfaliska freden bestämdes, att det skulle
omväxlande ha en katolsk och en evangelisk biskop,
den senare af huset Braunschweig-Lüneburg. Den
siste biskopen var hertig Fredrik af York. 1803
sekulariserades stiftet, hvars areal var 2,297 kvkm.,
och förenades med Hannover. Stiftsärendena sköttes
därefter af biskopen i Hildeheim, tills O. 1857
åter fick egen biskop, utan världslig besittning.
1–2. (J.F.N. L. W:son M.) 3. (J. F. N.)

Oson, stad. Se Kazan 2.

Osoner, kem. Se Osazoner.

Osorrkon, namn på tre egyptiska faraoner, af hvilka
två tillhöra den 22 :a och den tredje den 23 :e
dynastien, hvilka konungaätter stamma från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0555.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free