Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Palmén ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1351
Palmen
1352
Under sin långa lärarverksamhet öfvade P. ett mäktigt
inflytande på de rättsvetenskapliga studierna vid
det finska universitetet, hvarvid han särskildt lade
vikt på att bibringa kunskap om den svenska rättens
historiska utveckling. Ur hans forskningar på detta
fält framgick Rättshistoriska bidrag till tolkningen
af 1734 års lag (1849-52). I öfrigt utgaf P. Lärobok
uti Finlands lagar för finska kadetkorpsens behof
(1852-55), Juridisk handbok för medborgerlig bildning
(1859) och Stor-furstendömet Finlands grundlagar jemte
till dem hörande statshandlingar (1861)3 hvilken
var af särskild betydelse med afseende på det då
åter-uppvaknande politiska lifvet. I "Juridiskt
album" (utg. af R. Lagus) meddelade han Bidrag till
historien om dödsstraffet i Finland och Det nya
lagverkets historia. Dessutom må nämnas uppsatser
rörande juridiska ämnen i Juridiska föreningens
i Finland tidskrift, i "Litteraturblad för allmän
medborgerlig bildning" samt i flera tidningar. Klar
stil och praktisk blick voro utmärkande för honom
som juridisk skriftställare. - P:s insikter togos
i anspråk för flera offentliga uppdrag. Han var
1843-47 sekreterare i kommittén för granskning
af lagkommissionens systematiska sammandrag af
författningar. Han kallades 1862 och 1863 till
ledamot af kommittén för afgifvande af utlåtande om
utvägar att befordra finska språkets användning i
rättegångshandlingar vid underdomstolarna. Vidare
var han medlem af en af de kommittéer, som egde
att utarbeta förslag till propositioner för 1863
års landtdag, samt af en kommitté, som hade att
granska de gällande stadgarna om Finlands banks
verksamhet. 1867 inträdde P. i styrelsen som
senator och medlem af justitiedepartementet. Han
blef 1868 chef för ecklesiastikexpeditionen,
1871 prokurator och 1877 vice ordförande i
justitiedepartementet. Han var 1869-72 medlem af
skolöverstyrelsen och sedan 1873 vice kansler för
universitetet i Helsingfors. P. adlades 1875 och blef
friherre 1883. Under titeln "Till hundra-årsminnet
af J. Ph. Palmen" började 1911 en publikation
utkomma, hvars första del innehåller utdrag ur P:s
föreläsningar och ett antal af honom som prokurator
afgifna utlåtanden. I en följande del skall en
lefnadsteckning ingå.
2. Johan Axel P., friherre, den föregåendes son,
finsk naturforskare, f. 7 nov. 1845 i Helsingfors,
student i Helsingfors 1864, filos, licentiat 1874,
filos, doktor 1875, utnämndes till e. o. professor
i zoologi 1882 och till ord. professor i samma
vetenskap 1884, emeritus 1908. P. har utöfvat en
betydelsefull verksamhet i vetenskapens och den
fosterländska odlingens tjänst. Först egnade han sig
odeladt åt zoologien, främst ornito-logien och den
jämförande anatomien, på hvilka områden han förvärf
vät sig ett kändt namn. Lärjunge till Gegenbaur, blef
han genom sina vetenskapliga publikationer samt sin
inflytelserika och intresseväckande verksamhet som
universitetslärare en banbrytare för den morfologiska
forskningen i sitt hemland. Äfven genom den af honom
med högst betydande ekonomiska uppoffringar grundlagda
och underhållna zoologiska stationen på Tvärminne (i
nyländska skärgården) har han gjort sig synnerligen
förtjänt om zoologiens studium. Som verksam och
intresserad medlem samt mång-
årig ordförande i "Societas pro fauna et flora
fennica" äfvensom genom en till nämnda sällskap
gjord donation har han i hög grad befrämjat dess
sträfvanden. P. var den förnämste initiativtagaren
till grundläggandet af "Sällskapet för Finlands
geografi" 1888 och har från början fungerat såsom dess
sekreterare. Efter hand öfverflyttades hans intresse
alltmer till detta sällskaps verksamhetsområde; han
har här varit den outtröttliga, drifvande kraften
och i väsentlig mån bidragit till sällskapets snabba
utveckling. Honom tillkommer till stor del äfven
förtjänsten om utgifvandet af det monumentala verket
’’’Atlas öfver Finland" (1899, ny uppl. 1910). Tack
vare P:s energi blef A. E. Nordenskiölds enastående
geografiska bibliotek förvärfvadt till Finland. -
I sina yngre år studerade han i Heidelberg samt
företog särskilda resor i vetenskapligt syfte såväl
inom hemlandet (Torneå lappmark) som till utlandet
(Österrike, Italien, Norge), hvarifrån han hemförde
rika samlingar. Sommaren 1886 stod han i spetsen
för en större naturvetenskaplig expedition till
Kola-halfön, hvilket dittills föga kända område
därigenom öppnats för forskningen. Bland hans
vetenskapliga publikationer på ornitologiens
område må framhållas en omarbetning af senare
delen af M. von Wrights "Finlands foglar" (1873),
Om foglarnas flyttningsvägar (1874; ty. öfv. 1876),
Die geographische verbreitung der huhner-, sumpf-und
wasservögel im faunistischen gebiete Finlands (1876),
Zur discussion ilber die zugstr assen (1879),
Antwort an Herrn E. F. von Homeyer beziiglich
der zugstr assen der vögel (1882), Bidrag till
kännedomen om sibiriska Ishafskustens fogelfauna
(i "Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser",
1887) och Referat iiber den stånd der kenntniss des
vogelzuges (1891), bland jämförande anatomiska arbeten
Zur morphologie des tracheensystems (1877) och Ueber
paarige ausfilhrungsgänge der ge-schlechtsorgane
bei insecten (1884) samt Géogra-phie zoologique in:
Exposé des travaux géographi-ques exécutés en Finlande
jusqu’cn 1895 (vid 6:e intern, geografkongressen i
London) och särskilda bidrag i "Atlas öfver Finland"
samt redigering af "Societas pro fauna et flora
fennicas" Acta, och den af "Sällskapet för Finlands
geografi" utgifna serien "Fennia".
3. Ernst Gustaf P., friherre, den föregåendes
halfbroder, finsk universitetslärare, f. 26 nov. 1849
i Helsingfors, blef student i Helsingfors 1866, filos,
magister 1873 och filos, licentiat 1876, sedan han
försvarat afhandlingen Historisk framställning af
den svensk-finska handelslagstiftningen från Gustaf
Vasas tid till 1766 (1876). Han promoverades till
filos, doktor 1877, utnämndes s. å. till docent i
nordisk historia och statskunskap vid Helsingfors’
universitet, förordnades flera gånger att bestrida
professuren i finsk, rysk och nordisk historia samt
utnämndes 1884 till professor i nämnda vetenskaper,
sedan han utgifvit afhandlingen Sten Stures strid
med konung Hans. Kritisk öfversigt (1883). Han har
dessutom utgifvit "Politiska skrifter af Anders
Chydenius" med en biografisk inledning (1877-80) och
Suomalaisen kir-jallisuuden seuran viisi-kymmeren
vuotinen toimi ynnä suomalaisuuden edistys 1831-81
(Finska litteratursällskapets femtioåriga verksamhet
jämte finskhetens framsteg 1831-81; införd i "Suomi",
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
