- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
333-334

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Peerage - Peeress - Peer Gynt - Peerlkamp, Petrus Hofman - Peeters, flamsk målarfamilj - Peeters. 1. Gillles P. d.ä. - Peeters. 2. Bonaventura P. d.ä. - Peeters. 3. Jan P. d.ä. - Pegai. Se Megara 1 - Pegamoid - Peganoideæ, bot. Se Peganum och Zygophyllaceæ - Peganum - Pegas, Pegasen. Se Pegasos - Pegasianer. Se Sabinianer - Pegasos

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

333

Peeress-Pegasos

334

sådant). Dessa förhållanden ha efter
hand stadfästs genom häfd, ej genom lag.
(V. S-g.)

Peeress [piVris], eng., en peers hustru eller
änka. Se P e e r a g e.

Peer Gynt [per jynt; af no. gynt, egendomlig
kurre], sägenfigur från Gudbrandsdalen,
jägare och historieberättare, om hvilken
Asbjörnsen upptecknat en del berättelser i
"Norske huldreeventyr og folkesagn" (1845-48),
där Ibsen fann motivet. En hydda, som skall
ha tillhört P., finns nu i Norsk folkemuseum
på Bygdö. K. V. H.

Peerlkamp [po-], Petrus Hofman, holländsk
filolog, f. 1786 i Groningen, d. 1865, var
1822-48 professor i klassisk litteratur och
allmän historia i Leiden, verkade som utgifvare
och textkritiker.

Peeters [pët-], flamsk målarfamilj. - 1. Gilles
P. d. ä., landskapsmålare, f. 23 jan. 1612 i
Antwerpen, begrafven där 12 mars 1653, hade i
Antwerpen ateljé tillsammans med Bonaventura,
men synes icke ha målat mariner, utan endast
landskap, bl. a. Klipplandskap med vattenkvarn
(dat. 1633) i Amsterdams Rijksmuseum samt ett
par andra landskap i Eremitaget i Petersburg
och i Dresdens museum. - 2. B o n a v e n t u
r a P. d. ä., den föregåendes broder, marin-
och landskapsmålare, f.

23 juli 1614 i Antwerpen, d. 25 juli 1652 i
byn Hoboken, gjorde vidsträckta sjöresor
och bosatte sig sedan i Antwerpen, hvarifrån
han dock flyttade till Hoboken, efter att genom
några hvassa satirer ha ådragit sig jesuiternas
synnerliga misshag. Men äfven sjuklighet kom
honom att föredraga att bo på landet, där han
var flitigt varksam och, ehuru han blott blef
38 år, utförde en mängd arbeten, af hvilka i
synnerhet hans Sjöslormar vunno ryktbarhet -
i själfva verket oftast ganska nyktert
uppfattade stycken, som vår tid skattar
mindre högt än hans samtid. Arbeten af hans
hand förekomma i de flesta utländska museer.
I Nationalmuseum ses en Orientalisk hamn.
I svenska privatsamlingar återfinnas äfven
målningar af honom, såsom i Hallwylska och
Hochschildska samlingarna i Stockholm, hos
öfverste E. von Bornstedt i Linköping, på
Taxinge-Näsby, o. s. v. - 3. Jan P. d. ä.,
de föregåendes broder., marinmålare, döpt

24 apr. 1624 i Antwerpen, d. efter 1677, utförde
ett stort antal sjöstycken med växlande motiv,
såsom Holländarna förstöra 1667 i Chatham den
engelska flottan, i Amsterdams Rijksmuseum,
Hval-jakt i Darmstadts museum, Sjöstorm i
Schwerins museum, Pauli skeppsbrott vid Malta,
målad för Bonaventuras epitafium i Hoboken,
o. s. v. - Dessutom egnade sig äfven brödernas
syster Catharina P., som vårdade den sjuklige
Bonaventura, åt marinmåleriet liksom Jan P. d.
ä:s son Jan Frans P., dennes syster Isabella
losina P. och Gilles’ son Bonaventura d. y.,
af hvilken en tafla, Segelbåtar, som lägga
ut, ses i Stockholms högskolas samling.
l-3. O- G-g.

Pegai. Se Me g ära 1.

Pegamoid är ett pergament- eller läderliknande
material, som framställes af samma
hufvudbestånds-delar som celluloid, nämligen
nitrocellulosa, kamfer och alkohol. Därjämte
finnas tillsatser, som göra materialet
vattentätt och eldfast. Dess framställning och
sammansättning hemlighållas. Genom att öfverdraga
papper eller väinader med pegamoid-massa erhållas
lädersurrogat, som finna användning

till portmonnäer, bokband, möbelöfverdrag
och därjämte till tvättbara tapeter. Af
pegamoid framställas äfven plattor och på
olika sätt formade föremål. Massan kan
antingen göras genomskinlig och färglös
eller också färgas i olika färger. Den är
fullt ogenomtränglig för vatten och kan
rengöras med tvål- och sodalösningar och
behandlas med vanliga desinfektionsmedel. På
grund af dessa egenskaper ha pegamoidvaror
omfattande användning för militära ändamål
och i sjukhus. Pegamoidmassan uppfanns först
i England och tillverkas numera äfven i
andra länder, bl. a. Frankrike och Tyskland.
E-t N-n.

Peganoideæ, bot. Se P e ga num och Z y g o-p h
y 11 a c e æ.

Pëganum L., bot., farm.,
örtsläkte af fam. Zygo-phyllaceæ,
underlam. Peganoideæ. Blomfodret är 5-bladigt;
blomkronan bildas af 5 fria blad. Frukten är
en 3-rummig kapsel med många frön. Bladen
äro strödda, findelade. P. Harmala, redan
af Dioskorides känd och använd som medel i
ögonsjukdomar, är utbredd i Gamla världens
stäpp- och ökenområden. Hela örten har en stark
och obehaglig lukt samt vidrigt bitter smak,
i synnerhet de små, svartaktiga fröna. Jämte
mångfaldigt bruk i äldre medicin och hos
araberna ha de vidriga fröna hos turkarna fått
användning som matkrydda. För öfrigt ha de
teknisk betydelse genom sin halt af harmalin,
ett utomordentligt vackert och oföränderligt rödt
färgämne, bekant under namnet "turkiskt rödt".
O. T. S. (G. L-m )

Pegäs, Pegäsen. Se Pegasos.

Pegasianer. Se Sabinianer.

Pe’gasos (lat. Pëgasus), grek. myt., en underbar,
bevingad häst, son af Poseidon och gorgonen
Medusa, ur hvars blod han framsprang, då Perséus
afhögg hennes hufvud. P. svingade sig upp till
himmelen, där han blef bärare af Zeus’ åska och
blixt, en poetisk beteckning för det af vinden
snabbt burna åskmolnet. Enligt en annan saga
fångades han med Athenas tillhjälp af Bellerofon
(se d. o. med fig.), som sedan med hans hjälp
besegrade vid-

Pegasos vårdad af nymfer. Romersk väggmålning.

undret Chimaira. Med muserna stod han i
beröring så till vida, att en åt dem helgad
källa, Hippö-krene ("hästkällan"), sades vara
framkallad genom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:43 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0203.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free