Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Part - Part. - Partabgarh - Partage - Partakoski - Partanna - Partant pour la Syrie - Partenay - Partenayrasen - Partenkirchen - Partenogenes - Partenokarpi - Parter - Parterr - Partes - Partes æquales. Se P. æq. - Parthenay. Se Partenay - Parthenier - Parthenion. Se Chersonesus - Parhenios - Parthenium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
151
Part.-Parthenium
152
genhetsobjekt är sålunda mannen part,
ehuru han icke är subjekt i det materiella
rättsförhållandet. Hvarje rättssubjekt,
vare sig fysisk eller juridisk person,
kan vara part. - 3. Sjöv. Se Tross 1.
2. E. K.
Part., förkortning för particip eller partikel.
Partabgarh [pätäbgäV]. 1. Vasallstat i Indien,
Rajputana, 2,294 kvkm., 62,704 inv. (1911),
mest bhiler och andra ursprungliga
folk. Hufvudstaden P., genom en bibana
förenad med Rajputanajärnvä-gen, hade 1901
9,819 inv. och är bekant för där tillverkade
emaljarbeten. - 2. Distrikt i Indien, divisionen
Faizabad, United provinces, vid Ganges. 3,735
kvkm. 899,973 inv. (1911). Hufvudstad är Bela,
8,041 inv. (s. å.).
Partage [-täj], fr., andel, lott, anpart. -
Partagera, dela.
PaYtakoski, sund i västra delen af Saima, mellan
öarna Suomenniemi och Ratasalo. Landsvägen
från S:t Michel till Villmanstrand går fram
öfver P. Det har blifvit bekant genom den
öfverrumpling, hvarigenom en afdelning af
G. M. Armfelts kår under öfverstelöjtnant
G. H. Jägerhorn 15 april 1790 kastade en rysk
afdelning tillbaka och satte sig i besittning af
detta pass. Dåv. majoren E. von Yegesack utmärkte
sig synnerligen vid detta tillfälle och vid det
närbelägna sundet Kärnäkoski. Ryssarna anföllo
i sin tur svenskarnas ställning vid P. 30 april,
men deras två stormningsförsök afslo-gos tappert
af Jägerhorn.
Parta’nna, stad i italienska
prov. Trapani (Sicilien). 13,831
inv. (1901). Gymnasium, vinodling.
J. F. N.
Partant pour la Syrie [partä7 por la
sir!], fr., begynnelseorden till en mycket
medelmåttig fransk romans, författad af grefve
Laborde. Romansen sattes i musik af drottning
Hortense med tillhjälp af L. F. Ph. Drouet (se
denne). Under restaurationen utgjorde denna sång
bonapartisternas föreningstecken och förbjöds
därför som upprorisk. Sedan Hor-tenses son
Napoleon III kommit till styret, blef den det
andra kejsardömets patriotiska hymn, men fick
1870 rymma fältet för Marseljäsen. Romansen har
af Atterbom blifvit dels öfversatt (i "Poetisk
kalender", 1818), dels omdiktad ("Harald", i
"Lyriska dikter", III).
Partenay [partna], Parthenay,
arrondis-semangshufvudstad i franska
dep. Deux-Sëvres (Poitou), vid floden Thouet,
biflod till Loire. 5,973 inv. (1911;
som kommun 7,544). Ruiner af de gamla
vallarna med porttornet S:t Jacques samt
flera intressanta kyrkor och enskilda
hus från medeltiden. Lärarseminarium,
college. Tillverkning af yllevaror och fajanser.
J. F. N.
Partenayrasen [partna-; fr. race parthenaise],
husdjurssk., en nötkreatursras i de gamla franska
provinserna Poitou och Anjou. Rasen, hvars kött
är af prima kvalitet och mycket omtyckt i Paris,
är till färgen brun i olika schatteringar.
H. F.
Partenkirchen, by i bajerska
reg.-omr. Ober-bayern i Loisach-dalen och
vid foten af Zugspitze, 722 m. ö. h. 2,532
inv. (1905). P. är i följd af sitt vackra
läge och milda klimat en mycket omtyckt
sommarvistelseort och har i sin närhet några
hälsokällor. 16,000 kurgäster (1905). J.F.N.
PartenogenëS (af grek. parthe’non, jungfru,
och ge’nesis, födelse), biol. Se Fortplantning,
sp. 941-942, och Insekter, sp. 714. Jfr
Y. Delage och M. Goldsmith, "La parthénogénëse
na-turelle et expérimentale" (1913). -
Adj. Par-tenogenëtisk. Om P. i växtvärlden se
A1-chemilla, Apogami och Kattfot.
Partenokarpi, bot., fruktbildning på vegetativ
väg, utan föregående befruktning. - Adj. P a
r-tenokarp. - Som exempel på partenokarpa växter
kunna nämnas fikonträdet, gurkan, bananen m. fl.
Gr. L-m.
Parter, folkslag. Se Partien.
ParteYr (fr. par terre, d. v. s. på släta
marken). 1. Den närmast boningshuset i samma plan
som bottenvåningen belägna delen af trädgården,
vanligen afsedd för blommor och prydnadsväxter
samt ofta anlagd på en terrass, i hvilket fall en
trappa leder från parterren ned till den öfriga
trädgården. Ur denna betydelse har utvecklat
sig den af mindre blomstergård i regelbunden
stil i allmänhet, särskildt i närheten af
boningshuset. - 2. På teatrar ursprungligen
hela den på golfvet, nedanför raderna och i
ungefärlig jämnhöjd med scenen befintliga delen
af åskådarrummet (jfr Parkett).
Pa’rtes (lat., plur. af pars, del, andel,
göromål), roll, åliggande, värf; det, som
någon har att framsäga eller uträtta vid ett
särskildt tillfälle. - Partes oratiõnis, gramm.,
ordklasserna (nomen, verb och partiklar med
sina underafdelningar).
Partes æquäles. Se P. æq.
Parthenay [partna]. Se Partenay.
Parthe’nier (grek. partheni’ai, "jungfrusöner"),
i det forna Sparta namnet på en särskild,
blott en enda generation tillhörande, klass af
medborgare. Uppgifterna om deras härkomst äro
motsägande och sagolika. Hufvudsakligen gå de ut
på, att par-thenierna varit frukten af en under
det första mes-seniska kriget (se M e s s e n
i e n) vid hotande folkbrist af myndigheterna
föranstaltad tillfällig förbindelse mellan
ogifta spartanskor och antingen helo-ter eller
unga spartiater. Då de öfrige medborgarna icke
ville erkänna dem som jämbördiga, skola de under
ledning af en viss Falanthos ha utvandrat till
södra Italien och där grundlagt staden Ta-rent.
A- M. A.
Parthenon. Se Chersonesus.
Parthe’nios (grek. Tlaoftévios, lat. Parthenius),
forngrekisk skald och grammatiker från Nicæa
i Bity nien, lefde i l :a årh. f. Kr. och
kom under det mithridatiska kriget till Rom,
där han trädde i nära förbindelse med Gallus
och Yergilius samt äfven öf-vade inflytande
på deras skaldeverksamhet. Yi ega under hans
namn en samling på prosa berättade olyckliga
kärlekshistorier (Erotika1 pathe’mata),
hvilkas ämnen äro hopsamlade från den äldre
hufvudsakligen mytologiska litteraturen,
utg. bl. a. af Hirschig i "Erotici scriptores"
med lat. öfv. (1856), Hercher i "Scriptores
erotici græci" (1858) samt Sakolowski och
Martini i "Mythographi græci" (1896 och 1902)
A. M. A.
Parthe’nium L., bot., växtsläkte af
fam. Com-positæ, afd. Tubulifloræ,
HeZiaw£/ms-gruppen, med 9 arter i
Amerika. P. argentatum, en buske växande på
mexikanska höglandet, innehåller i grundväfnadens
och de sekundära märgstrålarnas celler riklig
kautschuk, som utvinnes genom utkok-ning af
hela växtan, s. k. Guayulekaut-s c h u k.
G. L-m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
