- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
225-226

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Patera - Paterculus. Se Velleius Paterculus - Pater familias - Pateriner. Se Patarener - Paternitet - Paternitetsmål. Se Paternitet - Paternitetssaker. Se Paternitet - Paterno - Pater noster - Paternosterhiss. Se Hiss, sp 762 - Paternostermudderverk. Se Paternosterverk - Paternosterskären - Paternosterverk - Paternosterärta - Paternosteröarna - Pater patratus - Pater patriæ - Pater, pecciavi - Paterson - Paterson, Benjamin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

225

Paterculus-Paterson

226

blad, som påminner om en upphängd flat skål
eller tallrik.

Pate’rculus. Se Velleius Paterculus.

Pa’ter fami’lias (lat., eg. familjefader),
jur., kallades i den romerska rätten hvarje fri
(friboren eller frigifven) romersk medborgare
af mankön, som ej stod under någon annans patria
potestas (se d. o.). För att vara pater familias
fordrades följaktligen hvarken att ega naturliga
eller adopterade descendenter eller slafvar,
ej heller att vara gift eller ens att ha uppnått
myndig ålder. Å andra sidan var det ej gifvet,
att en familjefader i modern mening (äfven om han
var en fri man) var pater familias, ty han kunde
stå under en annans patria potestas. För att
någon skulle vara pater familias erfordrades, att
hans manliga ascen-denter på fädernet (naturliga
eller adoptiva) med döden af gått eller att
han på annat sätt (t. ex. genom emancipation)
blifvit löst från deras välde. De rättigheter,
som åtföljde denna egenskap, voro, i korthet,
att (efter uppnådd myndighetsålder själf, förut
genom en på förmyndaransvar handlande förmyndare)
fritt få förfoga öfver sin person och sin egendom
(efter döden genom testamente) eller att vara ett
rättssubjekt i egentlig bemärkelse samt att kunna
(genom äktenskap, adoption eller legitimation
af oäkta barn) förvärfva patria potestas öfver
andra. I viss mening kan det sägas, att hela den
romerska privaträtten kan föras tillbaka till
begreppet om pater familias och dennes befogenhet
att verka och handla fritt inom sfären af sitt
enskilda lif. Jfr J u s, sp. 322.

Pateriner. Se Patarener.

Paternitët (af lat. pa’ter, fader), faderskap. -
Paternitetsmål eller Paternitetssa-ker, jur.,
rättegångar, där frågan gäller, huruvida
en person är att anse som fader till ett
oäkta barn och såsom sådan pliktig att lämna
barnuppfost-ringsbidrag.

Paternitetsmål, jur. Se Paternitët.

Paternitëtssaker, jur. Se Paternitët.

Paternõ [-nå], stad uti italienska prov. Catania
(Sicilien), vid södra foten af berget Etna,
17 km. v. n. v. från Catania. 20,120
inv. (1901). P. ligger på samma plats
som forntidens Hybla major (se Hybla 1),
efter hvilken stad ruiner ha upptäckts.
J. F. N.

Pater noster, lat., bönen "Fader vår"; hos
katolikerna äfven namn på det vid bedjandet af
denna bön nyttjade radbandet (rosenkransen).

Paternosterhiss. Se Hiss, sp. 762.

Paternostermudderverk, skpsb. Se
Paternosterverk.

Paternosterskären, en samling af omkr. 200 kala
klippor öfver vattnet och ett stort antal under
vattnet, sträckande sig i sydvästlig riktning
från ön Tjörn i Bohus län omkr. 9 km. utåt
hafvet. Fordom illa beryktad till följd af den
säkra undergång, som väntade seglaren, hvilken
under natt eller storm drefs in bland dessa vilda
klippor – man passerade dem aldrig utan att läsa
sitt Pater noster ("Fader vår"; däraf skärens
namn) –, är denna skärgård numera mindre farlig,
sedan Paternosters blänkfyr 1867–68 uppfördes
på Hamnskär, en af de längst ut i hafvet belägna
klipporna. Denna fyr, uppsatt i ett 32 m. högt,
nedtill öppet pelartorn af järn, är försedd
med en 1:a ordningens linsapparat (luxljus,
108,000 hefnerljus), som visar 1 blänk
hvarje 1 1/2 min., och har en lysvidd af
17 minuter. Närmare Tjörn, till och förbi
Klädesholmen, hvarest finnas lotsplats och
lifräddningsstation, går genom skärgården en
farled, som belyses af en ledfyr på klippön Gråen.
A. G.*

Paternosterverk (af pater no’ster i
betydelsen radband; fr. chapelet), tekn.,
"kedjepump", ett kontinuerligt uppfordringsverk,
bestående af ett ändlöst band, på hvilket med
regelbundna mellanrum äro fästa anordningar,
s. k. medbringare, för upptagande af det gods,
som skall transporteras. Bandet löper öfver två
hjul, ett öfre och ett undre. Godset fylles
för hand eller automatiskt i medbringarna,
allteftersom dessa passera undre läget på
uppgående, samt tömmes på samma sätt i öfre
läget, hvarefter medbringarna passera nedför sin
bana tillbaka till ilastningsläget. Principen
finner tillämpning i många olika
utföringsformer för varutransporter i
fabriker, vid hissar (jfr Hiss, sp. 762),
vid mudderverk (se d. o.) m. m. Jfr fig. 2 i
art. Gräfmaskin och fig. 1 i art. Mudderverk.
G. H-r.

Paternosterärta, bot., namn på fröna af Abrus
precatorius
.

Paternosteröarna, två grupper öar och
farliga skär i Indiska arkipelagen. 1.
Stora P. (malaj. Pulo Tengah) Ögrupp i
Sundasjön, mellan 7° 20’ och 7° 55’ s. br.,
n. om Soembawa, tillhör afdelningen Makassar
af guvern. Celebes en onderhoorigheden. –
2. Små P. l. Balalanganöarna, öar och skär i
Makassarsundet under 2°–2° 44’ s. br., räknas
till residentskapet Syd- och Öst-Borneo. De äro
obebodda, men besökas af fiskare från Borneo
och Celebes, som insamla fågelägg och sköldpadd.

Pa’ter paträtus (lat., af paträre, afsluta,
t. ex. fred, fördrag). Se F e t i a l e s.

Pa’ter pa’triæ, lat., "fäderneslandets fader",
hederstitel, som i det gamla Rom tillades de
tidigare kejsarna och förut hade gifvits åt stora
patrioter, första gången åt Cicero, då han hade
upptäckt den catilinariska sammansvärjningen.

Pa’ter, peccävi, lat., "Fader, jag har syndat",
från liknelsen om den förlorade sonen (Lukas
15: 18 och 21) hämtadt uttryck för ånger och
syndabekännelse.

Paterson [pä’tesen], stad i nordamerikanska
staten New Jersey, vid Passaic river och
Morriskanalen samt flera järnvägslinjer, 27
km. n. v. från New York. 125,600 inv. (1910),
hvaraf 45,398

1 utlandet födda hvita. Staden, som anlades
1792, kallas "Amerikas Lyon" och hade 1904
190 sidenfabriker (tillverkningsvärde 25,s
mill. doll.), 25 färgerier o. d., 39 gjuterier
och maskinfabriker (däraf

2 stora lokomotivverkstäder), 3
slakterier och 3 jutefabriker. Sammanlagda
tillverkningsvärdet var 1904 54,7 mill. doll.
Kraften fås till största delen från ett 15 m.
högt fall i Passaic river omedelbart ofvanför
staden. J-
F. N.

Paterson, Benjamin, målare, f. omkr. 1748
i Göteborg, d. omkr. 1814, inskrefs 1765
i målårämbetet i Göteborg och blef gesäll
1769. Sedan känner man intet om hans lif,
förrän han mot slutet af 1770-talet reste till
Petersburg, där han omsider blef kejserlig
hofmålare. 1798 valdes han

21 b. 8

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:58:10 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfca/0149.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free