- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
261-262

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Paul, Bruno - Paulaner. Se Barnabiter - Paulding, James Kirke - Paulenfossen. Se Otteraaen - Paulet l. Powlett - Paulette - Paul et Virginie - Paul Fredrik - Pauli, Sankt - Pauli, Emerentia. Se Krakou - Pauli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

261

Paulaner-Pauli

262

är P. direktör för Kunstgewerbeschule i Berlin.
G-g N. Paulaner. Se Barnabiter. Paulding
[på’ldigj, James Kirke, nordamerikansk
författare, f. 1779 i staten New York,
d. 1860, var 1838-41 Förenta staternas
sjöminister och lefde sedan i landt-lig
tillbakadragenhet. P. framträdde offentligt
första gången som utgifvare (jämte Washington
Irving) af tidskriften "Salmagundi"
(1807-08). Bland hans arbeten märkas vidare
den politiska satiren The diverting history
of John Bull and Brother Jonathan (1812),
den äfven mot England riktade The lay of
the scottish fiddle (1813), Letters from the
South (1815), skaldestycket The backwoodsman
(1818), som skildrar nybyggarlif i västern, samt
prosaberättelserna Konigsmarke (1823, senare med
titeln Old times in the new world; en skildring
från svenskarnas nybygge vid Delawarefloden och
tillika ett skämt med Scotts romanskola), The
dutchman’s fireside (6 uppl. 1831; "Holländarne
i Newyork", 1833-34), Westward ho! (1832) och
The puritan and his daughter (3 bd, 1849), en
biografi öfver Washington (1835) och Slavery in
the United states (1836). Select works utgåfvos
i 4 bd 1867- 68. Se en biografi öfver P. af
hans son (1867). Paulenfossen. Se O t te r a a
e n. Paulet [päu’lit] 1. P o w l e 11, gammal
engelsk adelssläkt från Somersetshire. Till
en gren af ätten hörde hertigarna af B o 11
o n (titeln bars inom ätten af dess hufvudman
1689-1794); till samma ättgren höra markiserna af
Winchester. Mest bekant af släktens medlemmar är

Sir Ami as P., drottning Maria Stuarts
fångvaktare, f. omkr. 1536, d. 26 sept. 1588 i
London. P. var en sträng puritan, hade 1577-79
varit ambassadör vid franska hofvet och utsågs
1585 till befälhafvare på slottet Tutbury,
där Maria Stuart då satt fången. Enligt sin
instruktion uppträdde P. som Marias fångvaktare
strängare än sina föregångare. Han förde
henne 1586 först till Chartley och sedan till
Fotheringay samt påyrkade, sedan dödsdomen (25
nov. s, å.) af kunnats, med mycken enträgenhet
i bref till drottning Elisabet Marias snara af
rättning. Då Elisabet, som i det längsta tvekade
att underskrifva dödsdomen, lät P. förstå,
att ett mord på Maria skulle bli ostraffadt,
svarade han med att neka utföra "en handling,
som Gud och lagen förbjuda". Sedan dödsdomen
omsider underskrifvits, lät han den omedelbart
(8 febr. 1587) gå i verkställighet, till
det sista bevarande den kalla höflighet,
hvarmed han städse behandlat sin fånge.
V. S-g.

Paulette [påle’tt], årlig af gift, som
från 1600-talets början och till franska
revolutionen i Frankrike erlades till kronan
af parlamentsledamöter m. fl., emot rättigheten
att lämna ämbetet i arf. Den uppgick’till 1/eo
af den summa, som ämbetet ansågs

vara vardt. Denna skatt uppkallades efter
sekreteraren Ch. Paulet, dess upphofsman. Jfr
P o 11 e 11.

Paul et Virginie [på’l e virjinl], berömd
idyllisk novell af B. de Saint-Pierre.

Paul Fredrik (ty. Paul Friedrich), storhertig
af Mecklenburg-Schwerin, f. 15 sept. 1800, d. 7
mars 1842, var son till arfstorhertig Fredrik
Ludvig af Mecklenburg och ryske kejsaren Pauls
dotter Helena, förmäldes 1822 med sedermera
kejsar Vilhelm I:s syster, Alexandrina af
Preussen, och efterträdde l febr. 1837 sin farfar
storhertig Fredrik Frans I. Som regent var han
populär och välmenande; han flyttade residenset
tillbaka från Lud-wigslust till Schwerin och
påbörjade uppförandet af det storhertigliga,
1913 nedbrunna slottet därstädes. Äldste sonen,
Fredrik Frans II, blef hans efterträdare.

Pauli, San k t, församling i Malmö stad. 26,414
inv. (1913). S:t P. utgör ett privilegieradt
pastorat i Lunds stift, Oxie kontrakt.

Pauli, Emerentia. Se K r a k o u.

Pauli, adlig ätt, som med öfverste Sakarias
Wolfgangsson P., f. 1586, d. 1630, inkom till
Sverige från Kärnten och 1625 erhöll svenskt
adelskap.

1. Vilhelm Maurits P., ättling i 4:e led
af Sakarias P., krigare, f. 5 dec.
1730 på Fluxerum, Kalmar län, d. 11 aug.
1800 i Stockholm, studerade i Uppsala, blef 1751
sergeant vid Posseska regementet i Stralsund och
fick s. å. fänriks fullmakt vid grefve Fersens
regemente i fransk tjänst, ur hvilken han
1763 tog afsked med en pension af 600 livrés.
1785 utnämndes P. till öfverste för Västerbottens
regemente och deltog med detta i träffningarna
vid Uttismalm och Liikala samt försvarade
under återtåget från sistnämnda ställe passet
emellan Memmälä och Anjala. 1790 befordrades
han till generalmajor, förde vid Val-kiala högra
flygeln och bidrog hufvudsakligen till slagets
lyckliga utgång. Sedermera fick han befälet
vid arméns vänstra flygel, med hvilken han
fullständigt slog ryssarna vid Keltis baracker
och intog lägret vid Värrälä, samt belönades
för denna bragd med riddargrad af Svärdsordens
stora kors. 1790 blef P. generallöjtnant, 1791
chef för Skaraborgs regemente samt 1792 konungens
generaladjutant och befälhafvande general öfver
Västgöta fördelning. Han fick 1796 afsked från
öfverstebeställ-ningen.

2. Georg Vilhelm P., den föregåendes
sonsons son, målare, f. 2 juli 1855 i
Jönköping, studerade vid konstakademien i
Stockholm 1872- 75 och i Paris till 1878,
åter vid akademien i Stockholm sistnämnda år,
i Rom 1879-82, Paris 1882-86 samt Eom 1887-88.
P. förestod Göteborgs musei rit- och målarskola
1893-97 och vistades åter i Italien 1897-98.
Han började med små genrebilder, elegant målade
i tidens smak (Blomsterflicka, Väntan -
bretagneska fiskarflickor på hafsstranden -
1878), målade i Italien Veneziamo-tiv och
landskap, Spinnerska (Capri, 1880) och Re-kviem
(änglarna vid grafven, 1881), målade i Paris
Aftonlektyr (studie af en kvinna i lampbelysning,
1884, galleriet i Helsingfors), den mycket
känsligt genomförda Vid sjukbädden (1885) och
under ett besök i hemlandet s. å. Skördefolkets
frukost och Ruinerna (Göteborgs museum).
1886 följde Kate-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0167.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free