- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt /
585-586

(1915) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Personrätt, jur. - Personsamtrafik. Se Järnvägssamtrafik - Persontariff, järnv. Se Järnvägstaxa och Järnvägssamtrafik - Persontåg, järnv. - Pesontågslokomotiv, mek. Se Lokomotiv, sp. 1007 - Personvagn, järnv. - Persoon, Christian Hendrik - Persoonioideæ, bot. Se Proteaceæ - Perspektiv - Perspektivisk - Perspektivlära. Se Perspektiv - Perspektivpump, maskint.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

585

Personsamtraf ik -Perspektivpump

586

[Hghets]rättigheterna": rätt till lif,
integritet, frihet, ära; och i saknad af
en allmänt vedertagen uppställning hänför
man någon gång de s. k. immateriella
förmögenhetsrätterna (se I m-materiell
förmögenhetsrätt) till samma grupp.
C. G. JB.j.

Personsamtrafik. Se Järnvägssamtrafik.

Persontariff, järnv. Se Järnvägstaxa och
Järnvägssamtrafik.

Persontåg, järnv., sådant järnvägståg (se d. o.),
som, utan att kunna kallas snälltåg (se d. o.),
dock är afsedt företrädesvis till befordran
af passagerare, men som därjämte medför ilgods
och lättare styckegods och därför dels har en,
i jämförelse med snälltågen, mindre hastighet,
dels gör uppehåll vid alla eller de flesta
stationer på den bandel, där det är anordnadt.
H. L.

Persontågslokomotiv, mek. Se Lokomotiv, sp. 1007.

Personvagn, järnv., järnvägsvagn, som är afsedd
för befordran af passagerare. Personvagnar
kunna vara inredda för 1:a, 2:a eller 3:e
klass eller kombinerade för två af dessa
klasser eller med en resgodsafdelning, äfvensom
inredda uteslutande för nattresor, i hvilket fall
de pläga benämnas sofvagnar. Inredningen i
personvagnar är i öfrigt mycket växlande i olika
länder och för olika ändamål. Kupésystemet,
med dörrar på båda vagnssidorna, hvilket
medförde bästa utnyttjandet af vagnsutrymmet och
hastigaste tömning af vagnarna, har numera fått
vika för korridorsystemet med ingångsplattformar
i vagnens båda ändar och invändiga skjutdörrar
till kupéerna. I Amerika inredas sällan kupéer,
utan hela vagnen utgör ett gemensamt rum med
en gång mellan sätena. I mera snabbgående tåg
och på längre sträckor användas numera mest
fyr-axliga vagnar (boggivagnar, se Boggi)
i stället för de eljest vanliga två-axliga.
H. L.

Persoon [-sån], Christiaan Hendrik, nederländsk
botanist, f. (sannolikast) 1755 i Kapstaden,
d. 1837 i Paris, studerade medicin och
naturvetenskaper i Leiden och Göttingen,
praktiserade som läkare i Tyskland och efter
1802 i Paris. Främst egnade han sig dock åt
botanisk forskning, företrädesvis mykologien,
och har grundlagt de högre svamparnas kännedom
genom flera framstående verk, som Observationes
mycologicæ (l, 2, 1796-99), Commentatio de fungis
clavæjormibus (1797), Synopsis methodica jungorum
(l, 2, 1801), Icones et descriptiones jungorum
(l, 2, 1798- 1800), Icones pictæ r ariorum
jungorum (l-4, 1803-06) och Mycologia europæa
(1-3, 1822- 28). Han utgaf äfven två allmänt
deskriptiva arbeten af stor noggrannhet, Synopsis
plantarum (l, 2, 1805-07) och Species plantarum
(1-5, 1817-21), omfattande alla då kända arter.
C. Lmn.

Persoonioideæ, bot. Se Proteaceæ.

Perspektiv (af lat. perspi’cere, se in i), den
afbildning af en solid figur (ett föremål) på
ett plan (en tafla) - undantagsvis en buktig yta
-, som med största möjliga noggrannhet återger
figuren, sådan den från betraktarens ståndpunkt
ter sig; figurl.: utsikt för framtiden. - Är det
endast fråga om ett föremåls punkter och linjer,
kallas perspektivet linearperspektiv; däremot
afse luftperspektivet luftens, färgernas och

reflexernas afbildning samt skuggperspekti-v
e t bestämmande af de skuggor, som de upplysta
delarna af föremålet kasta. Med fågelperspektiv
förstås ett perspektiv, där åskådarens öga
befinner, sig högt (och snedt) öfver föremålet,
med grodperspektiv ett sådant, där ögat befinner
sig (snedt) under föremålet. Perspektivet
är naturligtvis riktigt blott från en punkt,
nämligen åskådarens öga, och ändrar utseende,
om dettas läge varierar. Det ur saklig synpunkt
förnämsta perspektivet är det i k o n o g r a f
i s k a, d. v. s. grundritningen. - Ofta förstår
man med perspektiv äfven själfva reglerna för
perspektivet, d. v. s. perspektivläran. Den
matematiska perspektivläran grundar sig ytterst
på ljusets egenskap att följa en rät linje. Den
afser att matematiskt bestämma de punkter,
där genom synstrålarna från åskådarens öga den
solida figurens synliga punkter projicieras
på planet, samt proportionen mellan de linjer,
som sammanbinda föremålets olika punkter, och
de linjer, som sammanbinda motsvarande punkter
på planet. Planet kallas perspektiv-plan, ögat
synpunkt (ögonpunkt) och linjerna från ögat
genom föremålets punkter af bildande linjer. Med
synvinkeln förstås vinkeln mellan två afbil-dande
linjer. Hufvudstrålen är perpendikeln från
ögat mot perspektivplanet, hufvudpunkten denna
perpendikels fotpunkt. Med gränspunkt förstås den
punkt i perspektivplanet, där alla med en viss
riktning parallella strålar synas sammanträffa. -
Kunskap om perspektivets lagar är ett ganska
sent begrepp i konsten. Det var först den tidiga
renässansens fordran på vetenskaplig grundval för
den konstnärliga framställningen, som medförde
ingående studier i perspektivläran. Dennas
grundlagar framställdes första gången i skriit i
L. B. Albertis "Trattata della pittura" 1435. Den
första läroboken i perspektiv gafs af målaren
Piero degli Franceschi (d. 1492). Lionardo
da Vinci gaf i sina anteckningar skarpsynta
utredningar om perspektivets lagar. 1505 utkom
den första tryckta perspektivläran, af en fransk
präst J. Pellerin (under pseudonymen Viator) och
1525 Albrecht Dü-rers lärobok i samma ämne. Sedan
dess har ämnet ytterligare utbildats i sammanhang
med den deskriptiva och projektivistiska
geometriens utveckling. En rik modern litteratur
finns att tillgå, så ock mångfaldiga tekniska
hjälpmedel. - En högst egendomlig uppfattning af
perspektivet finner man i äldre japansk konst,
främst i Yamatostilen. Tecknaren föreställes
ha sin synpunkt bakom bilden, följaktligen
ser han de föremål, som ligga längst borta
från åskådaren, större än de, som ligga i
taf-lans förgrund, och de perspektiviska
linjerna löpa tillsammans framåt åskådaren -
alltså en helt motsatt teori mot vår. - Jfr de
la Gournerie, "Traité de perspective linéaire"
(2:a uppl. 1863), P. Hen-riquez, "Perspektivlära
för tekniska skolor och själfstudium" (1886)
och "Albr. Durers perspektivlära" (1911).
(G-gN.)

Perspektivisk, som har sin grund i perspektivet;
tecknad eller målad i öfverensstämmelse med
perspektivläran ; framställande på afstånd
sedda föremål. - Perspektivisk kollineation,
geom. Se Kollineation.

Perspektivlära. Se Perspektiv.

Perspektivpump, maskint., benämnes en af Alt-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:55 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfca/0339.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free