- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
409-410

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pennsylvania

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Eriesjön. Den östligaste delen, mellan Delaware
och Blå bergen (120–130 km., är fylld af
kullar; mellersta delen är ett bergland, som
i riktningen s. v.–n. ö. genomdrages af flera
parallellkedjor tillhörande Alleghanybergen
(Kittatinny, Broad l. Tuscarora mountains,
Sideling hill och östligast Blå bergen),
hvilka bilda vattendelare mellan Atlantiska
hafvet och Ohio; dock genombrytas Blå bergen
både af Delaware och Susquehanna. Väster om
detta bergland utbreder sig ett taffelland,
som sluttar åt n. v. mot Eriesjön. De mellersta
bergskedjorna tillhöra de siluriska, stenkols-
och devoniska formationerna samt ha ofantliga
lager antracitkol; de äro eljest ofruktbara utom
i dalsänkorna. Stora områden äro täckta af skog,
där björnar, vargar, tvättbjörn o. a. rofdjur
ännu finnas. Äfven de östra och västra delarna
af staten äro af paleozoisk ålder. I den västra
upptages hälften af stenkolsformationen, som
innehåller stora lager stenkol, en betydlig del
af devoniska lager med gifvande petroleumkällor
eller af siluriska och arkeiska formationer,
till hvilka de stora järnmalmslagren höra. –
P. står i segelbar förbindelse med Atlantiska
hafvet genom Delaware, som bildar östra gränsen
och upptar Lehigh och Schuylkill, och genom den
breda, men grunda Susquehanna, som kommer från
staten New York, strömmar genom staten i sydlig
riktning och faller ut i Chesapeake-viken,
samt med Mexikanska viken, genom den väldiga
Ohio, som uppstår i statens västra del genom
förening af Alleghany och Monongahela. På den
korta kuststräckan vid Eriesjön har staten en
god naturhamn, Erie, genom hvilken den sättes i
stånd att deltaga i sjöfarten på de stora öarna.

Klimatet växlar mycket efter det geografiska
läget och efter årstiderna. I Philadelphia har
man iakttagit 38° under juli och -21 under jan.,
ehuru dess årstemperatur är 11,9° (juli 24,2,
jan. 0°). Norra berglandet är under 4 månader
af året begrafvet under ett mer än meterdjupt
snölager; det södra däremot har ett angenämt
klimat hela året, med endast korta afbrott af
stark värme eller köld. De mellersta dalarna äro
mycket heta om sommaren och kalla om vintern och
ha häftiga temperaturväxlingar. Klimatet i de
sydvästra grefskapen är jämförelsevis torrt och
jämnt, med mycket snö om vintern, som åstadkommer
stora vårflöden. Den årliga medelnederbörden är
i Philadelphia 996 mm., i Harrisburg vid foten
af Blå bergen 950 mm. och i Pittsburgh 972 mm.

Befolkningen uppskattades 1770 till 250,000
och 1775 till 302,000 pers. samt räknade enligt
census 1790. 434,373 pers., 1820 1,049,458 pers.,
1860 2,906,215, 1900 6,302,115 och 1910 7,665,111
(1,059 män mot 1,000 kvinnor). Sistnämnda år
funnos i P. 193,919 negrer, 1,503 indianer,
1,784 kineser och 190 japaner. I utlandet
födda voro 1,442,374 pers. (18,8 proc.), hvaraf
23,467 i Sverige, 195,202 i Tyskland, 165,109
i Irland, 196,122 i Italien, 240,985 i Ryssland
och 375,272 i Österrike-Ungern. Utom det nämnda
antalet i Tyskland födda finnes i P. ett stort
antal af tysk börd, hvilkas förfäder bosatte
sig där redan under äldre tider och som i vissa
trakter bilda grundstommen bland den jordbrukande
befolkningen samt ännu bibehålla sitt gamla språk
(Pennsylvania dutch). Folkskoleundervisningen
är kostnadsfri och obligatorisk för barn mellan 8 och
13 år, och skolorna måste vara öppna minst 7
månader af året. Utom folkskolor funnos 1912 875
offentliga "high schools" med 78,160 lärj. och
124 enskilda med 11,255 lärj., 17 offentliga och
5 privata normalskolor med 9,233 studerande samt
40 universitet, colleges och tekniska läroverk,
bl. a. ett statsuniversitet, University of
P., Philadelphia City Central high school för
gossar, William Penn high school för flickor och
Temple university, alla i Philadelphia, Bucknell
univ. i Lewisburg, Lehigh univ. i Bethlehem, det
lutherska Pennsylvania coll. i Gettysburg, Bryn
Mawr college utanför Philadelphia, University
of Pittsburgh i Pittsburgh samt, bland tekniska
läroverk, Girard college, Drexel institute och
Franklin institute i Philadelphia och Garnegie
institute i Pittsburgh.

Näringar. 1910 utgjorde arealen af samtliga
farmer öfver 7,5 mill. har, hvaraf 68,2
proc. odladt (improved) land, med lefvande och
döda inventarier samt byggnader taxerade till
1,253,27 mill. doll. De viktigaste sädesslagen
äro med hänsyn till skördens storlek i ordning
majs, hafre och hvete; af andra växter tobak,
potatis och Monarda-arter. Af djurstocken äro
619,000 hästar, öfver 2 mill. nötkreatur, 900,000
svin och öfver 1,1 mill. får. Ullproduktionen
steg 1912 till 1,85 mill. kg. Emellertid kan
staten på jordbrukets område icke täfla med
staterna kring Ohio. Däremot står den först
bland alla stater i fråga om bergsbruk
och intar andra rummet (näst New York)
i industri. Detta beror i första hand på
den stora rikedomen af stenkol, särskildt i
Lehigh-, Schuylkill- och Wyoming-dalarna. 1910
voro nära 350,000 arbetare sysselsatta med
att bryta antracit- och bituminösa kol, och
brytningen steg till resp. 75,4 mill. ton (värde
160,2 mill. doll.) och 134,4 mill. ton. Koks
framställdes till ett värde af 43 mill. doll. Af
råpetroleum erhöllos 1911 8,25 mill. fat à 159
liter. Af naturlig gas tillgodogjordes för
18 mill. doll. Af järnmalm brötos 1911 nära
515,000 ton; men för järnproduktionen införas
dessutom stora mängder malm från andra stater,
särskildt från området kring de stora sjöarna,
från hvilka kanaler leda ned till Ohio. Af
tackjärn framställdes 1912 i öfver 100 ugnar
12,5 mill. ton (nära hälften af hela unionens
produktion). Centralpunkten för järnindustrien är
Pittsburgh. Dessutom bearbetas stenbrott af olika
slag och framställas cement, tegel etc. Värdet
af statens hela mineralproduktion (utom
tackjärn, stenkol och koks) var 1911 öfver 414,1
mill. doll. – Industrien omfattade 1909 27,563
företag med 877,543 arbetare, ett materialvärde
af 1,582 mill. doll. och ett slutligt
tillverkningsvärde af 2,626,7 mill. doll. Med
hänsyn till produktionens värde kommo följande
industrigrenar främst: stålindustrien (500
mill. doll.), textilindustrien (267,8 mill.),
gjuterier och maskinverkstäder (210,7 mill.),
masugnar (168,6 mill.), läderindustrien (83,7
mill.; den största i unionen), boktryckerier
(70 mill.), petroleumraffinaderier (53,1 mill.),
slakterier (51,9 mill.), tobaksfabriker (50,2
mill.) o. s. v. Statens utrikeshandel går mest
öfver Philadelphia samt öfver Erie. – 1911 hade
P. 18,250 km. järnvägar samt 6,960 km. elektriska
spårvägar.

Författningen, af 16 dec. 1873, ger rösträtt
åt hvarje välfrejdad man, som fyllt 21 år,
bott i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Mar 8 16:04:19 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0243.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free