Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 21. Papua - Posselt / 587-588 (1915) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Perspektivpump, maskint. - Perspektograf, geom. - Perspiratio insensibilis. Se Iatrofysik - Perspirerad, fonet. - Persson, Matts - Persson (Pehrsson), Nils, i Ringstorp - Persson, Anders, i Mörarp - Persson, Nils

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hans först konstruerad och af Kittinger
förbättrad vattenpump, hvari den vanliga
kolfven är ersatt med rör, i hvilkas inre en
ventil finnes. Ventilen skjutes upp och ned
genom de med packningsdosor försedda ändarna af
sugröret och stigröret. G.R.D.*

Perspektograf, geom., instrument för mekaniskt uppritande
af perspektivbilder. Medelst åtskilliga nyare
perspektografer kan ur föremålets geometriska
projektioner dess perspektivbild härledas och
omvändt ur perspektivbilden en geometrisk bild.
P. H-s.*

Perspiratio insensibilis. Se Iatrofysik.

Perspirerad, fonet., tonlös. Motsats:
pertonerad (se d. o.).

Persson, Matts, riksdagsman, bondeståndets
kanske mest ansedde ledamot vid 1809 års riksdag,
f. 23 juni (19 april?) 1754 i Utsund, Folkärna
socken, Kopparbergs län, d. 20 dec. 1809, hade
redan vid 1786 och 1800 års riksdagar varit
fullmäktig i bondeståndet samt sedan sistnämnda
riksdag haft plats i Riksgäldskontorets
styrelse. Vid 1809 års riksdag var han led. af
både Konstitutionsutskottet och Hemliga
utskottet och deltog sålunda i beredningen
af detta riksmötes viktigaste ärenden. Vid

regeringsformens antagande ledde han sitt
stånds angrepp på privilegierna och dess
sträfvanden för all jords lika beskattning,
men måste omsider ge vika. Äfven eljest var han
mån om att främja böndernas och bergsmännens
speciella intressen och tog lifligt del i
konflikterna mellan ständerna, men nödgades
äfven här se sitt eget stånds fordringar
delvis skjutas åt sidan. Han dog under
riksdagens lopp och fick till följd däraf en
mindre sedvanlig jordafärd. Hans ståndsbröder
slogo en minnespenning öfver honom. Bland
det svenska bondeståndets många märkliga
medlemmar intar han en framstående plats.
S. C.

Persson (Pehrsson), Nils, i Ringstorp,
riksdagsman, f. 3 jan. 1798 i Hornaryds
socken, Kronobergs län, d. 8 aug. 1871 i
Ringstorp, blef 1818 genom sitt gifte egare
till frälsehemmanet Ringstorp i Sjösås socken
af Uppvidinge härad, där han sedan bodde,
med undantag af 1825-31. Fyra gånger var

P. riksdagsfullmäktig, första gången 1844, då
han påyrkade modifikationer i 1842 års stadga
om folkundervisningen i riket, enär denna stadga
vore alltför betungande för socknarnas ekonomi,
uppställde öfverdrifna kunskapsmått och innehölle
sväfvande föreskrifter. Vid sin
andra riksdag, 1850, utnämndes han till
bondeståndets talman. Vid riksdagen 1853 tog
han framstående del i ståndets öfverläggningar
samt yrkade bl. a., att man skulle hämma det
skadliga öfverflödet på brännvin icke genom att
undertrycka hus-behofsbränningen, utan genom
att hindra den stora brännvinsindustrien att
utveckla sig. 1859 var han för andra gången
talman. P. egde klart förstånd och mycket
aktningsbjudande själf studier. Ledamot af
Kronobergs läns landsting 1863-68, var han 1864
dess or di. och 1865-68 vice ordf. I hemorten
anlitades han mycket som ett slags fredsdomare. -
P. var systerson till professor Per Sjöbring
i Uppsala, och dennes namn upptogs af en son
till P., biskopen i Kalmar stiit P. Sjöbring.
(V. M.)

Persson, Anders, i Mörarp, riksdagsman, f. 24
dec. 1835 i Bårslöfs socken, Malmöhus län,
öfvertog efter vanlig folkskoleundervisning
1859 eget hemman i Mörarp, användes tidigt
i allmänna värf och var 1870-1909 ledamot af
Malmöhus läns landsting (från 1888 som vice
ordf.). 1870-96 representerade han i Andra
kammaren Luggude härad. Med i stort sedt liberal
anläggning anslöt sig P. till landtmannapartiets
s. k. skånska fraktion, inom hvilken han nådde
en framskjuten ställning och invaldes 1884
första gången i partiets niomannaråd. Efter
att ha varit led. af lagutskottet 1875-84 och
fungerat som statsrevisor 1879-80 gjorde P. 1885
sitt inträde i statsutskottet, som han sedermera
oafbrutet tillhörde t. o. m. 1895 (de fyra sista
åren som vice ordf.). Efter landtmannapartiets
sprängning 1888 slöt sig P. som frihandlare
till "gamla landtmannapartiet" och tillhörde
dess förtroenderåd. Efter att i likhet med
sitt partis flertal ha motsatt sig K. M:ts
förslag om värnpliktens utsträckning till 90
dagar vid 1891 och 1892 års lagtima riksdagar
stödde P. som vice ordf. i försvarsutskottet
det modifierade förslaget vid 1892 års urtima
riksdag, och hans inflytande skattades då mycket
högt. Från motståndarna hördes bittra antydningar
om en utlofvad domänintendentplats, hvilka
vid tillfället möttes med harmsna dementier,
men 1895 utnämndes P. till domänintendent
i Malmöhus län och verkade som sådan till
1912. Förhållandet mellan P. och riksdagens
frisinnade blef så småningom allt kyligare, och
1895 lämnade han sin kraftiga medverkan till
båda landtmannapartiernas sammanslagning. Han
var medlem af samma års hemliga utskott och hade
1892-96 plats i talmanskonferensen. P. har äfven
anlitats för åtskilliga kommittéarbeten,
bl. a. tullkommittén 1879-82 och
landtbruksläroverkskommittén 1882-84.
V. M.

Persson, Nils, affärsman, f. 20 jan. 1836 i
Allerum, Malmöhus län, af bondesläkt, kom som
helt ung i handel i Hälsingborg och blef 1860
sin egen. Energisk och framsynt samt utrustad
med stor organisationstalang, har han äfven
utanför Hälsingborgs industriella värld spelat
en mycket betydande roll. De af P. i Hälsingborg
i början på 1870-talet grundlagda guano- och
svafvelsyrefabri-kerna öfvertogos 1875 af Skånska
superfosfat- och Svafvelsyrefabriksaktiebolaget,
som under hans ledning vann en storartad
utveckling. Ett ännu större, af honom igångsatt
och ledt företag är Sulitälma

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>