- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1421-1422

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Panini ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1421

Panini-Panizzi

1422

1781, som i detta fall innebar en fullständig
omkastning af ryska utrikespolitiken, var därför
ett nederlag för honom och en seger för medtäflaren
Potemkin. Strax därefter i sept. s. å. tog kejsarinnan
hans ålder till förevändning att skilja honom från
all befattning med ärendena. P. var ingen stor
statsman, men en skicklig diplomat, väl skolad i den
samtida kabinettsdiplomatiens intriger. - P:s broder,
generalen grefve Peter Ivanovitj P., f. 1721, d. 1789,
utmärkte sig under kriget mot turkarna vid stormningen
af Ben-der 26 sept. 1770 samt vid undertryckandet af
Pugatjevs uppror (1773-75). Hans son, grefve Nikita
Petrovitj P., f. 1770, d. 1837, var 1797-99 ryskt
sändebud i Berlin och 1799-1804 riksvicekansler samt
deltog 1801 i sammansvärjningen mot kejsar Paul. Jfr
Briickner, "Materialien zur lebensbeschreibung des
graf en Nikita Pe-trowitsch P." (7 bd, 1888-92). Hans
son, grefve Viktor Nikititj P., f. 1800, d. 1874, var
1841-62 justitieminister, därefter ordf. i kommittén
för redigering af lagen om lifegenskapens upp-häfvande
samt 1864-67 generaldirektör i kejserliga kansliet
för lagstiftningsangelägenheter.

S. B. (L. S.)

Panini, indisk grammatiker. Se Indiens språk och
litteratur, sp. 540 ff.

Panini (Panni n i), Giampaolo, italiensk målare,
f. 1691 i Piacenza, d. 1764 i Rom, var lärjunge
till Andrea Lucatelli, Benedetto Luti och
Do-menico Roberti i Rom, där han förnämligast var
verksam. Någon tid arbetade han äfven i Paris,
där han 1732 blef medlem af akademien. Han målade
uteslutande arkitekturbilder med figurer, dels
utsikter, helst med ruiner, dels interiörer, såsom
af S:t Peter i Rom. Af hans arbeten eger Sveriges
Nationalmuseum två (tempelruiner med figurer).
C. R. N.»

Panio;nion. Se Jon ie n.

Panipat [pänipä;t], stad i kejsardömet Indien,
prov. Punjab, distriktet Karnal, n. n. v. om staden
Delhi. 26,914 inv. (1901). Staden är af mycket
hög ålder. I nyare tid har slätten kring P. varit
skådeplats för tre i Indiens öden på afgörande
sätt ingripande fältslag: 1526, då Båbar vid sin
invasion i Indien slog Ibrahim Lodi, konungen i
Delhi; 1556, då Båbars sonson Akbar där besegrade
afga-nen Adil schahs hinduiske general, Himu, och
därmed definitivt stadgade Mogulväldet, samt 1761,
då afganernas härskare Achmed schah Durani besegrade
marattchefen Sedasheo Rao Bao och därmed, indirekt
till engelsmännens förmån, bröt maratternas makt.
(J- F. N.)

Pänis, lat., bröd.

Pani7sker (grek. panifskoi), småpaner. Se P a n.

Panisk förskräckelse. Se Panik.

Panislami^m är beteckningen för en mer eller mindre
systematisk sträfvan att ena alla den islamitiska
religionens bekännare, hvarvid man vanligen också som
syftemål uppställer deras fullständiga frigörelse från
hvarje beroende af Europas kristna nationer. Denna
propaganda, hvilken på sin tid ifrigt och skickligt
understöddes af turkiske sultanen Abdul Hamid II,
har sin egentliga härd i norra Afrika, särskildt i
Egypten och Sahara-området (jfr Sen u s i). Indiens
muhammedaner ha äfven varit föremål för panislamitisk
agitation, men

torde likväl i regel ha bevarat sin
lojalitet mot den anglo-indiska regeringen.
V. S-g.

Pan^tza, Konstantin, bulgarisk officer, f. 1856 i
Trnova, afrättad 28 juni 1890 i Sofia, medverkade vid
Öst-Rumeliens förening med Bulgarien 1885 och utmärkte
sig i kriget med Serbien s. å., då han i spetsen för
en macedonisk friskara opererade på egen hand, var den
förste, som öfverskred serbiska gränsen, samt deltog
i Pirots eröfring. Befordrad till major, understödde
P. kraftigt Stambolov i dennes kamp mot Ryssland
under regentskaps-tiden 1886-87, men inlät sig
sedermera i stämplingar med ryska agenter mot furst
Ferdinand, möjligen med den fantastiska tanken att
efteråt återkalla furst Alexander; sammansvärjningen
upptäcktes emellertid i början af 1890, och Stambolov
lät utan försköning arkebusera P. Denne hade stått i
nära förbindelse med de macedoniska revolutionärerna,
och mordet på Stambolov 1895 torde vara att betrakta
som en hämnd från deras sida för P:s afrättning.
H. B-n.

Panixpasset, besvärlig och farlig passöfvergång
i Glarneralperna, leder från Ilanz vid Rhen i
Grau-biinden förbi byn Panix mellan Vorab och
Haus-stock på 2,407 m. höjd till Elm i Sernftal
i Glarus.

Panizza [-ni7ttsa], Bartolomeo, italiensk anatom,
f. 1785, d. 1867, blef 1817 professor i anatomi
i Pavia, hvars anatomiska museum under hans
ledning vann en storartad utveckling. Bland hans
många arbeten märkas de öfver resorptionen genom
venerna och om vissa nervers förrättningar samt
hans samtidigt med Joh. Muller gjorda upptäckt
af amfibiernas lymfhjärtan. I 25 års tid var han
hufvudredaktör för "Gazzetta medica lom-barda". Hans
staty är rest på universitetets gård i Pavia.
&. T-dt.

Panizzi [-ni;ttsi], sir Antonio, italiensk-engelsk
biblioteksman, f. 16 sept. 1797 i Brescello
(hertigdömet Modena), d. 8 apr. 1879 i London, blef
1818 jur. doktor och hade egnat sig åt advokatyrket,
då han drogs med i den pie-montesiska revolutionen,
1820-21. Han dömdes till döden, men lyckades fly
till Schweiz, utvisades därifrån och begaf sig 1823
till England, hvarest han till en början lif närde
sig genom språklektioner. Beskyddad af Roscoe och
lord Brougham, utnämndes han 1828 till professor i
italienska vid University college i London. 1831
anställdes han som biträdande bibliotekarie
vid British museum, blef 1837 föreståndare för
afdelningen tryckta böcker därstädes och utöfvade
på denna plats en omskapande verksamhet. Han
ådagalade, huru boksamlingen vansköttes, utverkade af
parlamentet förhöjda anslag, ombesörjde kataloger samt
uppgjorde planen till den storartade och gallerierna
(fullb. 1857). Genom

Sir Antonio Panizzi. Efter målning af G-. F. Watts.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0755.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free