Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palestine exploration fund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1317
Pali-Palikao
1318
vidt spridda antologier - "Golden treasury of english
songs and lyrics" (1861; ny serie 1897) och "Treasury
of sacred song" (1889) - bidrog P. väsentligt till
den litterära smakens uppodling bland allmänheten. Af
P:s kritiska skrifter må nämnas Essays ön art (1866)
och Landscape in poetry (1897). Jfr biografi öfver
P. af Gwenllian F. Palgrave (1899).
3. W il Ii a m. Gif f o r d P., den föregåendes
broder, forskningsresande och diplomat, f. 24
jan. 1826 i London, d. 30 sept. 1888 i Montevideo,
tjänstgjorde först som löjtnant i ostindiska armén,
men tog afsked samtidigt med sin öfvergång till
katolicismen, blef medlem af jesuitorden och verkade
som missionär i södra Indien till 1853. Han förlade
sedan sin missionsverksamhet till Syrien bland
därvarande muhammedaner och undgick med nöd att bli
offer för massakrerna i Damaskus 1861. S. å. utgaf han
Four lectures ön the massacres of the Christians
in Syria (efter hans hemkomst till England
hållna föredrag). P., som under sin skiftande
verksamhet blifvit utomordentligt förtrogen med
österländska förhållanden, företog 1862-63 -
utgifvande sig för att vara en kristen syrisk
läkare - med politiskt uppdrag från Napoleon III en
äfventyrlig resa i det inre af Arabien, hvilken han
skildrade i det förtjänstfulla arbetet Narrative of
a year’s journey through Central and Eastern Arabia
(2 bd, 1865). Han lämnade därefter jesuitorden
och missionsverksamheten (1864) samt blef i
stället diplomat. 1865-66 vistades han med
diplomatiskt uppdrag att söka befria några fångna
brittiska undersåtar i Abessinien, blef 1887 brittisk
konsul i Trabezon, förflyttades 1873 till S:t
Thomas, 1876 till Manila och 1878 som generalkonsul
till Sofia. 1878-84 var han generalkonsul i Siarn
och blef sistnämnda år brittiskt sändebud i Uruguay.
P. egde en utomordentlig språktalang; han var en tid
starkt påverkad af shintoreligionen i Japan, men
dog som rättrogen katolik. Bland hans skrifter må
ytterligare nämnas romanen Her-mann agha (2 bd,
1872), Essays ön eastern questions (s. å.) och
det postumt utgifna, mystisk-religiösa poemet A
vision of lif e (1891).
4. Sir Robert Harry I n glis P., den
föregåendes broder, nationalekonom, f. 11 juni 1827
i London, bankdirektör, redaktör för "Economist"
1877-83, har i sitt författarskap företrädesvis
sysselsatt sig med skatte- och bankfrågor samt
framför allt gjort sig bekant genom den af honom,
under medverkan af ett stort antal särskildt
anglo-ameri-kanska vetenskapsmän, utgifna, högst
betydande handboken Dictionary of political economy
(I-III, 1894-99) jämte bihang (1908). Bland hans
öfriga arbeten märkas Notes ön banking in Great
Britain and Ireland, Sweden, Denmark and
Hamburg (1873), Bank råte and the money märket
in Eng-land, France, Germany, Holland and
Belgium 18M-1900 (1903) och An enquiry into the
eco-nomic condition of the country (1904).
5. Sir Reginald Francis Douce P., den
föregåendes broder, engelska underhusets sekreterare
1886-1900, f. 28 juni 1829 i London, d. 13 juli
1904 i Salisbury, erhöll 1892 knight-värdighet och
utgaf bl. a. jämte A. Bonham 10 uppl. af sin
företrädares, sir Erskine Mays, berömda arbete
"Treatise upon the laws, privileges,
proceedings and usage of parliament" (1893). Bland
hans själfständiga skrifter märkas The house of
commons, illustrations of its history and practice
(1869; 2:a uppl. 1878) och en föga värdefull studie
öfver Cromwell (1890). 1-3 o. 5. V. S-g. 4. E. H. T.
Päli (eg. "linje"; så "text, helig skrift"), språkv.,
det språk, hvarpå de äldsta buddistiska skrifterna äro
affattade. Dessa äro de s. k. syd-lige buddisternas
heliga eller kanoniska böcker sammanfattade under
namnet Tipitaka (pal. pitaka, "korg"). Därtill
komma en hel mängd verk af historisk (annalistisk),
filosofisk eller teologisk karaktär samt en rik
kommentarlitteratur, mestadels af-fattade af de
buddistiske teologerna på Ceylon i århundradena
omkr. Kr. f. och ända in i våra dagar. Pali har
tiderna igenom af de buddistiske lärde användts som
lärdt skriftspråk ända in till vår tid på Ceylon,
i Burma och Siarn, där den "sydliga" buddismen
är gällande. I detta hänseende kan pali jämföras
med sanskrit som bramanismens lärda språk och med
latinet, som ju varit och delvis ännu är ett lärdt
me d delningsmedel och i alla händelser är den
romersk-katolska kyrkans officiella språk. - Pali
tillhör prakritspråken, d. v. s. är utveckladt ur den
ljudform, som representeras genom sanskrit, liksom de
romanska språken ur latinet. Det är emellertid till
sin uppkomst och grammatiska karaktär ålderdomligt
och torde i detta hänseende vara att jämställa med
det språk, hvarpå Buddha predikade, nämligen en gammal
form af den prakritdialekt, som benämnes mägadhl. Hvar
pali varit lokaliseradt är omtvistadt. Än har
man - och detta med större grad af sannolikhet -
identifierat det med något folkspråk i västra Indien,
vare sig i trakten af Ujjayini eller i det gamla
Mähärästra-landet som en äldre form af mähärästri;
eller också har man velat förlägga det till sydöstra
Indien (Kälinga-landet), hvarifrån väl närmast Ceylon
buddise-rades. Säkert är emellertid, att det var ett
lokalt folkspråk, hvarpå de buddistiska kanoniska
skrifterna öfverflyttades, liksom det bevisligen fanns
andra kanoniska samlingar (på mägadhi, sanskrit,
blandädt sanskrit, apabhrainca o. s. v.). Se härom
i allmänhet Indiens språk och litteratur, sp. 545
och 551. Bland arbeten, som icke där eller under
Moggaläna, Dipavamsa, Mahävamsa, Tipitaka äro nämnda,
må framhållas en inhemsk grammatik af Kaccäyana,
utg. af Senart ("Grammaire Pålie de Kaccäyana", 1876)
samt Henry, "Grammaire Pålie" (1904), och 0. Franke,
"Päli und Sanskrit" (1902). K. F. J.
Paliäno [-å], hertig af. Se Co lönn a 8.
Pallat, ö i ögruppen K an ge a n (se d. o.).
Pallce [-li’s]. Se La Palice’.
Paliche, Peter, stamfader för släkten E h r e n-h e
i m (se d. o.).
Palicöurea Aubl., bot. farm., busksläkte af
fam. Rubiacece, underfam. Coffeoidece med omkr. 100
arter i tropiska Amerika. Släktet är lätt igenkännligt
på sina (torkade) guldgula blomställningar och
vanligen gulgröna blad. Flera arter ha medicinsk
användning, såsom P. rigida och P. coria-cea} hvars
guldgröna blad utgöra drogen folium Douradinha.
G. L-m.
PallkäO ("åtta-li-bryggan", se L i 2), riktigare Pä
Ii k i a u, ort i kinesiska prov. Tschili, 15 km.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
