- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1153-1154

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oxenstierna ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1591), riksråd, f. efter faderns död 19 okt. 1591
på Frösvik, d. 9 juni 1643 i Riga. Han sändes redan
i sitt 16:e år till tyska akademier: Rostock, Jena
och Wittenberg, samt fick därefter liflig håg att
illustration placeholder

se främmande länder och lära deras språk. Efter att
ha genomvandrat Tyskland gick han 1612 till Italien
och därifrån till Österlandet, hvarest han besökte
Jerusalem m. fl. orter i Heliga landet. Emellertid
föll han i röfvarhänder, men räddades och kom till
Venezia, där han tog krigstjänst mot turkarna
1614. Från Venezia anträdde han 1616 sin andra
orientaliska resa, som förde honom till Persien,
till Bagdad och Babylon, ja till Indiens gränser. I
Persien åtnjöt han stort anseende, i synnerhet som
han tämligen ledigt talade landets språk. Därifrån
for han genom Armenien, öfver Aleppo, till Palestina,
vidare till Kairo, Alexandria m. fl. egyptiska orter
samt återvände öfver Sidon till Europa (Genua). 1620
var han åter i Sverige, efter att under sina resor
ha förvärfvat en ovanlig språkkunskap. Han skall
ledigt ha talat sju främmande språk, bland dem
persiska och turkiska. Återkommen, anställdes han
som kammarherre hos Gustaf II Adolf, som dock strax
begagnade sig af hans förvärfvade kunskaper för
att knyta förbindelser med Venezia, dit han sändes
1621. Han återvände redan s. å. och tillhörde från
denna tid, ehuru med afbrott, Gustaf Adolfs närmaste
omgifning. Konungen fann ett synnerligt behag i hans
bildade och lärorika umgänge och använde honom äfven
på viktiga poster. Vid samma tid som Axel Oxenstierna
utnämndes till Preussens generalguvernör, 1626, sattes
O. till guvernör i det viktiga Elbing. 1627 återvände
han och utnämndes s. å. till öfverstallmästare eller,
som han äfven kallades, riksstallmästare. Han följde
sedermera Gustaf Adolf till Tyskland och fick 1 mars
1631 uppdrag att träffa närmare öfverenskommelser
i Frankrike rörande det nyss afslutna förbundet med
denna makt samt om värfningar. 3 okt. s. å. sändes
han som e. o. ambassadör till Holland för att
utforska stämningen där med afseende på Gustaf Adolfs
afsikt att tåga till Rhenländerna. 1632 förordnades
O. till guvernör i Schwaben och utnämndes 1634 till
generalguvernör i Livland och Ingermanland. Med denna
befattning förenade han fortfarande den af
riksstallmästare, hvarpå han s. å. fick ny
fullmakt. 1641 inkallades han i rådet.

B) Grefliga ätten O. af Korsholm och Vasa.

13. Gabriel Bengtsson O., grefve af
Korsholm och Vasa, halfbroder till
O. 12, riksskattmästare, riksamiral, f. 18 mars
1586 på Lindholms gods i Uppland, d. 12 dec. 1656
på Edsberg i Uppland. Liksom sina kusiner Axel och
Gabriel Gustafsson, med hvilkas öden hans voro nära
förknippade, blef han tidigt faderlös, fick liksom
de sin utbildning vid utländska universitet och
anställdes liksom de vid återkomsten i konung Karl
IX:s hoftjänst. Gustaf II Adolf använde honom som en
praktiskt duglig och användbar man flitigt i viktiga
ärenden. 1611 blef han ståthållare på Reval och
öfver Estland, inkallades 1617 i rådet och utnämndes
s. å. till öfverste tygmästare. I sistnämnda egenskap
illustration placeholder

synes han under rikskanslerens medverkan ha utvecklat
liflig verksamhet för arméns utrustning. 1621 insattes
han liksom sina bägge kusiner i den under konungens
frånvaro utnämnda regeringen, hvari han äfven 1622
och sedermera inträdde. Under de preussiska fälttågen
(1626–29) fick han här hemma åtskilliga speciella
uppdrag rörande finanserna, utskrifning, flottans
utrustning o. s. v. samt utnämndes 1627 till hofrättsråd
och lagman. 1630 förordnades han till en
af de kommissarier, som under Axel Oxenstiernas
ledning hade att i Danzig underhandla om fred med
kejsaren. 1631 sändes han som guvernör till Finland,
hvilken befattning han 1633 utan kallelse öfvergaf
för att få vara med om den nya styrelsens ordnande. I
förmyndarstyrelsen erhöll han ock 1634 platsen som
riksskattmästare, hvilken post han dock icke synes ha
varit vuxen. Axel Oxenstierna ansåg honom egennyttig,
och visst är, att han ej utöfvat tillräcklig kontroll
för att förekomma de stora bedrägerier inom Kammaren,
som under hans förvaltning upptäcktes. 1645 delade
han flera sina anförvanters öde att af Kristina
aflägsnas från all befattning med riksstyrelsen. Han
utnämndes till generalguvernör i Livland, men begärde
och fick entledigande 1647. Han återvann sedan med
de öfrige Oxenstiernorna Kristinas nåd och upphöjdes
1651 till grefve af Korsholm och Vasa. 1652 utnämndes
han till riksamiral.

14. Gabriel Gabrielsson O., grefve, den föregåendes
son, riksråd, riksmarskalk, f. 6 mars 1619 på Revals
slott, d. 12 jan. 1673, vistades efter fullbordade
studier hemma till 1643 vid armén i Tyskland. Efter
hemkomsten erhöll han först en häradshöfdingtjänst,
utnämndes 1644 till öfverste för Upplands regemente
samt beordrades redan s. å. att gå med sitt
regemente till Värmland för att försvara gränsen
mot danskarna. 1645 utnämndes han till drottning
Kristinas hofmarskalk. Trots faderns onåd, bibehöll
Kristina honom, en tid den ende af Oxenstiernorna,
bland sin närmaste omgifning. 1650 utnämnde hon
honom till riksjägmästare, i hvilken befattning
han bl a. hade tillsyn öfver Djurgårdens ordnande,
samt 1653 till riksråd. Samma vänskap, som Kristina
visat O., visades honom äfven af Karl X Gustaf,
till hvars förtroligare vänkrets han räknades. Efter
sin syssling Johan O:s död 1657 utnämndes han till
riksmarskalk. I hans armar utandades Karl X Gustaf sin
sista suck. Äfven Karl XI värderade högt denne faderns
gamle vän. Sedan 1643 var O. gift med grefvinnan Maria
Kristiana von Löwenstein. Deras dotter Kristiana Juliana

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0617.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free