- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
161-162

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Partner - Parton, James - Partout - Partout, Emile. Se Boyer, sp 1391 - Partsch, Joseph - Parts ed. Se Ed, sp 1325 - Parturition - Parturiunt montes, nascetur ridiculus mus - Partus - Partus præmaturus l. partus arte præmaturus. Se Foster, sp 968 - Partåiga fåglar - Partåiga hofdjur - Paru - Parus. Se Mesarna - Parusi - Parvati - Parveny - Paryr - Parysatis - Parzival. Se Parcival - Pas - Pas, De - Pasadena

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

förskjuter rörelsekapital, men personligen ej
deltager i affärens skötsel.

Parton [pä’tn], James, nordamerikansk
skriftställare, f. 1822 i Canterbury (England),
d. 1891 i Boston, kom vid späd ålder till
Amerika, medarbetade i en mängd tidskrifter
och skref goda biografier bL a. öfver Horace
Greeley (1855), Andrew Jackson (3 bd, 1859-60),
Ben j. Franklin (1864), J. Astor (1865), Thomas
Jefferson (1874) och Vol-taire (2 bd, 1881),
förutom The people’s book of biography (1868),
Smoking and drinking (s. å.), Caricature in all
times and lands (1878) m. m. - P. gifte sig 1856
med Sarah Payson W i 1-1 i s (f. 1811, d. 1872),
hvilken gjorde sin .pseudonym Fanny Fem omtyckt
genom skiss-samlingar och romaner.

Partout [-tō; fr., allestädes], nödvändigtvis,
prompt, ändtligen, ovillkorligen (denna betydelse
har ordet icke i franskan).

Partout [-tõ], Ëmile. Se B o y er, sp. 1391.

Partsch, Joseph, tysk geograf, f. 1851, vardt
1876 e. o., 1884 ord. professor i geografi vid
universitetet i Breslau och efterträdde 1905
Eatzel vid universitetet i Leipzig. P. har
författat bl. a. Die darstellung Europas in
dem geographischen werke des Agrippa (1875),
Physikalische geographie von Griechenland (1885),
Landeskunde der provinz Schlesien (1889; 6:e
uppl. 1905), Schutzgebiete des Deutschen reiches
(1893), Vergletscherung des Riesengebirges zur
eiszeit (1894), Schlesien (2 bd, 1896-1911),
Zentral-Europa (1904) och Ägyptens bedeutung
fur die erdkunde (1905).

Parts ed: jur. Se E d, sp. 1325.

Parturition (af lat. parturio, jag
skall föda), det stadium i födsloakten,
som närmast föregår fostrets framfödande.
F. B.*

Parturiunt montes, nascetur ridiculus mus (läses:
pa’rturiu’nt monte’s nasce’tur ri’dikulu’s mus),
lat., "bergen äro i födslovånda: en löjlig liten
råtta skall komma till världen"; m. a. o. mycket
väsen för ingenting; stora åthäfvor, ringa
innebörd. Det latinska uttrycket (en hexameter)
är hämtadt ur Horatius ("De arte poetica", v.
139), hvilken därmed återgaf en tanke i en af
Aisopos’ fabler.

Pa’rtus, lat., fysiol., förlossning, foster
(se d. o.).

Pa’rtus præmatürus 1. partus arte pr seni a t
u r u s, fysiol. Se Foster, sp. 968.

Partåiga fåglar, Klätterfåglar, Zygodac-tyli,
zool.j är benämningen på ett antal
fågelfamiljer, som utmärkas därigenom, att
af de fyra (eller tre) tårna två äro riktade
framåt och två (eller en) bakåt. Hitförda
fåglar ha af senare zoologer fördelats på de
två ordningarna Cuculi-formes (familjerna
Cuculidæ, Psittacidæ) och Cora-ciiformes
(familjerna Picidæ, Rhamphastidæ, Bu-conidæ,
Galbulidæ). Jfr Fåglar. L-e.

Partäiga hofdjur, Artiodactyla, zool. Se U n-g
u l a t a.

Paru [pa’ro], biflod till Amasonfloden
(fr. v.), upprinner på gränsen mellan Brasilien
och Nederländska Guyana i västra delen af
Tumuc-Humacbergen, bildar flera fall och flyter
ut vid byn Almeirim. Omkr. 650 km. lång.
J. F. N.

Parus, zool. Se Mesarna.

Parusi (grek. parusi’a, närvaro,
ankomst). 1. Filos. Parusi kallar Platon idéernas
immanens i tingen. Aristoteles antar formens
parusi i mate-

T ryckt den 30/6 14

rien. - 2. Teol. Parusi är i N. T. uttrycket
för Kristi andra ankomst till jorden
("Kristi tillkom -melse"), såväl i osynlig
gestalt vid Jerusalems förstöring som ock
i synlig gestalt vid de dödes uppväckande
och världsdomen. Jfr E s k a t o- logi.
1. S-e. 2. J-P-

Parvati, "den till berget hörande (gudinnan),
bergsgudinnan", ind. myt., Çivas gemål, uppfattas
dels som den befruktande naturmodern, dels som
den fruktansvärda världsförstörerskan, hämndens,
nödens och farsoternas gudinna. I den förra,
välgörande gudomsskepnaden kallas hon också
Bhavanī och afbildas skön, rikt smyckad,
vanligen sittande i knä hos Çiva, hvilken
älskar henne högt och åt henne inrymt hälften
af sin kropp för att aldrig behöfva skiljas
från henne. I den senare, dystra uppenbarelsen
bär hon äfven namnen Kālī ("den svarta") och
Durgā (se d. o.) och afbildas förskräckande,
med svart ansikte, ur munnen utstående tänder,
omgifven af lågor, med midjan omvirad af ormar,
svingande svärd och klubba o. s. v. P. är
moder till Ganeça (se d. o.). I hennes kult
ingingo blodiga djur- och människooffer.
(K. F. J.)

Parveny (fr. parvenu, af parvenir, framkomma,
uppnå, göra lycka), uppkomling, person,
som kommit sig upp i världen; i ordet ligger
en bibetydelse af okunnighet, öfvermod och
taktlöshet.

Paryr (fr. parure, af parer, pryda), prydnad,
smycke, grannlåt, skrud, "stass".

Parysatis (grek. Παρύσατις), fornpersisk
drottning, dotter af konung Artaxerxes I och
förmäld med sin halfbroder Dareios Ochos (konung
423–404 f. Kr.). Hon var en ränkfull, grym
och härsklysten kvinna. Sedan hon misslyckats
i sina bemödanden att förskaffa tronföljden
åt sin yngre son, Kyros (se Kyros d. y.), med
förbigående af den äldre, Artaxerxes, förföljde
hon med oblidkeligt hat alla, som bidragit till
Kyros’ fall. Då hon medelst gift afdagatagit
sin egen sonhustru, Stateira, förvisades hon
till Babylon, men kom snart tillbaka och återvann
sitt förra inflytande öfver den svage Artaxerxes.
A. M. A.

Parzival. Se Parcival.

Pas [pa], fr., steg, danssteg. – Pas de deux
[də dö], teaterdans, som utföres af två
personer. Pas de trois [trωa’], dylik dans för
tre personer. – Pas de quatre [ka’tr; af quatre,
fyra]. 1. Teaterdans af fyra personer. – 2. En
från Amerika härstammande pardans i 4/4 takt
och fyrdelade repriser, som utföres så, att
kavaljeren fattar sin dams hand och bägge hålla
den lediga handen mot sin höft, medan de dansa
framåt tre korta steg och därefter sparka lätt
framåt med foten; sedan detta upprepats 1 gång,
svänga de rundt ett hvarf till reprisens två
påföljande takter, hvarvid han fattar henne om
lifvet och de göra lindriga hopp omväxlande med
båda fötterna, hvarefter rörelseserien alltjämt
upprepas. Denna ganska behagfulla dans kom i bruk
i sällskapslifvet på 1890-talet, men blef dess
värre utträngd af boston, two-step och one-step.
E. F-t.

Pas [på], De. 1. Fransk adlig släkt. Se F e
u-quiéres. -. 2 Holländsk kopparstickareamilj. Se
Passé, de.

Pasadena [päsədī’nə], stad i nordamerikanska
staten Kalifornien, 13 km. n. ö. om Los Angeles

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Nov 12 12:30:41 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0117.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free