- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
163-164

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pasadena - Pasajes - Pasania. Se Fagaceæ - Pasargadæ - Pascal, Blaise

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

163

Pasajes-Pascal

164

och omkr. 8 km. från foten af Sierra
Madre. 30,291 inv. (1910). Staden ligger 250
m. ö. h., men många af bergen i dess omedelbara
närhet nå höjder af 1,200-2,000 m., bl. a. Mount
Wilson (2,030 m.), Echo mountain (1,224
m.) och M:t Lowe (1,860 m.). Från Rubio canon
nära P. går en kabelbana till Echo mountain,
på hvars topp ligger Lowe-observatoriet. På
M:t Wilson ligger ett Carnegie institution
i Washington tillhörigt solarobservatorium,
utrustadt med nutidens bästa instrument för sol-
och stellarfotografi. Observato-riets fysikaliska
laboratorium, byrå och instrumentverkstäder ligga
i P. Detta är en af de vackraste platserna i
södra Kalifornien och ligger inbäddadt i en rik
subtropisk vegetation, l jan. hvarje år hålles en
mycket besökt blomsterkarneval ("tourna-ment of
roses"). Stadens förnämsta offentliga byggnader
äro det offentliga biblioteket, en teater,
en high school samt flera vackra kyrkor. - Den
om-gifvande trakten var fårfarmer ända till 1874,
då fruktodling i stor skala började drifvas,
hvarigenom platsen blef bebyggd. P. blef
stad 1886 och hade 9,117 inv. 1900.
Wbg.

Pasajes [-sa’ches], stad i spanska
prov. Gui-puzcoa, vid en af bergen omsluten
bukt af Yizcaya-viken, som bildar en utmärkt
hamn. P. var förr utgångspunkt för djärfva
baskiska hvalfångare, men har sedermera
nedsjunkit till en fiskarby, med endast 800 inv.
J. F. N. Pasänia, bot. Se F a g a c e
æ. Pasa’rgatlæ (grek. Påsar ga’däi], persernas
urgamla hufvudstad före residensets flyttning
till Persepolis och äfven senare konungarnas
kröningsstad. Kyros segrade där öfver Astyages
(550 f. Kr.). Allmänt anses, att ruinerna vid
Murghab, 30 km. n. ö. om Persepolis, utgöra
återstoden af det forna P. Jfr Kyros d. ä.

Pascal [-ka’ll], Blaise, fransk matematiker,
fysiker, filosof och religiös skriftställare,
f. 14 juni 1623 i Clermont-Ferrand, d. 19
aug. 1662 i Paris, flyttade vid sju års ålder
tillsammans med sin högt bildade fader till
Paris, vistades på 1640-talet några år i
Rouen och Clermont, återvände 1650 till Paris
och drog sig 1654 tillbaka till klosterlik
ensamhet i Port-Royal vid Versailles. Han hade
varit ett brådmoget barn, som tidigt visade
en ovanlig begåfning. Redan som yngling vann
han rykte som själfständig matematiker. Hans
vetenskapliga intressen fingo näring i den krets
af vetenskapsmän och tänkare, som samlades kring
pater Mersenne (se d. o.). Men 1640 genomgick
han en djup religiös omvändelse, hvarefter
han sedan omvände sin fader och en af sina
systrar, den begåfvade Jaqueline P. (f. 1625,
d. 1661). Hon ingick i Port-Royals systerorden,
hvarigenom äfven P. kom i nära beröring med
jansenisterna och rönte starkt inflytande af
deras stränga religiositet. – Sin plats i den
franska litteraturens historia har P. framför
allt genom sina ryktbara Lettres provinciales
(fullständig titel "Lettres écrites par Louis
de Mont-alte à un provincial de ses amis et
aux révérends pères jésuites sur la morale
et la politique de ces pères", 1656–57), i
hvilka han med öfvertygande tankeskärpa och
bitande kvickhet, än med hånfull satir, än
med sedlig indignation, kritiserade jesuiternas
moral. Innehållet i denna mästerliga skrift, där
han vetat frigöra framställningen från all
teologisk torrhet, eger än i dag aktualitet
i de katolska länderna och räknas genom sina
stilistiska förtjänster till den franska
litteraturens främsta klassiska verk. En mera
positiv framställning af sin egen lifsåskådning
förberedde han i ett tilltänkt stort arbete,
hvari han skulle försvara kristendomen mot
ateisterna. När döden ryckte bort honom (han
kämpade lifvet igenom med kroppslig ohälsa), hade
han emellertid ej hunnit fullborda denna plan,
utan efterlämnade blott en samling lösa blad,
på hvilka han i hast nedskrifvit de enskilda
tankar, af hvilka han tänkte bygga upp sitt
verk. Efter hans död utgåfvos dessa af hans
jansenistiska vänner under titeln Pensées
sur la religion
(1669; "Tankar i religiösa
frågor" 1890, ny uppl. 1911), hvarvid de
dock utelämnade åtskilligt, som syntes dem
för frisinnadt, och tilläto sig modifiera det
i samlingen upptagna här och där. En kritisk
upplaga utgafs först 1844 af Faugère, hvarvid
dock ordningen mellan de olika fragmenten
ej var den lyckligaste. Senare upplagor ha
redigerats af Havet (1866), Molinier (2 bd,
1877–79) och Michaut (1896). En fotografisk
faksimilupplaga af "Lettres"-handskriften har
utgifvits af L. Brunschvicg (1905), som också
utgifvit en edition af "Pensées" i samlingen
"Les grands écrivains de la France" (1896).

Som tänkare tillhör P. den cartesiska skolan. Han
delar Cartesius’ dualistiska uppfattning af
förhållandet mellan själ och kropp och hans
mekaniska förklaring af det kroppsliga. I sina
tidigare skrifter, såsom i Traité du vide (1647)
och Entretien avec Savi sur Epictète et Montaigne
(1654), ställer han sig också vid Cartesius’
sida i kampen mot dogmatismen med den matematiska
bevisföringen som idealet för den vetenskapliga
metoden. Men de religiösa intressena drifva
honom sedan öfver till en mysticism, som
alltmer aflägsnar honom från den cartesiska
utgångspunkten. Oändligt öfver den kroppsliga
verkligheten sätter han tänkandet, som förmår
uppfatta den och därjämte sig själf. Men det
finnes en ännu högre verklighet, lika oändligt
upphöjd öfver tänkandet, nämligen kärleken,
som är en uppenbarelse af Gud själf. Den nå
vi ej med vår tanke, utan endast med vårt
hjärta, vår känsla. "Hjärtat har sina skäl,
som förståndet ej fattar". Då vi äro ändliga,
kunna vi ej göra oss något begrepp om Guds
oändliga väsen. Hans existens kunna vi ej
bevisa. Men vi kunna välja att tro därpå. Om
vi tänka oss ett vad för och emot denna tro, så
vinna vi allt, om vi välja tron på Gud och han
verkligen existerar, men förlora intet, om han
ej gör det. Okloka vore vi då, om vi ej trodde
på honom. Om vi ha svårt att på allvar bestämma
oss härför, så böra vi följa deras exempel, som
före oss blifvit troende. Låtsa, som om du tror,
tag vigvattnet och låt läsa mässor: det skall
ge dig tro och bestialisera dig ("cela vous
fera croire et vous abétira
").

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:43 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free