- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1063-1064

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ostindisk arrow ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1063

Ostjakiska språket-Ostpreussen

1064

många minnen kvar i deras folkpoesi. Nu äro
ost-jakerna fattiga fiskare och jägare och
i n. rennomader (se pl. "Asiatiska folk" till
art. Asien). Till namnet kristna, äro de i själfva
verket hedningar med väl bevarade schamanistiska
föreställningar, en animistisk gudavärld, björndyrkan
m. m. Ur litteraturen om dem må särskildt framhållas
G. Novitskis år 1715 skrifna "Kratkoje opisanije
o narodje ostjatskom" (tr. 1884), A. Ahlqvist,
"Unter wogulen und ost j åken" (i "Acta Societatis
scientiarum fennicse", XIV, 1880), B. Munkåcsi,
"Ältere berichte iiber das heiden-thum der
wogulen und ostjaken" (i "Keleti Szemle", III-V,
1902-04), F. R. Martin, "Sibi-rische sammlung"
(1895), S. Patkanov, "Die Ir-tysch-ostjaken und
ihre volkspoesie" (1897-1900), K. F. Karjalainen,
"Ostjakkeja oppimassa" (i "Journal de la Société
Finno-Ougrienne", XVII, 1900-02). - Ostjakiska
språket bildar jämte voguliskan den s. k. ob-ugriska
gruppen af de finsk-ugriska språken (se d. o.) och
sönderfaller i sju delvis starkt skilda dialekt
grupper: Ob-dorsk-, Beresov-, Kondinsk-, Irtysj- och
Konda-, Surgut-, Wach- och Was-jugan-dialekterna. Det
är märkligt bl. a. för sina många afljudsliknande
vokalväxlingar och sin synnerligen invecklade
fone-tik. En dual finnes både vid nomina och
verb. Den objektiva konjugationen är starkt
utvecklad. Språket har behandlats af M. A. Castrén,
"Ver-such einer ostjakischen sprachlehre nebst
kurzem wörterverzeichnis" (1858), A. Ahlqvist, "Uber
die sprache der nord-ost j åken. I. Sprachtexte
und wörtersammlung" (1880), H. Paasonen, "t)ber
die tiirkischen lehnwörter im ostjakischen"
(i "Fin-nisch-ugrische forschungen", II, 1902),
K. F. Karjalainen, "Zur ostjakischen lautgeschichte,
I" (1904), S. Patkanov och D. R. Fuchs, "Laut-
und formenlehre der siid-ostjakischen dialekte"
(i "Keleti Szemle", VII-XII, 1906-11) och
S. Patkanov, "Irtisi-osztjåk szöjegyzék" (1902)
m. m. Sagor och sånger ha utgifvits af Patkanov
(se ofvan) och J. Påpay i "Dritte asiatische
for-schungsreise des grafen E. Zichy", V (1905)
och i "Nyelvtudomånyi Közlemények", XXXVI- XXXVIII
(1906-08). 2. Jenisej-ostjakerna 1. de jenisej-

Ostjaktält nära Jenisej. (Efter
A. E. Nordenskiöld.)

ske ostjakerna äro en ifrån de fullkomligt skild
stam med alldeles obesläktadt

språk. De äro ett eländigt, i utdöende stadt
fiskar- och jägarfolk på omkr. 1,000 personer,
som bo spridda på stränderna af Jenisej och dess
bifloder (särskildt Sym, Bachta och Jeloguj)
mellan Jenisejsk och Turuchansk (se fig.). Till
namnet kristna, äro de egentligen animistiska
hedningar. I antropologiskt afseende har man bland
dem velat urskilja två olika typer, af hvilka den
ena närmar sig mongolerna, den andra de nordlige
tunguserna. De äro de sista kvarlefvorna af en
fordom mera utbredd folkstam, som spridt sig hit
från mera sydliga trakter och till hvilken äfven de
nu försvunne arinerna, assanerna och k o t-t e r n a
i de sa janska bergen hörde; M. A. Castrén träffade
1847 i trakten af Kansk blott fem personer, som ännu
kände det kottiska språket. Man har, utan egentlig
bevisföring, velat sammanföra dessa folk med några
andra svårklassificerade asiatiska folkstammar till
en särskild ras, som man gett namnet hyperboréer
eller paleoasiater (se d. o.). Jenisej-ostjakernas
språk, hvilket sönderfaller i två mycket skilda
dialekter, den symska i s. och den imbats-kiska i n.,
är högst egendomligt med en mängd afljudsliknande
vokalväxlingar, prefix, infix och suffix; särskildt
är verbalböjningen invecklad, t. ex.: diebier
"jag sjunger", kuobier "du sjunger", diebieren "vi
sjunga", bierier "jag sjöng", tedier "sjung". Det
synes stå fullt isoleradt; gissningsvis har man
emellertid sammanfört det med tibetanskan och de
öfriga indokinesiska språken. Litt.: M. A. Castrén,
"Versuch einer jenissei-ostjaki-schen und
kottischen sprachlehre nebst wörterver-zeichnissen"
(1858), G. J. Ramstedt, "tlber den ursprung der
sög. Jenisej-ostjaken" (i "Journal de la Société
Finno-Ougrienne", XXIV, 1907), V. I. Anutjin
och N. A. Sinelnikov, "Jenisejskie ost-jaki" (i
"Izvjestija obstjestva ljubitelej jest-estvoznanija,
antropologi! i etnografii", CXXIV, 1911).
-1-2. K. B. W.

Ostjakiska språket. Se O s t j a k e r.

Ostjak-samojeder. Se Samojeder.

Ostkaka, kokk., en maträtt, som lagas af mjölk,
ostlöpe, äggulor, något mjöl, smör, grädde, socker
och kryddor. Den föres ofta färdig till salu från
landet till städerna.

Ostkap (ry. Vostotjnij nos, Nordostkap), Asiens
östligaste udde, vid Berings sund, under 66° 3’ 10"
n. br. samt 169° 43’ 49" v. lgd. Udden kallas nu K
a p D e s j n e v (se D e s j n e v). (J. F. N.)

Ostkitt, tekn. Se K i 11, sp. 167.

Ostmark [å’st-], i Tyskland öflig sammanfattande
benämning på Preussens östliga gränsprovinser
mot Polen och Ryssland, nämligen West-preussen,
Posen och Oberschlesien. De äro delvis bebodda af
polsk befolkning, och regeringens sträf-van att i
möjligaste mån germanisera denna befolkning och i
dessa gränstrakter befästa riksenheten plägar kallas
dess Ostmarkpolitik. Jfr H a k a t i s t och Preussen
(Historia).

Ostmask, zool. Se Ostflugan.

Ostmejeri. Se Mejeri, sp. 1493.

Ostmitteldeutsch [åst- -döjtj], ty. Se Forn-högtyska.

Ostoret. Se O r e t.

Ostpreussen [å;stpröjsen], nordöstligaste provinsen
i konungariket Preussen, bildad 1878 af östra delarna
af forna prov. Preussen, gränsar i v. till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:13 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0572.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free