- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
219-220

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pâte - Pâte dure. Se Pâte - Patella - Patella. Se Blötdjur, sp 825 och sp 827 - Paten - Patenier, H. de. Se Patinir, J. - Patent - Patentankare - Patentanspråk. Se Patentlagstiftning - Patentbeskrifning. Se Patentlagstiftning - Patentbref. Se Patent - Patentbyrån, Kungl. - Patentdynamit. Se Dynamit - Patentkongresser - Patentlagstiftning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stengodset i de gammaltyska krusen och liknande
tillverkningar samt det vanliga fältspatäkta
porslinet ; enligt sträng keramisk uppfattning
är endast det sistnämnda hithörande. - Paté
tendre
[], vek eller lätt smält massa, som
brännes vid något lägre värmegrad och vid högre
råkar i flytande form eller går sönder. Hit
höra den vanliga gröfre fajansen, det engelska
s. k. fritt-porslinet, i hvilket ingår ben,
samt det gamla konstgjorda sëvresporslinet
(Vieux sèvres), som i själfva verket närmade
sig glaset och hvari just porslinsleran (kaolin)
saknades. - Pâte sur pâte [syr] kallas ett inom
den keramiska industrien användt dekorationssätt,
då figurer i låg relief anbringas mot en
olika färgad massa, såsom hos de engelska
wedgwoodfabrikaten, där figurerna oftast
framträda hvita mot en blå botten (se Keramik,
pl., fig. 16 o. 17), samt åtskilliga moderna
franska, äfven svenska tillverkningar, där
dekorationen i gri-saille af tecknar sig mot en
mörk (blå, brun, svart) botten på ett sätt, som
närmast påminner om den gamla Limoges-emaljen.
Upk.*

Pâte dure []. Se Pâte.

Patella, lat., knäskål. Se Knä l och Människan
(fig. å sp. 257).

Patella, zool Se Blötdjur, sp. 825 och 827.

Paten (lat. patina, patena, grek. patane,
flat skål), den lilla, runda tallrik, hvarpå
det invigda brödet (hostian) frambäres vid
nattvarden. Patenen borde vara af ädel metall,
med en grund fördjupning, som motsvarar kalkens
öppning, enär patenen användes som lock till
densamma. (J. T. B.)

Patenier [] H. de. Se Patinir, J.

Patent (af litteræ patentes, öppet bref), vissa
offentliga urkunder, som innehålla af regeringen
eller dess organ utfärdade befallningar eller
till-kännagifvanden eller bestämmelser om
rättigheter (patent angående tronbestigningar,
utnämningar m. m.). I vissa stater användes
detta ord liktydigt med koncessioner å näringars
drifvande (t. ex. i Österrike hausirpatent,
koncessioner å gårdfarihandel). I allmänhet
begagnas ordet i betydelsen af uppfinnarpatent,
d. v. s. rätt för en uppfinnare
eller hans rättsinnehafvare att under viss
tid med andras uteslutande tillgodogöra
sig en industriell uppfinning. Själfva den
urkund, som vid patents beviljande utfärdas
af patentmyndigheten, kallas patentbref. Se
vidare Patentiagstiftning samt Patent- och
registreringsverket
.

Patentankare, sjöv., gemensam benämning på nyare
slag af ankaren, hvilka sakna stock eller ha
rörliga flyn. Jfr Ankare 1. C. K. S.

Patentanspråk. Se Patentlagstiftning.

Patentbeskrifning. Se Patentlagstiftning.

Patentbref. Se Patent.

Patentbyrån, Kungl., en 1885 inom
Kommerskollegium inrättad särskild byrå för
handläggning af ansökningar om patent och
registrering af varumärken. Vid Kommerskollegiets
omorganisation 1891 afskildes patentbyrån
från kollegiet och erhöll 18 dec. s. å. sin
instruktion. Ur patentbyrån har sedermera Patent-
och registreringsverket
(se d. o.) utbildats.
H. Htn.

Patentdynamit. Se Dynamit.

Patentkongresser, förkortad benämning på de
kongresser, som anordnas af Internationella
föreningen för industriellt rättsskydd
(se
d. o.).

Patentiagstiftning (se Patent). Med
patentbeskrifning förstås en vid ansökan
om patent fogad beskrifning öfver den
ifrågavarande uppfinningen; med hänsyn
till patentbeskrifningens ändamål dels
att identifiera uppfinningen, dels att
sätta annan i stånd att efter patenttidens
förlopp utöfva uppfinningar lägges i den
moderna patentlagstiftningen stor vikt på
beskrifningens fullständighet och tydlighet
samt dess offentliggörande. Patentanspråk
kallas ett vid patentbeskrifningen fogadt
kort angifvande af hvad uppfinnaren anser
vara nytt i uppfinningen. Patent gå som
andra förmögenhetsobjekt i arf och kunna
på annan öfverlåtas. Med licens menas
upplåtande af nyttjanderätt till en patenterad
uppfinning. Licenstvång, skyldighet i vissa
fall, vanligen endast om patenthafvaren
ej inom viss tid själf eller genom annan
nöjaktigt utöfvar uppfinningen inom landet,
att på begäran och mot ersättning därå lämna
licens, förekommer i några patentlagar,
t. ex. vår egen, och anbefalles af många i
st. f. den påföljd, patentets förlust, som ännu
i de flesta länder drabbar patenthafvaren i
händelse af underlåten utöfning. I nästan alla
länder ha patentens bestånd gjorts beroende
af vissa patentafgifters erläggande. Vid
patents meddelande tillämpas två skilda
system: förpröfningssystemet (Nord-Amerikas
förenta stater, Japan m. fl. länder), enligt
hvilket patent meddelas först efter pröfning
af uppfinningens nyhet och patenterbarhet i
öfrigt, samt anmälningssystemet (Frankrike,
Belgien m. fl. stater), enligt hvilket sådan
pröfning ej eger rum och patentmyndigheten
blott tillser, att de formella villkoren för
patents erhållande äro uppfyllda. I åtskilliga
stater (Tyskland, de skandinaviska länderna
m. fl.) är med förpröfningssystemet förenadt
det s. k. uppbudsförfarandet, enligt hvilket,
innan patent meddelas, ansökningen offentligen
kungöres af patentmyndigheten med rätt för
intresserade att inom viss tid framställa
invändning mot patentets beviljande. Efter
hvilket system patent än är meddeladt, kan dess
giltighet alltid göras beroende af domstols
pröfning. - Det lagstadgade patentskyddet leder
sitt ursprung från England (stadgan om monopol
1623), infördes i Frankrike och NordAmerikas
förenta stater omkr. 1790 och har numera vunnit
insteg i nästan alla civiliserade länder. På
1860-talet uppstod en rörelse mot patentskyddet,
hvilket man ville stämpla som ett föråldradt
band på industrien. Denna rörelse var dock
af kort varaktighet och efterträddes under
det följande årtiondet af ökadt intresse för
patentväsendet (gemensam patentlag för Tyska
riket 1877). 1883 afslutades i Paris konventionen
om internationellt skydd för den industriella
eganderätten, som biträddes af Sverige-Norge
1885 och hvarigenom ett flertal inom- och
utomeuropeiska stater förbundit sig att bevilja
hvarandras undersåtar vissa förmåner i fråga
om patent, varumärken m. m. Under de senaste
årtiondena har patentantalet i så godt som
alla stater betydligt ökats. I Nord-Amerikas
förenta stater inlämnades under 1913 öfver
70,000 patentansökningar.

Ursprunget till patentväsendet i Sverige
kan,



<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon May 19 18:49:24 2014 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0146.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free