- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
509-510

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pernau - Pernice, tysk, från öfre Italien inflyttad släkt - Pernice. 1. Ludwig Wilhelm Anton P. - Pernice. 2. Victor Anton Herbert P. - Pernice. 3. Lothar Anton Alfred P. - Perniciös - Perniö, fi. Se Bjärnå. - Perno - Pernter, Joseph Maria - Péron, François. Se Pér - Peroneus - Peronin, Bensylmorfinklorid, farm. med. - Péronne

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1702 lät W. A. von Schlippenbach anordna P. till
replipunkt, och efter slaget vid Hummelhof (19
juli 1702) drog han sig undan dit. Sedermera
utfördes ytterligare förstärkningsarbeten
intill 1710, då ryssarna under Bauer i juli
vände sig mot P., som till en början tappert
försvarades af öfverste J. H. v. Schwengeln,
hvilken likväl nödgades kapitulera 12 aug.,
hvarefter fästningsverken förstördes. 1699
hade universitetet flyttats från Dorpat till
P. (det invigdes i P. 28 aug. 1699), men
dess verksamhet afbröts med stadens eröfring
af ryssarna. Akademiens arkiv och bibliotek
räddades till Stockholm. – 3. Grefskap i Livland,
som 1627 förlänades åt grefve Franz Bernhard
von Thurn och 1661 åt M. G. de la Gardie.
1. (J. F. N.) 2. (J. F. N. L. W:son M.)

Pernice [pernls], tysk, från öfre Italien
inflyttad släkt.

1. Ludwig Wilhelm Anton P., tysk
rättslärd och statsman, f. 11 juni 1799
i Halle, d. där 16 juli 1861, professor
vid fädernestadens universitet 1825-44,
universitetets kurator 1844 -48, ledamot af
preussiska herrehuset och kron-syndikus från
1854, utgaf bl. a. Geschichte, alter-thümer
und institutionen des römischen rechts (2:a
uppl. 1824), Quæstiones de jure publico
germanico (1831-35), Codex juris
municipalis Halensis (1839), De sancta
confoederatione (1855), Com-mentatio
de singulari dynastiæ Schauenæ jure
(1854), Die staatsrechtlichen verhältnisse
des gräj-lichen hauses Giech (1859),
Rechtsgutachten be-treffend die eventuelle
succession der Sonderburger linie des
hauses Holstein-Oldenburg (tryckt 1863). I
de tre sistnämnda skrifterna uppträder P.
som sakkunnigt biträde åt furstehusen i
statsrättsliga angelägenheter. – P :s äldste
son, Hugo Carl A n to n P., f. 1829, d. 1901,
var professor i gyne-kologi i Greifswald.

2. Victor Anton Herbert P., den föregåendes
son, tysk rättslärd, f. 14 april 1832 i
Halle, d. där 21 april 1875, juris doktor
1855, professor i Göttingen 1857-66,
är mest känd genom de hufvudsakligen
af honom författade skrifterna i
schleswig-holsteinska tronföljdsfrågan:
Oldenbur-ger staatsschrijt (1864), Kritische
erörterungen zur schleswig-Jiolsteinischen
successionsfrage (1866) m. fl. P.
utgaf äfven Die verfassungsrechte der im
reichsrathe vertretenen königreiche und länder
der oesterr.-ungarischen monarchie I (1872).

3. Lothar Anton Alfred P., den föregåendes
broder, tysk rättslärd, f. 14 aug.
1841 i Halle, d. 23 sept. 1901 i Berlin,
blef 1863 juris doktor och professor i
Halle 1871, i Greifswald 1872, åter i
Halle 1877, i Berlin 1881. Bland hans högt
ansedda romanistiska arbeten märkas
Zur lehre von den sachbeschädigungen (1867),
M. An-tistius Labeo, das römische privatrecht
im 1. jahr-hundert der Tcaiserzeit (1873-92,
2:a uppl. 1895- 1900,ofullb.), Parerga (ett
flertal föredrag i Berlins vetenskapsakademi,
mestadels tryckta i den af P. jämte andra
utgifna "Zeitschrift der Savigny-stiftung
fur rechtsgeschichte"). l-3. C. G. Bj.

PerniciÖS (lat. perniciösus], fördärflig,
skadlig; dödsbringande (om sjukdomar). -
Perniciös anemi (progressiv, essentiell,
idio-patisk anemi). Se Blodbrist.

Pe’rniö, fi. Se B j ä rn å.

Perno (fi. Pe’rnaja). 1. Härad i Nylands
län, Finland, utgöres af 7 länsmansdistrikt
och omfattar Perno, Mörskom, Lappträsk,
Artsjö, Strömfors, Elimä, Anjala, Iittis,
Jaala och Orimattila socknar samt Liljendals
kapell. Areal 3,722 kvkm. Befolkningen,
öfver tredjedelen svensktalande, 59,640
personer (1911). – 2. Socken i ofvannämnda
härad, Borgå domsaga, bildar med Liljendals
kapell ett imperiellt pastorat af 2:a kl.,
Borgå stift och domprosten. Areal 562
kvkm. Befolkningen, till största delen
svensktalande, 9,600 personer (1911).
1 o. 2. A. G. F.

Pernter, Joseph Maria, österrikisk meteorolog,
f. 15 mars 1848 i Neumarkt, södra Tyrolen,
d. 20 dec. 1908 i Arco, ämnade först bli
teolog och ingick 1854 i jesuitorden,
studerade vid universitetet i Innsbruck,
verkade därpå som lärare i fysik i Kalocsa
och Kalksburg, utgick ur jesuitorden 1877,
studerade fysik under den berömde professor
Stefan vid universitetet i Wien och tog filos.
doktorsgraden där 1880. 1878 började han
arbeta som meteorolog vid Centralanstalten för
meteorologi och jordmagnetism i WTien, där han
1880 blef assistent och 1884 adjunkt; han blef
1885 docent i meteorologi vid universitetet i
Wien samt 1890 e. o. och 1893 ord. professor
i kosmisk fysikvid universitetet i Innsbruck,
där han särskildt egnade sig åt studiet af
den i Alpländerna viktiga föhnvinden. Genom de
atmosfäriska ljusfenomen, som åtföljde utbrottet
af vulkanen Krakatau 1883, leddes han till ett
ingående studium af de atmosfäriska ljusfenomenen
i allmänhet och har därvid utfört sitt förnämsta
arbete, Meteorologische optik (1902-06). Han
uppvisade 1902 vid en konferens af experter i
Graz gagnlösheten af den i Österrike och Italien
förut med ifver praktiserade metoden att genom
skjutning söka förhindra hagelskada. 1897 blef
han professor i jordens fysik vid universitetet
i Wien samt direktor för Centralanstalten för
meteorologi och geodynamik där. De förutvarande
jordmagnetiska mätningarna vid denna anstalt hade
måst upphöra, sedan en elektrisk spårvägslinje
dragits tätt förbi Centralanstalten, men i
stället uppdrogs å* denna skötseln af ett
stor-artadt system af flera tusen stationer
för iakttagelser af jordbäfningar, hvarom
P. inlagt stor förtjänst. Förutom sitt
ofvannämnda hufvudarbete skref han många
arbeten i meteorologi och kosmisk fysik.
N. E-m.

Péron_ [perå’], F r a n c o i s. Se P e r.

PeronëUS ("som hör till vadbenet",
grek. pe-ro’ne)) anat., benämning på
några från vadbenet utgående muskler,
af hvilka musculus p. longus, brevis och
tertius äro af vikt för fotens styrsel och
rörelser. Nervus p. är nerven till dessa muskler.
G. v. D.»

Peronln, Bensylmorfinklorid, farm. med., ett
voluminöst, hvitt, i vatten lösligt pulver,
närmar sig i verkan kodein (se d. o.),
är svagare än morfin; användes mest som
hostlindrande medel i dos af 0,5 till 3 cg.
C. G. S.

Péronne [-rå’nn], arrondissemangshufvudstad
och fästning i franska dep. Somme
(Picardie), vid floden Somme och järnvägen
Paris-Cambrai. 3,648 inv. (1911; i hela kommunen
4,691 inv.). College. - Staden är omgifven af
vallar och en våt graf samt har ett slott i en
af enceintens bastioner,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0297.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free