- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
109-110

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Parker, Theodore - Parker, William Kitchen - Parker, Alton Brooks - Parker, sir Gilbert - Parker, Horatio William - Parkera - Parkersburg - Parkes, sir Henry - Parkes, sir Harry Smith

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

109

Parker-Parkes

110

tog då en studieresa till England, Frankrike,
Italien och Tyskland samt gjorde därvid
närmare bekantskap med den moderna teologiska
och filosofiska vetenskapen särskildt med
den tyska. Efter återkomsten till Amerika
upptog P. sin predikoverksamhet (i Bostons
bägge största konsertsalar) och uppbjöd med
hänförelse alla sina krafter i kampen mot
dryckenskapen och slafveriet. En blodstört-ning
hämmade 1859 hans sträfvanden. P:s samlade
skrifter utgåfvos efter hans död (14 bd,
1863 -71). På svenska finnas öfversatta och
utgifna "En afhandling om religionen" (1862),
"Teism, ateism och kyrklig teologi" (1865),
"Tio predikningar om religiositeten" (1864),
"Bönestunder" (1868) och "Samlade skrifter"
(I-X, öfv. 1867- 75). - Bland lefnadsteckningar
öfver P. må nämnas biografierna af Weiss (London,
1864), Frothingham (1874) och John White Chadwick
(1900). H. W. T.*

Parker [pä’ka], William K i t c h e n, amerikansk
zoolog, f. 1825 nära Peterborough, d. 1890 i
Cardiff, var ända till 1883 praktiserande läkare,
utnämndes 1873 till professor i jämförande
anatomi vid Koyal college of surgeons i
London. P:s vetenskapliga betydelse ligger i
hans undersökningar rörande ryggradsdjurens
kranium. I ett stort antal afhandlingar
behandlade han detta ämne både rent anatomiskt
och embryologiskt. Genom senare, med bättre
tekniska metoder utförda arbeten ha dock
många af P:s undersökningar nu förlorat något
i aktuell betydelse. I viss mån sammanfattas
dessa studier i den af honom och G. T. Bettany
skrifna The morphology of the skull (1877).
L-e.

Parker [pä’ka], Alton Brooks, nordamerikansk
jurist och politiker, f. 14 maj 1852 i
Cort-land, staten New York, började sin bana
som folkskollärare, blef sedan advokat, 1885
medlem af staten New Yorks högsta domstol och
1889 medlem af appellationsdomstolen. Han var
1898-1904 dennas president, vann som sådan
allmänt anseende för sin rättrådighet och
uppställdes i juli 1904 som demokraternas
presidentkandidat. Han understöddes
särskildt af partiets konservativa flygel,
som ej längre ville uppställa W. J. Bryan
som kandidat, uttalade sig under kampanjen
för guldmyntfotens bibehållande och emot
Roosevelts imperialism. Vid presidentvalet
i nov. s. å. besegrades han af Roosevelt och
öfvergick sedan ånyo till advokatverksamhet.
V. S-g.

Parker [pä’ke], sir Gilbert, engelsk författare
och politiker, f. 23 nov. 1862 i Camden East,
Canada, studerade vid Trinityuniversitetet i
To-ronto, var från 1886 några år tidningsman
i Sydney och företog därefter vidsträckta
resor bl. a. i norra Canada och bland
Söderhafsöarna. P. är sedan 1900 underhusledamot
för Gravesend, tillhör det konservativa
partiet och har som ifrig imperialist
energiskt förfäktat de Chamberlainska idéerna
om tariffreform och närmare anslutning mellan
moderlandet och kolonierna. Han erhöll 1902
knight-värdighet. P. har utgifvit reseskildringen
Round the compass in Australia (1892), några
skådespel (t. ex. The vendetta, 1889) och
en mängd omtyckta romaner och noveller, de
flesta med motiv från Canada: Pierre and his
people (1892), The trail of the sword (1894),
An adventure of the north (1895), The seats of
the mighty (1896), The

lane that had no turning (1900), The weavers
(1907), Northern lights (1909) m. fl.
V. S-g.

Parker [pä’ko], Horatio William, nordamerikansk
tonsättare, f. 1863 nära Boston, studerade
1881-84 hos Rheinberger i Mimenen, verkade
som organist och kördirigent i New York och
Boston samt är sedan 1894 professor i musik
vid Yale-universitetet i New Haven. Hans
oratorium Hora novissima (New York, 1894),
som prisas för gedigenhet, har upptagits äfven
vid engelska musikfester, liksom ock oratoriet
The legend of St. Chri-stofer (1898). Andra P:s
körverk med orkester äro King Tröjan (1885),
The kobolds (1891), Harold Harfagar (s. å.),
A wanderer’s psalm (1900) m. fl. Han har jämväl
skrifvit smärre körsaker, visor, instrumentalverk
m. m. Han blef 1902 hedersdoktor vid Cambridges
universitet. E. F-t.

Parkera, krigsv., kallas att ordnadt uppställa
en kolonns fordon i läger eller bivack.

Parkersburg [päkosbõg], stad i nordamerikanska
staten West-Virginia, vid Little Kanawhas
förening med Ohio, genom en vacker, 2,150
m. lång järnvägsbro öfver Ohio förenad med
det på andra sidan liggande Belpré. 17,842
inv. (1910). Staden är ändpunkt för
Baltimore-Ohio järnvägen. Den har protestantisk
biskop, stora petroleumraffinaderier
äfvensom järngjuterier, kvarnar, sågar och
tegelbruk. Omgifningen är rik på petroleum,
naturlig gas, stenkol, salt och järn.
(J. F. N.)

Parkes [pä’ks], sir H e n r y, australisk
statsman, f. 27 maj 1815 i Stoneleigh,
Warwickshire, d. 27 apr. 1896 i Sydney, var i
sin ungdom grof-arbetare, utvandrade 1839 till
Australien, blef elfenbenssvarfvare i Sydney, tog
liflig del i den australiska arbetarrörelsen samt
i agitationen för parlamentarisk själf styrelse
och utgaf 1849-57 tidningen "Empire". P. invaldes
1854 i Nya Syd-Wales’ lagstiftande råd, blef
1856 medlem af dess lagstiftande församling,
vistades 1861-63 i England som emigrationsagent,
invaldes efter återkomsten till Nya Syd-Wales
ånyo i lagstiftande församlingen, som han
sedan med kortare afbrott tillhörde till
sin död, och var 1866-68 kolonisekreterare
i ministären Martin. Han var sedermera fem
gånger premiärminister och kolonisekreterare
(1872-75, mars-aug. 1877, dec. 1878-jan. 1883,
1887-jan. 1889, mars 1889-okt. 1891). 1866 hade
P. genomdrifvit en betydelsefull lag om ordnad
folkskoleundervisning, och som premiärminister
ifrade han för energisk frihandelspolitik. Förbud
mot kinesisk invandring och en betydande
utsträckning af koloniens järnvägsnät utmärkte
hans fjärde ministär. Sina sista år egnade
P. åt främjandet af de australiska koloniernas
federativa sammanslutning; han presiderade vid
konventet i Sydney 1891, hade väsentlig andel
i det där åvägabragta författningsutkastet,
som sedermera lades till grund för den slutliga
förbundsförfattningen, och offrade t. o. m. sina
frihandelsgrundsatser för att därigenom
underlätta federationens tillkomst. Bland P:s
skrifter märkas diktsamlingen Stolen moments
(1842), Australian views of England (1869),
Federal government of Australia (en samling tal
i förbundsfrågan, 1890) och s j älf biografien
Fifty years in the making of australian
history. Jfr Lyne, "Life of sir Henry P." (1897).
V. S-g.

Parkes [pä’ks], sir Harry Smith, engelsk

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:30 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free