- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1269-1270

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palæornis ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kända. De ansågos tillhöra Spanien, liksom de öfriga
Karolinerna, men såldes 1899 till Tyskland. De utgöra
nu en del af förvaltningsområdet Väst-Karolinerna
(jfr Karolinerna, sp. 1127).
– Litt: E. V. Dahlgren, "Om Palau-öarna" (i
"Ymer", 1884; en vidlyftig skildring af P:s historia,
natur och folk), Semper, "Die P." (1873), och Kubary,
"Die sozialen einrichtungen der Palauer" (1885).
J. F. N.

Palau [palao7], Melchor de, spansk skald och ingenjör,
f. 1843 i Matarö (Barcelona), har utom sin omfattande
verksamhet som praktisk ingenjör och skriftställare
i sitt fack diktat af folket mycket sjungna Cantares
(1886), Nuevos cantares, Verdades poéticas (1881)
och Desde Belen al cal-vario (1877). Korta, men
tillförlitliga äro hans många litterärbiografiska
uppsatser, sammanfattade i Acontecimientos
literarios (1896). P. är led. af spanska akademien.
Ad. H-n.

Pala7van, Palauan 1. Paragua, en 445 km. lång
och högst 25 km. bred ö bland Filippinerna under
8°-12° n. br. samt 117°-120° ö. lgd, har en areal
af 10,197 kvkm. med omkr. 50,000 inv., hvaraf
11,000 kristna och 5,000 muhammedaner (malajer),
f. ö. hedniska negritos, som drifva jordbruk
(majs, järns, muskotnötter etc.j. Guld och järn
förekomma. Hufvudort är Puerto Princesa, som är
guvernörens residens, på östra kusten. Viktigaste
hamnen är Taytay, likaledes på östra kusten.
J. F. N.

Paläver (af port. palavra, ord, tal, lat. para-bola,
parabel, tal), underhandling, förhandling,
öfverläggning, särskildt med eller mellan negrer
i Afrika. Det långvariga och omständliga pratet vid
dylika möten har gett anledning till, att ordet numera
oftast (i engelskan m. fl. språk) nyttjas i betydelsen
tomt, ordrikt prat.

Palazzo [pala’ttså], it., palats (se d. o.). -
P. Barberini. Se Barberini. - P. Chigi. Se Chigi. -
P. de gli Uffizi. Se Florens och Uffizierna. -
P. Farnese. Se Farnese. - P. Massimi alle colonne. Se
Massimi. - P. Pandolfini. Se Florens. - P. Pitti. Se
Florens och Pitti.

- P. Quirinale. Se Rom. - P. R i
c-cardi. Se Florens och Medici, sp. 1416.

- P. Rucellai och P. Strozzi. Se F l o-rens.
- P. vecchio. Se Bergamo och Florens.

Palazzo [pala’ttså], hamnstad. Se M e l e d a.

Palazzolo [palattsålå]. 1. P. Acre ide [akre7-ide]
Stad uti italienska prov. Siracusa, 35 km. v. om
staden Siracusa (Sicilien). 14,826 inv. (1901). Staden
är hufvudsakligen af intresse på grund af sina
ruiner af den gamla staden Akrai (grundlagd af
syrakusaner 663 f. Kr.). Dessa bestå af ett tempel,
en akvedukt, en teater, en mindre teater L odeon
(möjl. en badanläggning), en grupp af tretton
cisterner samt, i grannskapet, flera rader i
klippan huggna grafvar, i hvilka en rik skörd
af vaser m. m. gjorts. - 2. P. s u 11’ O g l i o
[-soll åljå] Stad uti italienska prov. Brescia,
vid Oglio och järnvägen Bergamo- Brescia. 5,477
inv. (1901). Silkeskultur och sil-kesspinneri.
1-2. (J. F. N.)

PalbPtzki, Mattias, friherre, diplomat, f. 23

dec. 1623 i Hinterpommern, troligen i staden Stolp,
där både hans fader och farfader varit borgmästare,
d. 20 okt. 1677 på Julita i Södermanland, begaf
sig efter studier vid Danzigs gymnasium och Sorö
riddarakademi på resor och sammanträffade därunder i
Hamburg med svenske fältmarskalken Gustaf Horn, som
öfvertalade honom att gå i svensk tjänst och följa sig
till Stockholm. Han blef genast Kristinas hofjunkare
och 1643 kaptenlöjtnant vid Lifgardet. 1644-48
företog han vidsträckta resor i västra och södra
Europa samt Egypten och utnämndes efter hemkomsten
till kammarherre. P. användes i många diplomatiska
beskickningar till Venezia, Toscana, Rom, Frankrike,
Spanien, Nederländerna, Polen och kejserliga
hofvet. 1667 erbjöds honom riksrådsvärdigheten,
hvilken han likväl afsade sig. Med stora kunskaper,
i synnerhet i grekiska litteraturen, förenade
P. en högt skattad diplomatisk färdighet. Han blef
1675 upphöjd i friherrligt stånd. Hans ätt utgick
1851. - Släkten var säkerligen af polskt ursprung,
och namnet skrefs först Palubicki 1. Palbicki. I
Preussen omtalas på 1800-talet två grenar af ätten:
von Biber-Palubicki och von Zuchta-Palubicki.
B. S.*

Palczewski [-t{e’v-], Pavel, polsk författare
under Sigismund Vasas regering (födelse- och dödsår
okända), författade ett arbete om Venezia, Status
venetorum sive brevis tractatus de ori-gine et
vetustate venetorum (1605) och en politisk studie
om kosackerna, Dy skurs o kozakach (1608). Under
en längre vistelse i Moskva samlade han utförligt
material till en skildring af Ryssland under den
"stora oredans" dagar, Kolenda moskievska (1609).
A-d J.

Pa7ldamo (fi. Pa’ltamo} bildar med Kajana stad
ett imperiellt pastorat af 2:a kl., Kuopio stift,
Finland, Kajana kontrakt, Kajana domsaga och härad,
Uleåborgs län. Areal 1,042 kvkm. 4,998 inv. (1911).
A. G. F.

Påle [péYl], eng., gränspåle, begränsadt
jordområde. English påle [VijgliJ-], fordom namnet
på den enda del af Irland (den sydöstra), i hvilken
engelsmännen under medeltiden voro härskande.

Pa7le, grek., brottning. Se Femkamp och Gymnasium,
sp. 780.

Pa;lea (plur. palece), bot., agn, fjäll, d. v. s. de
mer eller mindre hinnaktiga, vanligen till storleken
mindre betydliga organ, som träffas på olika
växtdelar, t. ex. på blomfästet hos Anthemis-släktet,
på stammen och bladen hos många ormbunkar (fjällhår,
hårfjäll) o. s. v. Denna term har äfven användts
i st. f. gluma, agnskal, eller de fjällika blad
("skärmfjäll", "blomfjäll", "kronfjäll"), som bilda
gräsens blommor. Jfr Penghawar djambi och E u f i l
i c i n e se. O. T. S. (G. L-m.)

Påle ale [pél’1 ei’1], eng. Se Ö 1.

Paleario [-aria], A ön i o, italiensk humanist,
äfven kallad Aonius Palearius, föddes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0675.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free